Skolornas pengar ska fördelas jämnare – Månsas stor vinnare

Resurser En ny finansieringsmodell för Helsingfors grundskolor gör att en del skolor kan få lov att spara, medan andra vinner på affären. Syftet är att göra systemet mer genomskinligt och jämlikt.

Utbildningsverket i Helsingfors föreslår att grundskolornas finansiering förnyas så att finansieringen i huvudsak bygger på euro per elev, grupp och skola. Det nuvarande systemet är komplicerat och bygger på över tjugo olika beräkningsgrunder som utgår från bland annat timfördelningen.

– Det gamla systemet är inte alls genomskinligt, det är svårt att öppna och förklara på ett enkelt och vettigt sätt. Med tjugo olika faktorer tenderar det till sist att finnas inbyggt en massa olika bitar som är svåra att påverka. Det är svårstyrt och ogenomskinligt, säger Niclas Grönholm, linjedirektör för den svenska utbildningen.

Meningen är alltså inte att spara, utan de sammantagna resurserna skulle fortfarande vara desamma. För de svenska grundskolornas del skulle slutsumman skilja på ungefär femtusen euro, då man beräknar kostnaderna för 2017 enligt den gamla och den nya modellen. Förändringen gäller inte kostnader för sådant som hyra och material, utan för undervisning – alltså löner för lärare och assistenter.

Dagens invecklade system har lett till att skolorna hamnat i ojämlik position, anser utbildningsverket, på grunder som vid det här laget kan vara svåra att spåra eller ändra. Dessutom belönas inte sparsamhet, då följande års budget beräknas utifrån föregående års utgifter.

I den modell som nu föreslås är det lättare att räkna i reda euro. Förutom att det finns en fastslagen summa per skola och elev som är samma för alla finns olika kategorier som påverkar summan. De svenska skolorna får till exempel lite mer på grund av undervisningen i modersmålsinriktad finska, och till exempel behov av specialundervisning och undervisning i andra än majoritetsreligionen höjer det elevvisa anslaget. Till exempel grupper i ovanliga språk kan få ett särskilt gruppanslag.

Skillnaderna i lärarnas anställningsförhållanden beaktas i ett särskilt anslag.

– Det blir klarare och tydligare och skolorna kan bättre planera för framtiden, säger Grönholm.

Enligt utbildningsverkets kalkyler drabbas skolorna lite olika, då en del hamnar på plus och en del på minus. För de svenska skolornas del är spridningen inte så stor, utom då det gäller Månsas lågstadieskola och Degerö lågstadieskola som hamnar rejält på plus.

– Skillnaderna beror i huvudsak på lärarnas åldersstruktur, tillägg och behörighet. Jag vill inte gå in på enskilda skolor, men till exempel att en skola fått fler behöriga lärare höjer summan. Och de skolor som landar på minus, var kan de spara? – En del kommer säkert att få mindre kostnader och behöver därför inte spara. Andra har kanske fått för mycket med tidigare kriterier och då kan det bli aktuellt med större grupper eller färre delningstimmar. Skiftningar är ändå normalt, anslagen va rierar från år till år beroende på till exempel elevantal, säger Grönholm.

Pia Silvander är rektor för såväl Månsas lågstadieskola, som får betydligt mer enligt den nya modellen, och Kottby lågstadieskola, som får lite mindre.

– I Månsas har lönekostnaderna varit lägre, men nu beräknas hela budgeten enligt behöriga lärare medan utgångspunkten tidigare var de faktiska kostnaderna. Nästa år kommer vi att ha många behöriga lärare, så pengarna går till löner. Men exakt hur utfallet blir kan jag inte säga.

Det beräknade minuset för Kottbys del tar Silvander inte så hårt på. Dessutom kommer budgeten ännu att justeras då antalet elever är betydligt större än beräknat, det ger tillskott. I Kottby är största delen av lärarna behöriga och där sker inga stora förändringar.

– Jag har ännu inte hunnit sätta mig in i det nya systemet tillräckligt, men den nya modellen är enklare och borde vara mer genomskinlig. Då blir det lättare att göra prognoser för framtiden också. Det kanske svider till en början, men i slutändan tror jag att systemet blir mer jämlikt.

Enligt förslaget ska övergången jämnas ut så att skillnaden blir högst en procent det första året, sedan två och sedan tre. Utbildningsnämnden

Det blir klarare och tydligare och skolorna kan bättre planera för framtiden. Niclas Grönholm

behandlar förslaget på sitt möte på tisdag.