Finsk forskare brinner för Arktis

Den finska marinbiologen Tuula Hollmén i Alaska hoppas kunna utveckla forskarsamarbetena när USA lämnar över ordförandeskapet i Arktiska rådet till Finland om en dryg vecka. Själv är hon engagerad i att involvera lokalsamhällena i forskningen om Arktis.

I en av fjordarna på Kenaihalvön i Alaska ligger den lilla staden Seward.

Sedan 15 år bor forskaren Tuula Hollmén här med utsikt över bergen, småbåtshamnen och bukten där sjölejon leker och gråvalar stannar till för att äta under sin färd norrut.

En av Hollméns arbetsplatser ligger 780 kilometer bort på University of Alaska Fairbanks, men oftast behöver hon bara gå tre kvarter till jobbet på Alaska Sea Life Center. Här simmar en del av traktens marina liv omkring i bassänger för att utbilda besökare och för att bidra till forskningen.

Under sin marinbiologiska forskarkarriär har Hollméns främst fokuserat på fåglar. En allt viktigare frågeställning har blivit om de klarar de ekologiska omställningarna som följer av klimatförändringarna.

– Alla arter har en förmåga att anpassa sig, men om förändringarna är för stora eller sker för snabbt kanske de inte kan eller hinner anpassa sig. Här i Arktis sker uppvärmningen nu dubbelt så snabbt som i resten av världen, säger Hollméns.

Värmebölja i havet

Förra året sköljdes hundratusentals sillgrisslor upp på stränderna kring Seward. En vetenskaplig teori är att de svalt ihjäl på grund av väderfenomenet som fick smeknamnet The Blob och som gav en föraning om hur förhöjda havstemperaturer kan komma att påverka ekosystemen.

The Blob var en marin värmebölja som under två år gjorde ytvattnet upp till 2,5 grader varmare än genomsnittet, och som sträckte sig från Alaska ända ner till Kalifornien.

Utanför Alaska uppmättes det varma vattnet 80 meter ner i havet, och på västkusten upp till 200 meter ner, vilket gjorde att födofisk då gick djupare än vad vissa fåglar och marina däggdjur kunde dyka.

Olika samverkande faktorer låg bakom The Blob, men den veten skapliga prognosen är att den globala uppvärmningen kommer att göra det vanligare med värmeböljor i havet, precis som på land.

Hollmén visar ett par foton från Barwell Island som vanligtvis blir helt täckt av sillgrisslor under häckningssäsongen.

Ett foto från september 2011 visar hur marken är stenig och bar efter massinvasionen av fåglar, men samma månad 2016 är den frodigt grön till följd av deras frånvaro.

I ett av sina egna forskningsprojekt undersöker Hollmén hur förändringar i havsisen påverkar glasögonejdern, i ett annat hur fåglar som häckar i våtmarkerna längs kusten påverkas av höjda salthalter på grund av stigande havsnivå och översvämningar.

– Vi måste förstå ekologin i förändringarna som sker för att sedan kunna vidta åtgärder, säger Tuula Hollmén.

Vill involvera ortsborna

Hon har under sina år som forskare gått från laboratoriearbete till att studera hela ekosystem i fält, och nu senast till att även inkludera människorna i dessa system.

Att involvera lokalsamhällen i forskningen, och inte minst ungdomar, har blivit en passion och något som Tuula Hollmén tror är nyckeln till att klara framtidens klimatutmaningar.

Hon deltar i projektet Coastal Community Ocean Observers (C2O2) i vilket fem kustbyar i Alaska samlar in data om havets temperatur, djup, salthalt och klorofyll.

Det är enkla mätningar men de fångar viktiga förändringar i ekosystemen och resultaten påverkar både laxvandringen och säljakten som är viktiga källor till föda och inkomst här.

Syftet är att långsiktigt skapa standardiserade mätningar på strategiska platser där forskare själva inte finns på plats. Samtidigt kan de vetenskapliga verktygen hjälpa kustsamhällena att förstå förändringar na de upplever och därigenom stärka deras anpassningsförmåga.

I en av byarna har datainsamlingen blivit en del av högstadieskolans naturvetenskapliga studieplan, och förhoppningsvis blir det några elevers första steg in i en framtida forskningskarriär.

– Människor ute i byarna har väldigt mycket kunskap om sin miljö för de lever i den och gör observationer varje dag, säger Hollmén.

I Fairbanks i maj, i samband med att USA lämnar över ordförandeskapet i Arktiska rådet till Finland, är Tuula med och samlar forskare från bägge länder för att diskutera hur viktiga forskningsinitiativ kan tas vidare.

Ett tema är medborgarforskning och Hollmén hoppas att det finns intresse för att utöka C2O2projektet till Östersjön.

Arktiska rådet ett bra forum

Ett annat tema är One Health.

– Konceptet är enkelt, kraftfullt, och för mig helt uppenbart. Människors, djurs och miljöns hälsa är nära sammanbundna.

Fokus kommer att vara på hur klimatförändringarna påverkar mat och sjukdomar och syftet med workshoppen i Fairbanks är att identifiera multidisciplinär forskning och projekt som kan underlätta arktiska samarbeten kopplat till One Health.

För att kunna möta klimatförändringarna på bästa sätt menar Hollmén att det behövs långsiktig finansiering av forskning i Arktis. Sedan är det mest angelägna att skapa fler möjligheter för samarbeten: mellan discipliner, mellan länder och med lokalsamhällena.

– Arktiska rådet är ett väldigt bra forum för att främja internationell samverkan och jag är glad att Finland har ett intresse för utbildning för det är viktigt att involvera ungdomar i avlägsna områden. Jag hoppas att jag kan vara en del i det och ser fram emot det finska ordförandeskapet.