Adam får inte jobba trots fast anställning
”Varför går det så här? Jag vill bidra och vara en del av samhället, men jag får inte det.”
Adam, eller Laeth Al-Sudani, har fått fast jobb på restaurang men får inte stanna i Finland för att sköta det. Det finns arbetskraft att få på närmare håll, anser arbets- och näringsbyrån, trots att arbetsgivaren vittnar om motsatsen.
Också i NTM-centralens riktlinjer räknas restaurang- och storköksarbetare upp bland de yrkesgrupper där det anses råda arbetskraftsbrist.
– Efter det senaste avslaget har jag funderat mycket – vad är problemet? Jag har jobb, bostad och Finland behöver folk, säger Adam, som HBL skrev om senast i augusti, då han fått avslag på sin asylansökan.
Kvart i elva en onsdag förmiddag råder ännu lugnet före lunchen på restaurang Zum Beispiel i Borgå. Adam, eller Laeth Al-Sudani, manövrerar kaffemaskinen – hans senaste landvinning i jobbet som köksarbetare.
– Adam lär sig nya arbetsuppgifter jättesnabbt, snappar upp nya finska ord efterhand och är social och orädd. Att ha en vilja att betjäna och lära sig nytt är mycket viktigare än perfekta språkkunskaper, berömmer restaurangchefen Anna-Mari Eskelinen.
Sedan HBL träffade Adam för första gången i januari 2016 har han lärt sig tala engelska och skriva det arabiska alfabetet. Lite svenska och finska kan han också. Vi behöver inte längre nöja oss med artiga leenden och Googles översättningsprogram då tolken inte är närvarande.
Mycket annat har också hänt. För drygt ett år sedan låg händelserna hemma i Bagdad, där Adam bland annat blev kidnappad och torterad, och den traumatiska resan mot tryggheten i Finland, fortfarande på ytan. Samtidigt fanns ett lugn i förvissningen om att han skulle få stanna – allt annat var ju livsfarligt.
Som för många andra blev det ändå avslag på asylansökan, och i vintras ansökte Adam om uppehållstill- stånd på grund av jobb. Sedan december är han fast anställd vid restaurangen i Borgå och hyr en egen etta i centrum. Arbetsgivaren vill att han jobbar kvar, han har en lön att leva på, ett eget hem och dessutom ett stort nätverk av vänner och bekanta. Men för ett par veckor sedan kom nästa bakslag: Migrationsverket har avslagit hans ansökan om uppehållstillstånd på grund av arbete.
– Jag var optimistisk, jag hade ett arbetsavtal och det kändes bra. Men efter det senaste avslaget har jag funderat mycket – vad är problemet? Jag har jobb, bostad och Finland behöver folk. Varför går det så här? Jag vill bidra och vara en del av samhället, men jag får inte det. Det känns som om alla drömmar håller på att ta slut, säger Adam.
Han är besviken, arg också. Men inte enbart. Det är människorna han mött i Finland som får honom att orka.
– De är min största trygghet. Jobbet betyder jättemycket också, och människorna där.
Svårt hitta lämpligt folk
Migrationsverkets negativa beslut motiveras av arbets- och näringsbyråns (TE-byråns) negativa delbeslut. I delbeslutet avslås Adams ansökan på grund av att köksarbetare kan rekryteras inom rimlig tid på närmare håll, företrädesvis på den finländska arbetsmarknaden eller inom EU/ EES-området. ”Det kan inte övertygande bevisas att arbetsuppgiften förutsätter sådant specialkunnande att det skulle vara ändamålsenligt att söka arbetskraften från arbetsmarknader utanför EES”, står det i beslutet.
Anton Frankenhaeuser, en av restaurangens ägare, är frustrerad. Javisst, nog finns det folk på närmare håll, men ingen som egentligen vill ha jobbet.
– Det är inte svårt att få folk, arbetslösa måste ta emot jobb. Men det är nästan omöjligt att hitta köksarbetare som faktiskt är intresserade och stannar kvar. Vi har haft åtskilliga som kommit hit på prov, men sedan inte kommit tillbaka eller så har det inte funkat ur vår synvinkel. Vi är ett litet företag och måste klara oss, det är viktigt för oss att vi är ett team som jobbar tillsammans.
Dessutom, tillägger Anna-Mari Eskelinen, är jobbet som köksarbetare inte alls så enkelt som det kanske låter. Adam jobbar såväl i grovköket ett kvarter bort, där allt inklusive brödet tillreds och bakas från grunden, som i själva restaurangen med en rad olika uppgifter.
– Vi har en mycket snabb arbetstakt, och Adam är jätteeffektiv. Då det är fullt måste allt funka, och då är Adam som starkast – han tycker inte om då det blir långtråkigt. Vi har jobbat med att lära upp honom nu i flera månader, och nu anser TE-byrån att vi kan ta vem som helst i stället. Det stämmer inte! säger Eskelinen. För Adam är jobbet livlinan. – Jag måste göra allt snabbare och bättre då hela min tillvaro hela tiden är hotad. Jag jobbar, jobbar... ibland då jag vaknar kan jag inte fatta att jag är en människa som har alla de här problemen.
– Myndigheterna verkar ha väldigt bråttom med att få ut alla asylsökande då de knappt följer sina egna riktlinjer, säger Frankenhaeuser.
Arbetskraftsbrist
Enligt de riktlinjer om arbetstillstånd som Nylands närings-, trafikoch miljöcentral (NTM-central) uppdaterar varje halvår finns en handfull branscher där det anses råda arbetskraftsbrist. De här riktlinjerna är tänkta att vara ett stöd för TE-byråerna då de fattar beslut om arbetstillstånd. Enligt utlänningslagen ska behovsprövning göras för arbetstagare som inte är finländare eller medborgare i något EU- eller EES-land, om de inte tillhör någon specialgrupp som till exempel forskare, idrottare eller företagsledare. Är TE-byråns delbeslut negativt blir också Migrationsverkets beslut automatiskt ett avslag.
En av de yrkesgrupper där NTM-centralen anser att det råder arbetskraftsbrist är ”restaurang- och storköksarbetare förutom servitörer, pizzaoch kebabkockar och andra som jobbar i snabbmatskök”. Om dessa och några andra områden, som städning, barnskötsel och vissa byggjobb, skriver NTM-centralen att ”Då en arbetstagares ansökan om uppehållstillstånd behandlas kan man således anta att arbetskraft inte finns tillgänglig, om det inte vid granskningen av ett enskilt fall står klart att det finns tillgänglig arbetskraft”.
Servicechef Kari Koivisto på TE-byrån förklarar att orsaken till att en köksarbetare trots det får avslag handlar om graden av kunnande.
– Här avses närmast kockar. För stödfunktioner anser man att de inte kräver en sådan kompetens att den skulle behöva hämtas utifrån, utan att personer som har den kompetensen nog hittas på närmare håll. Samtidigt finns också städjobb på samma lista, trots att de knappast heller förutsätter någon kvalificerad kompetens? – Där tar man inte ställning till kompetensen utan till tillgängligheten, det är svårt att hitta folk för städjobb. Det går inte att jämföra, säger Koivisto. Ändå finns branschen på listan och arbetsgivaren vittnar om att det är svårt att hitta köksarbetare som skulle stanna i jobbet också? – Ja, de här sakerna diskuteras. Och kommittén för invandringsärenden går kontinuerligt igenom och uppdaterar riktlinjerna. Vi försöker reagera på förändringar inom olika områden.
Behovsprövningen är ändå bara en av fyra faktorer som ska beaktas i TE-centralens bedömning, påpekar Koivisto. De andra är arbetsgivarens förmåga att uppfylla sin uppgift, garanterad utkomst för den sökande och individuella faktorer, som yrkeskunskap. I Adams fall torde de övriga övervägandena inte vålla problem, även om TE-byrån missat att Adam varit på prövotid och därför felaktigt konstaterar att lönen inte är avtalsenlig.
– Jag kan inte ta ställning till ett enskilt fall. Men beslutet bygger alltid på en helhetsbedömning, och följer lagens bokstav, säger Koivisto.
”Helheten avgör”
Invandringschef Jaana Suokonautio på Nylands NTM-central som undertecknat de färska riktlinjerna för arbetstillstånd säger att de bygger på uppgifter om antalet arbetssökande och öppna arbetsplatser som man samlar ihop på olika håll. Sedan diskuteras läget i kommittén för invandringsärenden med representanter från bland annat arbetsmarknadsorganisationerna.
– Meningen är att underlätta besluten för TE-byråerna. Men det är de som fattar delbesluten, och Migrationsverket som fattar det slutliga beslutet.
Anledningen till att en bransch finns med på listan är att där råder arbetskraftsbrist, säger Suokonautio, men om köksarbetare är inbegripet i ”restaurang- och storköksarbetare” vill hon inte ta ställning till.
– Hur man i detalj tolkar riktlinjerna måste TE-byrån svara på. Men beslutet bygger alltid på en helhetsbedömning. Vad väger arbetsgivarens försäkran i sammanhanget? – Man måste väga in olika synvinklar. Säkert finns det också sådana områden där man måste överväga situationen från fall till fall.
Älskar staden
Adam – som hann studera juridik i tre år innan han flydde från Irak – är besviken på den finländska rättsstaten. Visst finns den, men inte för alla, anser han – och fast Irak inte är någon rättsstat fungerar vissa saker bättre där.
– Om en irakisk TE-byrå fattat ett orimligt beslut kunde man fixa det, man kunde vandra in och få beslutet ändrat.
Nu överväger Adam att överklaga beslutet eller lämna in en ny ansökan. Asylbesvären han också lämnat in är fortfarande inte avgjorda. Framtiden är oviss.
Utsikten från Adams etta invid torget är magnifik, även om mörka moln den här dagen hopar sig vid horisonten.
– Jag älskar staden! säger Adam, som lärt känna både infödda och irakiska Borgåbor.
Hemma i Bagdad var allt annorlunda, förstås.
– Där hade jag en vän vid varje gata och alla bilar tutar hela tiden till bekanta. Men det finns några irakier i Borgå också, vi ropar och tutar till varandra på gatan.
Än så länge är gatorna rätt så tomma, men snart är det högsäsong. Det märks inte minst i restaurangen.
– Vi behöver helt på riktigt folk som kan sköta jobbet. Vi måste räkna med att Adam får stanna, det finns inget annat alternativ. Är det nödvändigt att skicka tillbaka honom för att konstatera att han inte är trygg i Irak? Varför? Då han har jobb, bostad och vänner här? undrar restaurangchefen Anna-Mari Eskelinen.
Översättningarna av riktlinjer och beslutstexter är HBL:s.