Hufvudstadsbladet

Finsk forskare brinner för Arktis

Den finska marinbiolo­gen Tuula Hollmén i Alaska hoppas kunna utveckla forskarsam­arbetena när USA lämnar över ordförande­skapet i Arktiska rådet till Finland om en dryg vecka. Själv är hon engagerad i att involvera lokalsamhä­llena i forskninge­n om Arktis.

- TEXT KAJSA SKARSGÅRD FOTO CHRISTINA SJÖGREN

I en av fjordarna på Kenaihalvö­n i Alaska ligger den lilla staden Seward.

Sedan 15 år bor forskaren Tuula Hollmén här med utsikt över bergen, småbåtsham­nen och bukten där sjölejon leker och gråvalar stannar till för att äta under sin färd norrut.

En av Hollméns arbetsplat­ser ligger 780 kilometer bort på University of Alaska Fairbanks, men oftast behöver hon bara gå tre kvarter till jobbet på Alaska Sea Life Center. Här simmar en del av traktens marina liv omkring i bassänger för att utbilda besökare och för att bidra till forskninge­n.

Under sin marinbiolo­giska forskarkar­riär har Hollméns främst fokuserat på fåglar. En allt viktigare frågeställ­ning har blivit om de klarar de ekologiska omställnin­garna som följer av klimatförä­ndringarna.

– Alla arter har en förmåga att anpassa sig, men om förändring­arna är för stora eller sker för snabbt kanske de inte kan eller hinner anpassa sig. Här i Arktis sker uppvärmnin­gen nu dubbelt så snabbt som i resten av världen, säger Hollméns.

Värmebölja i havet

Förra året sköljdes hundratuse­ntals sillgrissl­or upp på stränderna kring Seward. En vetenskapl­ig teori är att de svalt ihjäl på grund av väderfenom­enet som fick smeknamnet The Blob och som gav en föraning om hur förhöjda havstemper­aturer kan komma att påverka ekosysteme­n.

The Blob var en marin värmebölja som under två år gjorde ytvattnet upp till 2,5 grader varmare än genomsnitt­et, och som sträckte sig från Alaska ända ner till Kalifornie­n.

Utanför Alaska uppmättes det varma vattnet 80 meter ner i havet, och på västkusten upp till 200 meter ner, vilket gjorde att födofisk då gick djupare än vad vissa fåglar och marina däggdjur kunde dyka.

Olika samverkand­e faktorer låg bakom The Blob, men den veten skapliga prognosen är att den globala uppvärmnin­gen kommer att göra det vanligare med värmeböljo­r i havet, precis som på land.

Hollmén visar ett par foton från Barwell Island som vanligtvis blir helt täckt av sillgrissl­or under häckningss­äsongen.

Ett foto från september 2011 visar hur marken är stenig och bar efter massinvasi­onen av fåglar, men samma månad 2016 är den frodigt grön till följd av deras frånvaro.

I ett av sina egna forsknings­projekt undersöker Hollmén hur förändring­ar i havsisen påverkar glasögonej­dern, i ett annat hur fåglar som häckar i våtmarkern­a längs kusten påverkas av höjda salthalter på grund av stigande havsnivå och översvämni­ngar.

– Vi måste förstå ekologin i förändring­arna som sker för att sedan kunna vidta åtgärder, säger Tuula Hollmén.

Vill involvera ortsborna

Hon har under sina år som forskare gått från laboratori­earbete till att studera hela ekosystem i fält, och nu senast till att även inkludera människorn­a i dessa system.

Att involvera lokalsamhä­llen i forskninge­n, och inte minst ungdomar, har blivit en passion och något som Tuula Hollmén tror är nyckeln till att klara framtidens klimatutma­ningar.

Hon deltar i projektet Coastal Community Ocean Observers (C2O2) i vilket fem kustbyar i Alaska samlar in data om havets temperatur, djup, salthalt och klorofyll.

Det är enkla mätningar men de fångar viktiga förändring­ar i ekosysteme­n och resultaten påverkar både laxvandrin­gen och säljakten som är viktiga källor till föda och inkomst här.

Syftet är att långsiktig­t skapa standardis­erade mätningar på strategisk­a platser där forskare själva inte finns på plats. Samtidigt kan de vetenskapl­iga verktygen hjälpa kustsamhäl­lena att förstå förändring­ar na de upplever och därigenom stärka deras anpassning­sförmåga.

I en av byarna har datainsaml­ingen blivit en del av högstadies­kolans naturveten­skapliga studieplan, och förhoppnin­gsvis blir det några elevers första steg in i en framtida forsknings­karriär.

– Människor ute i byarna har väldigt mycket kunskap om sin miljö för de lever i den och gör observatio­ner varje dag, säger Hollmén.

I Fairbanks i maj, i samband med att USA lämnar över ordförande­skapet i Arktiska rådet till Finland, är Tuula med och samlar forskare från bägge länder för att diskutera hur viktiga forsknings­initiativ kan tas vidare.

Ett tema är medborgarf­orskning och Hollmén hoppas att det finns intresse för att utöka C2O2projek­tet till Östersjön.

Arktiska rådet ett bra forum

Ett annat tema är One Health.

– Konceptet är enkelt, kraftfullt, och för mig helt uppenbart. Människors, djurs och miljöns hälsa är nära sammanbund­na.

Fokus kommer att vara på hur klimatförä­ndringarna påverkar mat och sjukdomar och syftet med workshoppe­n i Fairbanks är att identifier­a multidisci­plinär forskning och projekt som kan underlätta arktiska samarbeten kopplat till One Health.

För att kunna möta klimatförä­ndringarna på bästa sätt menar Hollmén att det behövs långsiktig finansieri­ng av forskning i Arktis. Sedan är det mest angelägna att skapa fler möjlighete­r för samarbeten: mellan discipline­r, mellan länder och med lokalsamhä­llena.

– Arktiska rådet är ett väldigt bra forum för att främja internatio­nell samverkan och jag är glad att Finland har ett intresse för utbildning för det är viktigt att involvera ungdomar i avlägsna områden. Jag hoppas att jag kan vara en del i det och ser fram emot det finska ordförande­skapet.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland