Rättsskyddssystemet för asylsökande är undermåligt

Merit Wagers inlägg att vi måste finna oss i de asylavgöranden Migrationsverket (Migri) gör är oacceptabla. I ett demokratiskt samhälle har man rätt att kritisera vår lag samt domstolsoch myndighetsbeslut.

Av de beslut våra myndigheter fattar är besluten i asylärenden de som har den största betydelsen för sökandens kommande liv. Om asyl beviljas får sökanden och hans familjemedlemmar bo i vårt välfärdssamhälle och barnen får gå i Pisaprisade skolor och så vidare. Om ansökan avslås väntar en resa i poliseskort till hemlandet som präglas av det krig eller inbördeskrig där ond bråd död dagligen hotar. Där den enskildas boende och utkomst är osäkert. Där en skolgång inte kan komma ifråga.

Rättsskyddssystemet för asylsökande är undermåligt. Det är allt skäl att misstänka att ett avsevärt antal personer inte får den asyl som de enligt finsk lag och internationella avtal vore berättigade till.

Behandlingen av en asylansökan börjar med Migris intervju. Få människor kommer under hela sitt liv att ha en myndighetskontakt som är av lika stor, det vill säga av livsavgörande, betydelse. Intervjun börjar med att det för sökanden uppges rättsregler som iakttas. Regelförteckningen upptar en A4-sida, bland annat att sökanden är förpliktigad hålla sig till sanningen och att verkets tjänstemän har tystnadsplikt.

Frågorna verkställs enligt ett frågeformulär. Först utreds och tolkas frågor om personoch familjeförhållanden och reserutt till Finland. Den första svåra frågan är varför asylansökan gjorts. Sökanden börjar då redogöra för förhållandet i sitt hemland. Reaktionen är alltid densamma. Sökanden får besked om att Migrationsverket väl känner till förhållandena i sökandens hemland och att det därför är onödigt att berätta om dem. Denna arroganta attityd brukar ruinera det eventuella förtroende som byggts upp.

Många sökande kommer från länder där man uppfattar tjänstemän som förtryckare. Ofta reagerar sökanden genom att komma med korthuggna svar. Avsikten är att sökanden skall redogöra för de konkreta händelser som lett till beslutet att fly. För sökanden är det oklart om Migris tjänsteman avser att de förhållanden som utbasuneras i tv är välkända eller om tjänstemannen vet hur det känns när man är rädd för att också hembyn skall förstöras, att igen se hur människor blir ihjälskjutna på gatan, att ytterligen någon släkting skall försvinna, att en bomb skall explodera på salutorget, att det

Många sökande kommer från länder där man uppfattar tjänstemän som förtryckare.

tar många dagar att repa sig efter man varit intagen på polisstationen för några dygn.

För de flesta är det svårt att berätta om händelseförloppet när man blev ytterligt förnedrad. Likväl finns ett stort antal avgörande i vilka ansökan förkastats då man inte trott på berättelsen då den varit summarisk.

Vid förhör i domstol, hos polis eller hos Migri händer det att berättelsen förefaller att vara inkonsekvent. I domstolar och hos polisen medför detta tilläggsfrågor. Man ber om en närmare förklaring. I de allra flesta fall utreds oklarheten. Detta professionella grepp har inte Migris förhörare. Tvärtom. De motstridiga utsagorna protokollförs omsorgsfullt och i det förkastande avgörandet får man läsa att man inte kunde ge tilltro till sökandens berättelse då den varit motsägelsefull.

Om sökanden har en jurist som fått en god kunskap om situationen och som är närvarande vid intervjun kan viktiga frågor ställas som skulle leda till ett rättvist avgörande.

Sedan 2016 har sökande rätt till rättshjälp på det allmännas bekostnad endast i speciella situationer. Detta innebär att vi har ännu mindre skäl än tidigare att tro att Migri som förkastar en asylansökan kommit till ett resultat som motsvarar vad utlänningslagen förutsätter.