Dyrt för kommunerna med oavbokade läkartider
I fjol förlorade primärvården i vissa kommuner mer än en miljon euro på att patienterna inte dök upp till läkartider de bokat. En del av förlusterna får man ändå tillbaka via bötesavgifter.
Problemet med att patienten inte avbeställer sin tid är stort i exempelvis Vanda, där läkarna väntade förgäves på patienten cirka 11 000 gånger i fjol. Priset för väntetiden beräknas vara mer än 1,2 miljoner euro.
Arja Ruponen, chef för förebyggande hälsovård i Vanda, säger att en vacker sommardag tvingas rådgivningsläkaren ofta vänta i onödan och så blir det rusning i början av hösten istället.
– Jag önskar att folk skulle vara lite mer ansvarstagande när det gäller tjänster som betalas med skattemedel. Vi skulle inte ha brist på läkartider på rådgivningen om alla skulle komma till den tid de beställt eller skulle avboka den. Då skulle någon annan få tiden i stället, säger Ruponen.
Enbart när det gäller moderskapsoch rådgivningstjänsterna gick Vanda 134 000 euro på minus i fjol.
– Med det skulle man betala en 18 månaders läkarinsats. Läkaren kan använda väntetiden till att skriva remisser men om hen redan hunnit sätta sig in i klientens ärende och ropar efter klienten i korridoren kan väntetiden inte användas helt effektivt.
Glömska största orsaken
I Helsingfors gick i fjol mer än 9 000 läkartider till hälsocentralen och rådgivningen till spillo. De kostade kring en halv miljon euro.
Helsingfors ledande överläkare Raija Puustinen berättar att det motsvarar kring fem läkares insats under ett år.
– Andelen oavbokade tider har varit ungefär densamma i åratal. Antalet är inte stort men det skulle vara viktigt att sänka det. Vi kommer aldrig till noll eftersom folk glömmer bort sina tider, säger Puustinen.
Man har utvecklat olika sätt för att minska på problemet. Man kan till exempel avboka elektroniskt eller genom att ringa. I Tammerfors har antalet outnyttjade tandläkartider minskat sedan man införde elektronisk ärendehantering. Men trots e-tjänsten väntade tandläkaren förgäves nästan 3 500 gånger i fjol.
I bland annat Lahtis använder man sig av sms-påminnelse. Ändå blev över tusen läkarbokningar outnyttjade. Kimmo Kuosmanen, överläkare för Lahtis öppenvård, tror att glömska ändå är den största orsaken till att man inte avbokar.
– Jag tror inte det handlar om nonchalans, att man inte ids avboka en rådgivningstid bara för att det inte kommer en räkning för det, säger Kuosmanen.
Kanske bötesavgifter
En arbetsgrupp som Social- och hälsovårdsministeriet tillsatt håller på att göra om lagen om klientavgifterna inom social- och hälsovården. Under lupp finns också bötesavgifterna för bokade tider man inte använder.
Arbetsgruppens sekreterare, regeringssekreterare Johanna Huovinen säger att man diskuterat att höja avgiften men att inga beslut fattats. I dag är den högsta straffavgiften 51,40 euro. Kommunerna får bestämma om de uppbär den eller en mindre summa.
–Vi har diskuterat om man på det sättet skulle kunna effektivera social- och vårdtjänsterna. Så att det inte blir några oavbokade tider utan att man får in klienter på dem istället, säger Huovinen.
Ett förslag ska presenteras för riksdagen våren 2018.
Kommunförbundets specialsakkunniga Anu Nemlander tror att kommunerna skulle utnyttja möjligheten att höja straffavgifterna ifall maxsumman höjs. Många kommuner höjde avgiften till 51 euro när regeringen fattade beslut om tilläggshöjning 2016.
– I kommunerna upplevde man säkert att det är rättvist. De lät bli att höja flera avgifter men den här ville många höja till max, säger Nemlander.