Nya justitieministern kritiserar dömda politiker
Brott Blivande justitieministern Antti Häkkänen (Saml) är oroad för att allt fler politiker är dömda för brott. – Också riksdagsledamöter som dömts för brott ska följa rättens beslut utan att knorra, säger Häkkänen.
I praktiken riktar sig Antti Häkkänens kritik mot Sannfinländarna, vars riksdagsledamot Teuvo Hakkarainen, ordförandekandidat Jussi Halla-aho och flera ledamöter i kommunfullmäktige har dömts för hets mot folkgrupp och i vissa fall även för brott mot trosfrid.
– Jag har följt med utvecklingen med oro, säger Häkkänen.
Häkkänen har redan tidigare påpekat att han inte ser civil olydnad som berättigad i en rättsstat som Finland och upprepar det i FNB:s intervju.
– Parallella rättssystem, som personliga begär, moral, religion, människorättspolitiskt tänkesätt ska läggas åt sidan i en rättsstat med grundlag som Finland.
– Riksdagen beslutar med majoritet vad lagen ska vara. Den måste följas. Också riksdagsledamöter som dömts för brott ska följa rättens beslut utan att knorra. De måste respektera principen om maktens tredelning.
Kritiserar böteshöjningar
Häkkänen har själv suttit i grundlagsutskottet och kritiserade tidigare bland annat regeringens planer att höja bötesbeloppen på skattemässiga grunder.
– Som justitieminister ska jag dra en tydlig linje med detta. Det måste finnas kriminalpolitiska skäl för straff och huvudorsaken kan inte vara finanspolitisk.
Under Sipiläs regeringsperiod har diskussionen om grundlagsfrågor polariserats. Grundlagsexperterna Juho Lavapuro och Tuomas Ojanen har kritiserat regeringens tolkningar av grundlagen. Efter det har bland annat Samlingspartiets Ben Zyskowicz börjat kalla experterna för grundlagsfundamentalister.
– Vissa grundlagsexperter föreslår en hårdare linje i frågan än andra. De nyss nämnda personerna representerar den striktare inriktningen, som inte är den linje som grundlagsutskottet i medeltal har följt, säger Häkkänen.
Ur grundlagssynvinkel var det acceptabelt att minska den rättshjälp som asylsökande har möjlig- het att få, men det var rätt att förslaget om ett integrationsstöd som var lägre än grunddagpenningen föll, anser Häkkänen.
Vill se över straffskala för sexbrott
Häkkänen säger att han väntar på resultaten av undersökningen om medborgarnas rättskänsla. Undersökningen blir klar i sommar.
– Särskilt intresserad är jag av att se resultaten av undersökningen och överväga ifall det finns orsak att göra straffen för sexual- och våldsbrott hårdare, säger Häkkänen.
Enligt Häkkänen är brott mot liv, hälsa, integritet och självbestämmanderätt särskilt hemska. På samma gång konstaterar han att dessa brott oftast är de minst planerade dåden.
–Man måste komma ihåg att straffen för olika brott har väldigt olika inverkan. Bland annat är de som begår ekonomiska brott ofta högt utbildade och planerar brotten i flera år. I dessa fall kan straffen verka förebyggande.
– Om brottslingen begår brottet i en känslostorm och är helt utom kontroll kan det hända att ett hårt straff inte hjälper.
Särskilt intresserad är jag av att se resultaten av undersökningen och överväga ifall det finns orsak att göra straffen för sexual- och våldsbrott hårdare.