Finländarna kluvna till ny alkohollag
Många kvinnor vill skärpa reglerna. Män som ofta dricker sig fulla vill däremot luckra upp lagstiftningen kring spritkonsumtion.
Reformen av alkohollagen i liberalare riktning delar folket, visar den omfattande Dryckesvaneundersökningen från 2016 som Institutet för hälsa och välfärd (THL) låtit göra.
Ungefär hälften av finländarna är nöjda med den nuvarande alkoholpolitiken och skulle vilja bevara status quo. En tiondel tycker att lagarna borde skärpas, inte liberaliseras.
Enligt undersökningen är det framför allt kvinnor och personer som dricker måttligt med alkohol, eller som inte ens smuttar på ett glas, som vill skärpa alkohollagen – eller åtminstone hålla den oförändrad.
En av tre finländare stödjer däremot en liberalare alkoholpolitik. Till den här gruppen hör i synnerhet manliga storkonsumenter, som ofta dricker sig riktigt fulla.
Inkomster och utbildning påverkar
Inställningen till alkohol påverkas av flera olika faktorer, enligt THL. Tittar man på svaren enligt åldersgrupp förespråkar äldre personer och ungdomar i regel en strängare alkoholpolitik än människor i medelåldern.
Också undersökningsdeltagarnas utbildningsnivå och inkomster spelade en viss roll: Ju högre utbildning och inkomster en person har, desto mer frisinnad är hens attityd till alkoholbestämmelserna.
Dessutom skönjer THL en viss skiljelinje mellan stad och landsbygd. I urbana områden tenderar folk att förhålla sig mer liberalt till utskänkningstider och till alkoholutbudet i matbutikerna än människor bosatta på landsbygden. Mest liberala var attityderna i huvudstadsregionen.
Det framgår också att den som förvärvsarbetar ofta har en mer liberal inställning än den som är arbetslös eller pensionär.
Personliga vanor avgör
Hårdraget kunde den mest alkoholliberala personen alltså vara en förvärvsarbetande, utbildad medelålders man i huvudstadsregionen medan den strängaste är en äldre, pensionerad kvinna bosatt på landsbygden.
Den överlägset viktigaste faktorn bakom skillnaderna i attityder visade sig ändå vara den tillfrågades personliga alkoholvanor.
Fler än 60 procent av storkonsumenterna och dem som regelbundet dricker sig riktigt runda om fötterna stödjer regeringens förslag, som alltså bland annat går ut på att tillåta försäljning av alkoholdrycker på upp till 5,5 procent i vanliga matbutiker. Bland dem som aldrig dricker sig fulla får förslaget stöd bara hos en fjärdedel av dem som svarade.
Går i vågor
THL har kartlagt finländarnas inställning till alkohol i flera decennier. Av tidsserierna framgår att attityderna varierat en hel del. En allmän åsiktsliberalisering ägde rum under 1990-talet, ungefär samtidigt som Finland var på väg in i EU.
Sedan Finland anslutit sig till unionen skärptes däremot attityderna, för att sedan åter liberaliseras under 2010-talet. Sedan 2015 har inställningen åter skärpts en gnutta, enligt THL.
De finländska planerna på att liberalisera spritförsäljningen har väckt en viss förundran i de nordiska länderna under vårvintern. Den svenska regeringen oroade sig bland annat för de potentiella negativa effekterna på folkhälsan som den nya lagen kan föra med sig. Sverige påpekade att finländarna redan nu dricker mest i Norden.
Svenska Systembolaget framhåller i sin tur att liberaliseringen försvagar alkoholmonopolets ställning.
I Finland kontrade bland annat riksdagsledamoten Sinuhe Wallinheimo (Saml) med att Systembolaget främst verkar vara oroligt för sina egna marknadsintressen och att de uttalade farhågorna för finländarnas hälsa därmed är ett slags dimridå.
En undersökning som dagligvaruhandeln lät göra i vintras visade att den planerade reformen av alkohollagen i hög grad skulle minska turistimporten av A-öl och longdrinkar.