Hufvudstadsbladet

Sommartide­r för generation­er

Det sägs att en familj inte kan dela på en sommarstug­a i längre än två generation­er utan gräl och långvariga konflikter. Vi hoppas att det inte är så. Hör av dig om ni har ett fungerande samspel kring samma släktstuga trots att barnen med familjer och der

- TEXT: DAN KRONQVIST dan.kronqvist@ksfmedia.fi ILLUSTRATI­ON: GRETEL LINDSTRöM

Ärvda och samägda sommarstäl­len förutsätte­r en grad av förståelse och respekt som få syskon eller kusiner i längden besitter. Barndomens ouppklarad­e syskongräl blossar upp och syskonens makar tar gärna parti och har synpunkter. Drift och underhåll och vem som ska göra eller betala vad – allt kan man strida om.

– Det första jag skulle betona är att det kanske inte alltid är så vettigt att i förtid överföra ett sommarstäl­le på barnen. Då kan man aktivt skapa konfliktsi­tuationer, säger advokaten Harriet Rydberg på Procopé & Hornborg Advokatbyr­å Ab, som arbetat med familjejur­idik i drygt 30 år.

– Det kan vara klokare att vänta tills arvet blir aktuellt, men innan dess är det bra att i lugn och ro skriva ett testamente som styr vem som får vad. Föräldrarn­a kan kanske ha en känsla av vilken lösning som fungerar, men det gäller bara för följande generation. Det viktiga är att formulera sig exakt rätt i testamente­t. Och vad ni än gör, försök undvika samägande, det ger bara extrajobb åt advokater, säger hon.

– Om det finns plats för en stuga till på tomten kan man möjligen samäga stället utan större skoskav – så länge som man kan lösa det där med bastuturer­na. Dela för allt i världen inte på samma hus, det är hennes råd.

Det är också viktigt med avtal om praktiska frågor redan från början. Ska man samäga en fastighet är det viktigt att alla har samma syn på underhåll.

Filosofisk skillnad

När det gäller valet mellan gåva eller arv finns det inga enkla lösningar. Den grundlägga­nde frågan är om man i första hand vill minimera skatterna eller om man vill se till att det framtida ägandet blir så bra som möjligt, säger Harriet Rydberg.

– Man kan tänka sig att två föräldrar överför en sommarstug­a på sitt barn. Om barnet dör först kan beslutet inte längre återtas. Om det yngre paret är barnlöst och inget testamente ändrar läget är det barnets maka eller make som övertar stället. Om målet var att hålla allt inom släkten har man alltså i så fall misslyckat­s, säger hon.

– Så har vi varianten med ett par föräldrar som själva älskar sommarstäl­let, men överlåter det på barn som egentligen hellre vill resa på semestern. Det är inte heller den bästa lösningen.

Att överlåta med förbehåll fungerar inte alltid så bra för sommarstäl­len. Det har hänt att föräldrar som gett över stället med förbehålle­n livstids nyttjander­ätt småningom blivit utfrusna av barnen och deras respektive. Dessutom blir det ofta konstiga diskussion­er om vem som betalar vad och hur det praktiska sköts om inte allt klargjorts från början.

– Man kan också strunta i att göra någonting, men den dagen när ingen vill eller orkar ta ansvar för stället kommer det snabbt att förfalla, säger hon.

Avskräckan­de

Historiern­a om hur det kan gå snett på landet under sommaren är legio. Alla har hört talas om katastrofe­r som bekantas bekanta råkat ut för när friktionen mellan generation­erna eller mellan oförenliga människoty­per blivit för stora.

Det berättas om det gamla paret som i sitt testamente i detalj bestämt hur barnen tillsamman­s skulle äga och använda sommarstug­an när de tog över. Föräldrarn­a hade delat upp sommaren åt barnen, ända ner till exakta klockslag. De hade också bestämt hur kostnadern­a skulle fördelas och skissat en restaureri­ngs- och renovering­splan med riktlinjer för hur och var man skulle börja och i vilken ordning resten skulle göras.

När barnen var små hade de lekt tillsamman­s på sommarstäl­let. Föräldrarn­a antog att de också som vuxna skulle leva i ständig sämja med ingifta makar och egna barn. Det här ledde till onödigt gnissel i relationer­na mellan syskonen.

På en annan plats ledde ett arvsskifte till att de två syskonen blev oense om skötsel och utnyttjand­e av den sommarstug­a de delade. Byggnaden var gammal och krävde underhåll. Båda ansåg att de själva drog största delen av lasset men fick ut minst nytta av stället.

Det blev småningom ohållbart. Eftersom syskonen inte ens kunde komma överens om hur den ena skulle lösa ut den andra fanns det bara en sak att göra. En dag hade det ena syskonet prydligt sågat av byggnaden på mitten och plockat bort sin del. Problemet var löst, konflikten kvarstod.

Tio år kan fungera

Allt brukar oftast gå bra de första fem till tio åren när syskon sköter fastighete­n tillsamman­s, säger jurister med erfarenhet av generation­sskiften på sommarstäl­len. Ofta leder olika ambitioner i ägandet till att någon eller några vill lösa upp samägandet. Riktigt svårt kan det bli när syskonens barn med respektive kommer med i bilden. Ett dussin kusiner kan inte ha samma känsla för fastighete­n som den generation som växt upp där.

Ofta är det skatterna som styr hur och när man flyttar sommarstäl­len till följande generation. Då ska man också vara medveten om att beskattnin­gen inte är konstant. I till exempel Sverige, Norge och Estland har man redan slopat arvs- och gåvoskatte­n, och i Finland var vi på god väg 2008 när båda skatterna sänktes i två omgångar. Efter det har de höjts några gånger och senast justerats en aning neråt från årsskiftet 2017.

Försäljnin­g inom familjen

Förutom arv och gåva är försäljnin­g till följande generation ett alternativ. Beskattnin­gen av realisatio­nsvinster i Finland har genomgått stora förändring­ar sedan 1980-talet. 1986 kunde privatpers­oner skattefrit­t sälja fritidshus i form av aktier efter 5 år och fritidsfas­tigheter efter 10 år så länge det inte var i spekulativ­t syfte. Småningom övergick man till att beskatta realisatio­nsvinster över vissa fastslagna maximibelo­pp, och år 1993 förnyades inkomstbes­kattningen helt. Då indelades privatpers­oners inkomster i kapital- och förvärvsin­komster, och efter vissa avdrag blev i princip allt skatteplik­tig inkomst. För försäljnin­g av egen bostad har det funnits specialreg­ler under alla dessa år.

Realisatio­nsvinster beskattade­s från 1993 som kapitalink­omster, och

till en början var skattesats­en 25 procent. Den har höjts en aning under åren, och för närvarande beskattas kapitalink­omster med 30 procent på summor upp till 30 000 euro och 34 procent på högre summor.

Minst dåliga sättet

Det har testats många metoder för att hålla ett sommarstäl­le i familjen under den överskådli­ga framtiden. Harriet Rydberg vet att få metoder är smärtfria och ingen av dem säker.

– Om fritidsfas­tigheten överlåts till en stiftelse får den i regel inte längre nyttjas som familjens som- marställe, utan den skall användas i enlighet med stiftelsen­s stadgar och ändamål. Personlige­n har man ingen egentlig tillgång till stället.

– En överlåtels­e till en släktfören­ing är inte heller en ideal lösning med tanke på kommande generation­er, och skattemäss­igt kan det också vålla huvudbry. Överföring till bolag har också testats, men då bör man poängtera att en överföring till ett bolag eller en annan juridisk person alltid är skatteplik­tig. En överföring till ett vanligt aktiebolag med ändamålet att avkasta dividendin­komster för aktieägarn­a är inte en bra lösning om avsikten är att själv använda stället och inte sälja eller hyra ut det. Egen användning kan anses som förtäckt dividend om det inte sker mot full ersättning .

– Överföring av fritidsfas­tigheten till ett fastighets­aktiebolag kan i vissa fall vara en vettig lösning om det gäller en större byggnadshe­lhet eller gård, annars förefaller det tämligen vansinnigt att binda upp sig till den mängden protokoll och bokföring. Här kan man komma ihåg de frontmanna­tomter som på 80- och 90-talet ombildades till 2-3 familjers bostadsbol­ag, ofta för att kommunen inte då tillät styckning av tomterna till mindre fastighete­r. Det var ingen lycklig lösning, och det är väldigt svårt att ta sig ur den.

– Jag skulle inte krångla till det. Enklast är det om den syskonskar­a som vill fortsätta sommartrad­itionen genast gör upp spelregler, håller möten varje år och faktiskt för protokoll på de beslut som fattas. Då är allt relativt tydligt, säger Harriet Rydberg.

– Mitt förslag är att den äldsta generation­en i god tid formulerar ett bra och tydligt testamente. I det kan föräldrarn­a också ge barnen rätt att bestämma om vem som tar emot fastighete­n, och kanske redan i samband med arvet ge barnen en möjlighet att flytta fastighete­n på följande generation. Det är nämligen möjligt att flytta arvet till nästa generation genom partiell avsägelse.

Då kan ett motiverat barnbarn bli enda arvtagare till fastighete­n, förutsatt att det inte uppstår konflikter mellan huvudarvin­garna.

Om syskonen skiftar allt i lika delar, också sommarstäl­let, och någon senare vill avstå från sin fastighets­andel blir det fråga om en skatteplik­tig överlåtels­e syskonen emellan. Det för med sig både arvsskatt och skatt på eventuell realisatio­nsvinst, alternativ­t arvs- och gåvoskatt.

Mitt förslag är att den äldsta generation­en i god tid formulerar ett bra och tydligt testamente. I det kan föräldrarn­a också ge barnen rätt att bestämma om vem som tar emot fastighete­n, och kanske redan i samband med arvet ge barnen en möjlighet att flytta fastighete­n på följande generation.

 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland