Svenskan hörs inte i riksdagen
Tvåspråkigheten värdesätts högt bland riksdagsledamöter och deras assistenter, men i praktiken hörs och syns svenskan lite i riksdagen. Det framgår i en färsk magisteruppsats i nordiska språk vid Helsingfors universitet.
Derya Özgün, som skrivit avhandlingen, arbetar som assistent för riksdagsledamot Timo Heinonen (Saml) sedan i höstas och har endast en gång behövt översätta en text från svenska till finska för honom.
– Jag märkte snabbt att man inte behöver svenskan så mycket och ville utreda hur situationen ser ut för andra ledamöter och assistenter. Uppsatsen har väckt stort intresse i riksdagen, men få studier har tidigare gjorts i samma ämne, säger Özgün.
Enligt Özgün är språkklimatet i riksdagen rätt bra, men hon säger att svenskan inte syns i praktiken.
– Hur mycket man använder svenska beror på i vilket utskott man sitter och vilka frågor som behandlas. En ledamot som är med i Nordiska rådet har automatiskt mycket mer användning för svenskan till exempel. De flesta anser ändå att det är viktigt att de båda nationalspråken representeras i riksdagen.
Studien utfördes som en enkätundersökning och 52 riksdagsledamöter och 79 assistenter svarade på frågeformuläret. Procentuellt svarade flest ledamöter från SFP och flest assistenter från Kristdemokraterna. Minst svar kom det från Sannfinländarna.
– Jag fick också ett oseriöst svar. Någon tyckte det var roligt att skämta om ämnet, säger Özgün.
Talmannen har viktig roll
En del informanter svarade också att Sannfinländarna vill trampa på svenskspråkigas rättigheter, men främst ansåg informanterna att svenskans ställning är stark och kommer också vara det i framtiden. Många betonade även talmannens inverkan på hur mycket plats svenskan får i plenum.
–Förr har talmannen gett lika mycket tid för ledamöterna att säga sitt på båda språken, men efter Heinäluoma har man ändrat policy. Nu ska man i stället säga det man vill kort och koncist på det andra språket. Nuvarande talmannen, Maria Lohela (Sannf), använder hellre engelska än svenska då hon möter svenska eller åländska grupper. Det här är små grejer som ur ett helhetsperspektiv påverkar riksdagens språkklimat.
Özgün poängterar ändå att då Lohela öppnade riksmötet i år valde hon att citera Edith Södergran på svenska.
– Det är också ett ställningstagande.
Informanterna önskar mer språkkurser och utbildning för personalen i riksdagen.
– Det finns kurser som ”mejla på svenska”, ”debattera på svenska”, ”småprata i sociala situationer” och ”presentationer på svenska”. Enligt informanterna är kurserna ändå på sådana tidpunkter att det är svårt att delta.
I arbetet som svensklärare har Özgün märkt vikten av att motivera elever genom praktiska exempel ur vardagslivet.
”Nyckel till olika kulturer”
– Det är viktigt att få elever att inse att språkkunskaper är viktiga. Riksdagens kommunikationschef Marjo Timonen sade att man i anställningsintervjuer också ställer frågor på engelska och svenska. Svenskan är inte onödig och kommer att behövas i framtiden.
Özgün har vuxit upp i Riihimäki, som är en enspråkigt finsk stad, men beskriver sig som flerspråkig i grunden: med pappan talar hon turkiska och finska, med mamman och systern svenska. Hela sin utbildning har hon också avlagt på svenska.
– Språk är en nyckel till olika kulturer, seder och vanor. Vi lever i en väldigt internationell värld just nu och jag har alltid upplevt att olika kulturer och språk ger ett mervärde. Att man allt mer tänker att engelskan är det enda främmande språket som behövs i framtiden är jättesynd. Man borde inspirera och motivera unga att lära sig många språk.