100 år i stationssamhället.
Uppdraget var att bygga upp ett finländskt miniatyrsamhälle med järnvägsstation och hamn som speglade Finlands 100-åriga självständighet. Det tog ett år för Kalle Renfeldt (t.v.) och Supavit Nummelin att bygga 1917, 1965 och 2017 i Fleischmann-skala. Nu å
– Egentligen var det Museiverket som gav mig uppdraget, men efter några möten om olika årtal och diskussioner om finansieringen blev det Trafikverket som tog över projektet, säger Kalle Renfeldt, 17.
Med utgångspunkt i ett fiktivt men representativt samhälle vid ett vattendrag kan man se hur stora förändringar det skett i landskapet, vardagen och samhället om man tar femtioåriga steg. 1917 var ånglok och ångbåt de motoriserade alternativen medan vägarna ännu till stor del var obyggda. Livet i övrigt var manuellt och enkelt, men miljön var tämligen oförstörd.
Finland hade högertrafik, men den som höll på att bli omkörd skulle väja till vänster. Omkörning på vänster sida infördes först 1921.
1967 hade fisken försvunnit ur vattnet, loken hade blivit elektriska och bilar och motorbåtar började få det trångt. Samhället hade anpassats till bilismen med servicestation och andra bekvämligheter. Den ortodoxa kyrkan från 1917 har ersatts av en luthersk enligt modell från Vampula. Järnvägsstationen har sin förebild i Hirsilä.
– Mycket har vi tillverkat själv, men överraskande mycket finns färdigtillverkat, säger Kalle Renfeldt, 17, som byggt största delen av helheterna tillsammans med Supavit Nummelin 18.
– Ofta måste man göra föremålen finska, eftersom de huvudsakligen är tyska eller brittiska. Det gäller både byggnader och fordon, men vi har också fått måla kor och hästar i de färger som de brukar ha hos oss, säger Supavit Nummelin.
De båda konstruktörerna gillar speciellt dioramat för 2017, som med avsikt tar ett par steg in i framtiden. Uppe på den stora futuristiska byggnaden Hyperion finns en takvåning med solpaneler, utanför samhället ligger en sopsorteringsstation, en självkörande bil åker längs motorvägsrampen och en passagerardrönare svävar över centrum. Fisken har återvänt till viken och allt är ekologiskt och rent.
Små justeringar
I slutskedet har det blivit en del förändringar. Dioramat för 1917 hade från början några getter ute i markerna men det visade sig att det inte fanns sådana djur i Finland på den tiden. Så vi plockade bort dem, säger Supavit Nummelin.
– Det visade sig också att de kvinnliga figurerna utanför byggnaderna ibland hade lite för avslöjande kläder på sig, så vi fick måla mera kläder på dem, säger Kalle Renfeldt.
– I dioramat för 2017 hann vi faktiskt sätta in ett samkönat brudpar på kyrkbacken när lagen trädde i kraft, tillägger Supavit Nummelin. Där finns också höbalar inplastade i blått och vitt, en blinkning till den kampanj som samlade in pengar till barnsjukhuset. Naturligtvis flaggas det för Finland 100 år också.
Skalan 1:87 utgår från Fleischmanns modelljärnvägar, ett praktiskt val eftersom rälsen ser ganska realistisk ut och det finns massor av färdiga kulisser och rekvisita i samma skala. Vissa företag har hjälpt till med att skaffa fram fordon med sin egen logo på, men till exempel de nyaste tågen är handmålade i de riktiga färgerna. Granar och tallar får man köp färdigtillverkade, men de har alla blivit individualiserade.