Studerande mår sämre på våren
Sjukledigheter bland studenter och de allmänna prestationskraven bland de unga ökar om våren. Ledande överläkaren Pauli Tossavainen ansvarar för den psykiska hälsovården på Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS).
Pauli Tossavainen uppskattar att problemen med den psykiska hälsan som utformats under vintern uppvisar symptom först på våren.
– Studenten kanske har märkt under vintern att studierna är oöverkomliga och förutser att det inte blir något av att sommarjobba heller, säger han.
Den krävande vårtiden märks också på Finlands Röda Kors (FRK) som driver skyddshus för unga. Leena Suurpää är direktör för skyddshusverksamheten och uppger att prestationskraven också påverkar föräldrarna.
–Den ökande pressen märks framför allt hos dem som ska få avgörande vitsord, exempelvis grundskolans utgångsbetyg. Också föräldrar kan uppleva en hård press och då orkar de inte nödvändigtvis ge ett likadant stöd som förut.
Omgivningen, biologin och individuella faktorer bidrar till uppkomsten av psykiska problem och därför ska livssituationen i sin helhet beaktas i vården. Inom studenthälsan är det starka bandet till läroanstalten en fördel.
–En psykvårdstjänst som inte har en koppling till studieomgivningen kan uppfatta problemen som alltför lindriga eller enbart behandla det psykiska illamåendet utan att tillräckligt utreda bakgrunden till det, säger Tossavainen.
Av en hälsoundersökning som SHVS gav ut i februari framgår att depressions- och ångestsyndromsdiagnoserna ökat betydligt bland högskolestuderande under 35 år sedan början av 2000-talet. Tossavainen uppskattar att ökningen beror på flera olika faktorer.
– Kanske den starkaste orsaken är att studenter i nuläget söker upp hjälp betydligt oftare än tidigare, alltså verkar det som att rädslan för att stigmatiseras som en psykvårdspatient verkar ha avtagit, säger Tossavainen.