Ut på grönbete med sprittande ben
Kosläpp Trots att våren är två veckor försenad släpptes de första korna med kalvar ut på grönbete på Koskis gård på lördagen. Det var en munter syn när tjugo vuxna kor och lika många kalvar skuttade ut i hagen, ivriga av doften på färskt gräs i solskenet.
Gröngräset är inte speciellt grönt ännu, det syns mera torkat beige fjolårsgräs än färska gröna strån i hagen framför ladugården på Koskis gård i Bjärnå. Men det stör inte Larissa, Kismet, Lovely och de andra korna det minsta, när de äntligen får rusa ut ur vinterhemmet i den härliga vårsolen. Dagen är som gjord för kosläpp, en stilla vårvind susar i trädtopparna, fåglarna sjunger och korna i ladugården bölar för full hals.
– De vet att något är på gång, då de tjugo korna som nu får gå ut separeras från resten av gruppen. Men inte anar de att de snart ska släppas ut på ängen, berättar Helena von Limburg Stirum strax före portarna öppnas.
Korna har varit med om kosläpp förr och kan rutinerna, för kalvarna är allt nytt och säkert mycket förvirrande. Men de följer troget efter sina mammor, försäkrar Helena.
– Kalvarna har aldrig varit ute i en hage, de har aldrig smakat på färskt gräs. I yrseln när korna släpps ut glömmer de för en stund sina kalvar när de vill smaka på gräset. Men senast när de ska över bron till betesmarkerna på andra sidan kollar de nog att den egna kalven är med.
Fint för barnen
Det dröjer en stund innan ladugårdsdörrarna kan slås upp på vid gavel, kalvarna måste dubbelkollas så att de rätta djuren är med. Intill hagen har sju sällskap dykt upp för att ta del av dagens lantbruksupplevelse, sju familjer som är faddrar till en ko och dess kalv.
Kristina Orama tände genast på idén att få visa sitt 4-åriga barnbarn Alma, som bor i Chile, hur livslevande kor lever och bor när hon läste om möjligheten att bli kofadder i HBL.
– Det är en jättefin idé att låta barn, som annars bara läser om djur i böcker, få komma ut hit till gården. Här är så vackert. Jag uppskattar att de här kalvarna får leva ett fullvärdigt liv, gå tillsammans med sin mamma och beta ute hela sommaren, innan de slaktas och blir till kött, säger Orama.
Hon och maken tar både foton och videor av kosläppet, som de kan skicka via dator till dottern med familj. Och när barnbarnet kommer till Finland på sommarlov står ett besök hos faddekon Larissa och hennes kalv Oksis på programmet.
Familjen Nummenpää är med i fadderprojektet redan för tredje året. Det är dottern Laura Nummenpää som har hittat på fadderkalvens namn.
– Den heter Oreo, som kexet. Det passar bra med kons namn Kismet. I fjol fick vår kalv namnet Nekku, säger Laura.
– Det här är ett fint sätt att följa med hur årstiderna växlar och hur det syns i naturen. Visst är det en fantastisk upplevelse för stadsbarn och för hela familjen att få komma ut på landet och umgås med kor på nära håll, berättar Sari Lehtola-Nummenpää om familjens gemensamma intresse.
Helena går omkring i hagen och inspekterar torkade dyngkakor från i fjol, för att se om dyngbaggarna redan vaknat till liv, då samtalet från maken Fredrik von Limburg Stirum i ladugården kommer. Korna är klara. Hon stämmer upp i det lockrop som alltid används när korna ska byta hage, vilket sommartid sker med tre fyra veckors mellanrum, så att de alltid får färskt gräs. – Koosii!!! Koosii! Klövarna klapprar mot gruset när korna springer fram längs den gång som gårdsfolket i förväg spärrat av med hjälp av traktorer, släpvagnar och paketbilar. När de kommer fram till hagen kan de inte längre hålla sig utan skuttar fram som ivriga barn. Kalvarna vimsar hit och dit, men flocken håller ihop. Dit de två tre modigaste korna går kommer alla andra efter. Varje hörn av hagen ska inspekteras, i jakten efter det frodigaste grässtrået.
Herrsällskap att vänta
Odin och Oboy skymtar till i skocken, ibland tillsammans, ibland ute på egna upptäcktsfärder. Oboy verkar vara mera fäst vid sin mamma och hänger en lång stund vid Lovelys juver för att få sig en stor och stärkande slurk mjölk.
– Här finns ännu inte tillräckligt mycket färskt gräs så att det skulle räcka som föda till alla. Men korna har det bättre utomhus och de kan lika bra äta hö i hagen som inne i ladugården, berättar Helena samtidigt som hon går runt bland kalvarna och pekar ut varje familjs skyddslingar.
På måndag får korna sällskap av sin nästa partner, då tjuren Löpö transporteras till hagen. Senare i veckan kommer också fem kvigor att anslutas till gruppen, de är drygt ett år gamla ungdjur som ännu inte har fått sin första kalv.
– Vi är måna om att Löpö inte ska skada sig, därför får han inte delta i kosläppet. Han kunde lätt bli för ivrig. Han har ett viktigt jobb att utföra i sommar då han ska betäcka de 25 damerna, förklarar bondfrun.
De sjuttio övriga korna på gården då, när får de springa ut i vårsolen? Ja, de tvingas vänta inne en vecka ännu, till det andra kosläppet som sker inför stor publik. Det är nämligen öppet hus på Koskis gård nästa lördag och alla som är intresserade av lantliv och ekojordbruk får komma och se hur det ser ut när vuxna kor och yra kalvar skuttar fram i rask fart över grönskande vårängar.