Historiska utmaningar för Folktinget
Svenskans framtid Hotet mot svenskans ställning i Finland just nu är stort, kanske till och med större än någonsin. Det ansåg flera ledamöter under Folktingets session i Hangö i helgen.
Svenskans ställning är angripen och hotad på många fronter. Vård på svenska är en av de viktigaste frågorna, men även nedmonteringen av skolsvenskan och den allmänna inställningen till språket väcker Folktingets oro.
– Folktinget har kanske en av de största utmaningarna framför sig någonsin. Svenskan i Finland verkar just nu åsidosättas helt medvetet, sade Veronica Rehn-Kivi (SFP) under den allmänpolitiska debatten på sessionen i lördags.
Flera ledamöter påpekade att Folktingets roll nu är viktigare än på länge, eller till och med någonsin. Johanna Överfors (SDP) talade om hur svenskan hela tiden lyfts fram som ett onödigt språk.
– Upprepningen av sådana budskap gör att det till slut blir sanning.
”Katastrofal ekvation”
Ledamöterna ansåg att ett stort ansvar bärs av regeringen, och under hela sessionen riktades därför mycket kritik mot regeringspartierna.
– Den här ekvationen kan sluta bara på ett sätt, i katastrof! I de här sammanhangen behövs Folktinget mera än någonsin under sin nästan 100-åriga historia, sade Björn Månsson (SFP).
I presentationen av Folktingets verksamhet lyfte ordförande Thomas Blomqvist (SFP) upp konkreta fall där Folktinget måste arbeta mera.
– Att man inte får svenskspråkig service då man ringer 112, då det är akut och man behöver hjälp, det är verkligt illa. Där borde vi bli ännu aktivare att påpeka de här bristerna.
I övrigt fick Fastlandsfinlands och Ålands samarbete mycket fokus under sessionen. De åländska ledamöterna som nu är Folktingets tredje största grupp efter SFP och SDP lyfte upp sin oro för svenskan både på Åland och i Finland. Thomas Blomqvist svarade att Folktinget ska intensifiera arbetet för Åland.
Tvåspråkig skola ingen självklarhet
Stämningen på lördagens session påverkades ändå av nyheten om president Mauno Koivistos bortgång. Den allmänpolitiska debatten inleddes med en tyst minut för att hedra president Koivisto. Koivisto nämndes även under dagen som en av de presidenter som alltid stått upp för svenskan i Finland. Sådana behövs.
Då den allmänpolitiska debatten övergick i motionsarbetet ledde motionen om behovet att definiera vad tvåspråkiga skolor egentligen är snabbt till diskussion. Björn Månsson inledde.
– Vi har inga egentliga tvåspråkiga skolor, skolor där man kan undervisa i ett ämne på ena språket och i ett annat på det andra språket. Det är det vi egentligen borde avse med tvåspråkiga skolor.
Efter en viss debatt avslutade Thomas Blomqvist diskussionen med att intyga att frågan har betydelse för Folktinget.
– Jag kan försäkra er om att styrelsen och tjänstemännen är mycket medvetna om den här problematiken.
Nya vice ordföranden
Under eftermiddagen slog Folktinget fast ett flertal åsikter om det aktuella allmänpolitiska läget. Folktinget enades om att Ålands sak är hela Finlands sak, svenskspråkigas rätt till vård i alla lägen och att staten inte ska experimentera med rätten till utbildning.
Dessutom klubbades samtliga motioner igenom. Därmed ska Folktinget bland annat arbeta för tvåspråkig jour i Vasa, tryggandet av svenskspråkig service hos myndigheter, ett klargörande av vad man menar med tvåspråkiga skollösningar samt att Folktingets ledamöter ska kunna väljas enligt samma premisser som till kommunalval.
Till slut återvaldes Thomas Blomqvist som Folktingets ordförande, men på posterna som första och andra vice ordförande blev det förändring.
❞ Svenskan i Finland verkar just nu åsidosättas helt medvetet. Veronica Rehn-Kivi
Jacob Storbjörk (SDP) från Vasa Valkrets och Jonny Andersen från landskapet Åland tar över efter Steven Frostdahl (SDP) och Kimmo Sasi (Saml).