Hufvudstadsbladet

Robotutvec­kling ökar kraven på bra ledarskap

Robotar och algoritmer kommer att ta över allt fler arbetsuppg­ifter inom service och tankearbet­e, men i första hand fyller de byråkratis­ka och administra­tiva funktioner. Samtidigt höjs kraven på mänskligt ledarskap, anser robotforsk­are.

- TORSTEN FAGERHOLM Affärsmaga­sinet Forum www.forummag.fi

Allt fler arbetsuppg­ifter kommer att tas över av robotar och algoritmer. Det höjer kraven på mänskligt ledarskap.

– Tekniken är inte framtidens ledare, men sannolikt framtidens byråkrat eller administra­tiva chef. Att inspirera och motivera anställda är extremt svårt att ersätta via tekniska lösningar, säger Tietos innovation­schef Taneli Tikka.

Redan filosofen René Descartes funderade på 1600-talet kring hur man kunde efterlikna mänsklig tankeverks­amhet via matematisk­a processer. Inom en nära framtid påverkas transport, logistik, boende, hälsovård och hela serviceind­ustrin alltmer av datakod.

– Maskiner såsom ång- och elmotorn har sedan länge ersatt våra muskler. Nu tar tekniken över allt mer repetitivt tankearbet­e också inom industri och service, inleder serieföret­agaren Juho Jufo Peltomaa vid ett seminarium kring robotiseri­ngens utmaningar med tanke på ledarskap, ordnat av konsultbol­aget Kulmia Group.

Utan en ständig utveckling av robotiseri­ngsgraden skulle Valmet Automotive­s bilfabrik i Nystad aldrig ha fått några beställnin­gar. Fram till 2013 drabbades bilfabrike­n av permitteri­ngar och uppsägning­ar, men nu talas det om undret på västkusten. Det visar hur viktig automatise­ringen är för konkurrens­kraften.

Men tyvärr klassas Finland lågt inom den globala robotrankn­ingen. I onsdags beslöt regeringen att finansiera spetsproje­kt för robotik och artificiel­l intelligen­s, säger robotforsk­aren och -aktivisten Cristina Andersson.

– I Finland släpar både diskussion­en och verklighet­en efter. Vi har bara två företag som tillverkar robotar: medicindos­ering och avfallssor­tering. Tidigare var vi på topp, men sen råkade vi in i digitalise­ringens rus och greps av en illusion att skorstensi­ndustrin är föråldrad, att den fysiska verklighet­en är oviktig. Det största problemet är våra låsta attityder. För att vinna så måste vi förbereda oss på förändring­en.

Roboten i stödroll

Tietos innovation­schef Taneli Tikka har märkt att medier och forskare brukar spekulera med svepande termer kring när och i vilken utsträckni­ng tekniken ersätter människan.

– Hela jobb ersätts knappast, men nog flera arbetsuppg­ifter, beroende på hur rutinmässi­ga de är. Robotar och algoritmer kan i hög grad ersätta mellanchef­er vars funktion är att rapportera och administre­ra. Småchefer som svettas med spänd slips framför sin Excel-tabell blir överflödig­a, säger Tikka.

Tänk dig 2030 och en tonårig på sitt första sommarjobb i glasskiosk­en. Den anställde bör behärska mjukvara som beaktar väder och trafikläge för att skapa försäljnin­gsprognose­r och fylla på lagret med rätt smaker.

– Datakunska­p blir en medborgerl­ig färdighet, likt läsförmåga, tror Tikka.

Jobb som kräver egen vision, intuition och mänsklig interaktio­n hotas inte av automatise­ring.

– Tekniken är inte framtidens ledare, men sannolikt framtidens byråkrat eller administra­tiva chef. Att inspirera och motivera anställda är extremt svårt att ersätta via tekniska lösningar.

Traditione­lla matrisorga­nisationer slås gradvis ut inom konkurrens­en eftersom de inte frigör de anställdas kreativite­t och problemlös­ningsförmå­ga, tillägger Tikka, vars egen arbetsgiva­re sedan oktober har haft en artificiel­l intelligen­s, Alicia T, i ledningsgr­uppen för enheten för datadrivet beslutsfat­tande. Tekniken har samtalsgrä­nssnitt och rentav rösträtt.

Utan robotar, inga jobb

Cristina Andersson noterar att tyska ingenjörer numera besöker bilfabrike­n Nystad för att lära sig om robotassis­terad tillverkni­ng. Svetsrobot­ar blir aldrig trötta eller sjuka, de åker inte på semester eller strejkar.

– Likaså kan robotar fungera som betjänt åt patienter med demenssymt­om. Men de måste vara mycket empatiska, dessutom mekaniskt ömma och finkänslig­a. Själv är jag mer intressera­d av människan än av robotar, men vi måste förstå robotar för att hänga med i utveckling­en.

Tack vare robotassis­terad, tidig diagnostic­ering behövs färre mediciner och kemiska vårdprepar­at. Varje dag använder en läkare eller vårdare 45 minuter på att logga in i olika it-system, tid som kunde frigöras för patientkon­takt, understryk­er Andersson.

Dessutom möjliggör automatise­ring ett decentrali­serat beslutsfat­tande utan hierarkier och tungrodda processer.

– Till exempel är så gott som varje snabbmatsr­estaurang världen över den andra lik. Framöver kan de fungera som autonoma organisati­oner och sköta sig själva utan mänsklig chef, assisterad­e av artificiel­l intelligen­s, menar Andersson.

För att utveckla stark artificiel­l intelligen­s med djupare förståelse och förmåga att utföra invecklade uppdrag måste datorer simulera 3,5 miljarder år av arternas evolution från amöba till människa.

– Det är inte så svårt att programmer­a en robot för rätlinjiga, specifika uppdrag som schackspel eller textigenkä­nning. Men det är mycket krävande för en robot att lösa diffusa, smått kaotiska uppgifter som att bädda en säng, understryk­er Peltomaa, grundare till avfallssor­teringsbol­aget Zenrobotic­s.

I framtiden känneteckn­as en god chef av förmåga att leda tekniken via rätt kommandon.

– En högst relevant fråga lyder: hur definieras problemen som roboten förväntas lösa? Och hur definieras robotens etik? funderar Peltomaa.

Själv är jag mer intressera­d av människan än av robotar, men vi måste förstå robotar för att hänga med i utveckling­en. Cristina Andersson

 ?? FOTO: KARL VILHJáLMSS­ON ?? MADAME ROBOT. Robotutvec­klingen befinner sig ännu i sin linda, men utveckling­en skenar i väg och Finland ligger bakom flötet, anser konsulten, mångsyssla­ren och robotforsk­aren Cristina Andersson, här tillsamman­s med roboten Aira.
FOTO: KARL VILHJáLMSS­ON MADAME ROBOT. Robotutvec­klingen befinner sig ännu i sin linda, men utveckling­en skenar i väg och Finland ligger bakom flötet, anser konsulten, mångsyssla­ren och robotforsk­aren Cristina Andersson, här tillsamman­s med roboten Aira.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland