Hufvudstadsbladet

Sälsafari är ekoturisme­ns färskaste nisch

Afrikas savanner och Amazonas regnskogar rår vi inte på, men lyckas man fånga upp intresset för den finska naturen går det att göra ekoturism också på hemmaplan. HBL åkte på sälsafari och fyrbesök i Bottenhave­t.

- TEXT & FOTO: PETER BUCHERT 029 080 1318, peter.buchert@ksfmedia.fi

GUSTAVS Ett femtontal personer stiger ombord på m/s Kerttu i Nystads gästhamn och bänkar sig i kajutan. Om några minuter bär det av långt ut på det öppna havet. Den arktiska nordanvind­en påminner oss om den finska vårens innersta väsen.

Dagens första destinatio­n är Södra Sandbäck, ett kalskär, eller vid högvatten snarast en större grynna, 22 sjömil utanför Nystad. Sandbäck hör till Gustavs kommun, men ligger betydligt närmare Brändös sista utskär i den åländska arkipelage­n än det finska fastlandet.

Där ska vi ha en hygglig chans att få se Östersjöns största däggdjur på närhåll. Gråsälar samlas på skäret under några veckor i maj för att ömsa päls.

– Har man aldrig sett en säl, eller möjligen några få, är det rätt häftigt att få se flera hundra, säger Noora Hildén.

Hon säljer förfriskni­ngar medan sambon Kari Laaksonen kör båten. Paret driver företaget som ordnar sälsafari, och de guidar resenärern­a turvis.

Sandbäck är ett av Finlands sju nationella sälskyddso­mråden och det ena av två där Forststyre­lsen tillåter organisera­d sälskådnin­g. Utfärderna är strikt reglerade till antal, tidpunkt och varaktighe­t.

– Sista veckan i maj är helt fredad från alla besök, säger Laaksonen.

Företagets avtal med Forststyre­lsen går ut på att låta folk se djuren så bra som möjligt utan att störa dem på ett av de få områden där de är välskyddad­e.

Skarven som upplevelse

Strax efter att vi lämnat hamnen ser vi en holme som tagits i besittning av en skarvkolon­i (och några havsörnar som tar för sig av skarvarna). Kari Laaksonen är väl medveten om yrkesfiska­rnas inställnin­g till säl och skarv, men för ekoturismf­öretagaren är också de en resurs snarare än hatobjekt.

– Det är klart att sälar och skarvar äter mycket fisk, och jag förstår att det retar folk, men åtminstone här i trakten tycks fisken räcka till åt både människor och djur, säger Laaksonen som rört sig i den här skärgården i årtionden.

Noora Hildén betonar ekoturismg­uidens upplysande roll, vikten av att belysa frågor mångsidigt.

– Vi säger till våra kunder som det är, att många helst skulle vilja skjuta skarvarna och sälarna, men också att de utnyttjas som syndabocka­r. Säl och skarv i skärgården är lite som vargen i inlandet eller järven i Lappland, något folk vänder sig emot för att få utlopp för sin frustratio­n, säger hon.

– Vi gör också skarvutfär­der och lägger till nära holmen. Att se, höra och känna lukten av en skarvkolon­i är en upplevelse i sig.

Med tanke på många ortsbors attityder till skarv och säl är det anmärkning­svärt att någon vågar sig på ekoturism som nyttjar samma arter. Det är också ett tecken på att världen förändras. Förr var det en självklarh­et att fånga val i världshave­n, men på sikt kan valsafari bli ett mer hållbart och kanske rentav lönsammare alternativ. I brist på valar kan finländska företagare utnyttja sälarna.

– Sälens kött är inget att äta. Skinnet är en resurs, men de yrken som kan nyttja skinnet har försvunnit. I dag är desto fler finländare intressera­de av naturen och beredda att betala för en upplevelse, säger Kari Laaksonen.

Väder och vind en risk

Företagarp­aret gör ingen hemlighet av att sälsafariv­erksamhete­n ändå snarast är en kuriositet, en detalj i deras betydligt bredare koncept.

– Att vara företagare i skärgården

är att försöka få det att gå runt på många små bitar, säger Noora Hildén.

Sälexkursi­onen är en osäker bit. Utfärden dagen innan ställdes in på grund av för hård vind. Den här dagen är blåsten inget problem, men dyningarna går fortfarand­e höga.

– Vi tvingas ställa in några utfärder varje år, det får man leva med. Det går inte att åka hit ut i hård sjögång, och även om man trotsade vädret skulle man inte se några sälar, säger hon.

Två och en halv timme efter avfärd slår Kari Laaksonen av farten några hundra meter från Södra Sandbäck. Och till vår stora belåtenhet är de där, gråsälarna. På klipporna ligger kanske ett 70-tal sälar, men man behöver kikare för att se dem hyggligt. En del av dem struntar i oss och ligger oberört som solstekta korvar på hällen medan andra masar sig ner i sjön för att guppa omkring och titta nyfiket på båten.

– De är inte ett dugg rädda för oss, tvärtom. Som ni ser kommer en del rentav närmare båten, säger Hildén och berättar om sälarnas ekologi.

Låsbräken och tobisgriss­la

När vi och sälarna har betraktat varandra i en knapp halvtimme styr båten mot dagens andra utfärdsmål. Ungefär nio sjömil ostsydost om Sandbäck ligger Enskär – en av pärlorna i Bottenhave­ts nationalpa­rk och den lokala ekoturisme­ns mecka.

Hit kan man komma för att övernatta och njuta av skärgårdsn­aturen, eller som vi, för en lunch i skärgårdsm­iljö och en guidad tur till det ståtliga fyrhuset och dess närmaste omgivning.

Kari●Laaksonen●berättar●om●öns● historia●medan●vi●promenerar●från● hamnen,●och●efter●lunchen●guidar● han●oss●uppe●i●fyrtornet.●Utöver●fyren●är●naturen●Enskärs●trumfkort,● och●precis●invid●fyren●växer●en●exklusiv●art,●månlåsbräk­en,●en●småväxt●ormbunke.

–●Jurassic●Park●är●en●fånig●film,● men● de● här● ormbunkarn­a● skulle●funka●som●rekvisita.●Låsbräkens­läktet●fanns●redan●på●dinosaurie­rnas●tid,●berättar●Laaksonen.

Månlåsbräk­en●når●knappt●över● vristhöjd●på●sommaren,●men●en●kylig●vår●som●denna●får●vi●knäböja●på● marken●för●att●urskilja●de●centimeter­långa●plantorna●i●gräset.

God relation till naturen

Enskär●är●rikt●på●arter,●i●synnerhet● sådana●som●inte●finns●alls●eller●bara●sällsynt●på●fastlandet.●Det●i●kombinatio­n●med●finländarn­as●naturintre­sse●öppnar●för●ekoturism●på●ön.

–●Finländarn­a●har●en●ganska●fin● naturrelat­ion.●Bara●för●att●någon● ogillar●sälar●betyder●det●inte●att●den● personen●inte●skulle●uppskatta●andra●arter,●säger●Laaksonen.

På●Enskär●häckar●höksångare­n● som●numera●har●så●gott●som●försvunnit●från●fastlandet,●här●finns● en●av●skärgården­s●största●kolonier●av●tobisgriss­la,●och●även●tordmulen●visar●sig.●Noora●Hildén●hyllar●ändå●Enskärs●natur●främst●för● dess●380●växtarter●på●inte●mer●än● 180●hektar.

–●Det●är●ganska●mycket,●men●så● finns●här●också●många●olika●naturtyper,●allt●från●frodiga●lundar●till● torrängar,●kärr,●skog,●sandstränd­er,●klippor●och●steniga●strand- ängar.

Uppskattar hållbarhet

I●år●betar●får●på●Enskär,●precis●som● då●ön●var●bebodd.●Det●bidrar●till● mångfalden●och●berikar●naturen.

–●Det●vore●svårt●att●jobba●här●som● företagare●om●man●inte●kände●till● naturen,●säger●Noora●Hildén●som● är●utbildad●biolog.

Enskärs●natur●är●så●fin●att●det● smärtar●att●vi●måste●åka●hemåt●innan●vi●hunnit●med●en●ordentlig●rundtur.●Men●besökarna●är●nöjda●ändå.● En●vardag●som●denna●är●de●flesta● pensionäre­r,●men●också●ett●par●ungdomar●har●skippat●en●dag●av●studielive­t●i●Åbo●för●att●ekoturista.

Veera Pirilä är●uppvuxen●i●Nystad● och●har●besökt●Enskär●förut.

–●Men●det●var●först●i●dag●som●jag● fick●höra●mer●ingående●om●öns●och● fyrens●historia.●Det●var●fint,●men●sälarna●var●den●absoluta●höjdpunkte­n.

Atte Huhtala var●genast●med●på● noterna●eftersom●han●aldrig●förut● hade●sett●sälar●i●naturen,●och●den● chansen●ville●han●inte●missa.

–●Jag●gillade●konceptet,●det●upplysande●perspektiv­et●och●känslan● av●att●den●här●formen●av●ekoturism● är●hållbar,●att●det●sker●på●naturens● villkor.

Gratis●var●det●förstås●inte.●Sälsafari●i●båt●med●uppvärmd●kajuta,●kafé● och●toalett●plus●besöket●till●Enskär,● inklusive●guidning●och●lunch●kostar●95●euro.

–●Det●är●rätt●mycket●för●en●studerande,●men●ett●skäligt●pris.●Jag●förstår●att●det●inte●kan●vara●billigare,● säger●Veera●Pirilä.

 ??  ??
 ??  ?? VALDE SKäRGåRDEN. Kari Laaksonen trappar ner som företagare inom asbestsane­ring för att trappa upp inom ekoturism. – Allt har sin tid, och jag måste få tillbringa mer tid i skärgården, säger han.
VALDE SKäRGåRDEN. Kari Laaksonen trappar ner som företagare inom asbestsane­ring för att trappa upp inom ekoturism. – Allt har sin tid, och jag måste få tillbringa mer tid i skärgården, säger han.
 ??  ?? FäRDIGA PAKET. Noora Hildén säger att det gäller att nischa sig och paketera upplevelse­r om man ska hävda sig inom ekoturisme­n.
FäRDIGA PAKET. Noora Hildén säger att det gäller att nischa sig och paketera upplevelse­r om man ska hävda sig inom ekoturisme­n.
 ?? FOTO: KARI LAAKSONEN ?? POPULäRT SKäR. När trängseln är som häftigast på Södra Sandbäck ligger upp till 700 gråsälar på det lilla skäret 40 kilometer utanför Nystad.
FOTO: KARI LAAKSONEN POPULäRT SKäR. När trängseln är som häftigast på Södra Sandbäck ligger upp till 700 gråsälar på det lilla skäret 40 kilometer utanför Nystad.
 ?? FOTO: KARI LAAKSONEN ?? LäTT ATT KäNNA IGEN. Tobisgriss­lan är en karakteris­tisk art i det yttre havsbandet. En av Finlands största kolonier häckar i vågbrytare­n på Enskär.
FOTO: KARI LAAKSONEN LäTT ATT KäNNA IGEN. Tobisgriss­lan är en karakteris­tisk art i det yttre havsbandet. En av Finlands största kolonier häckar i vågbrytare­n på Enskär.
 ??  ??
 ??  ?? SNART 200 åR. Enskärs fyr färdigstäl­ldes 1833. Den är ritad av Gustaf Brodd och arkitektur­en kontroller­ad av Carl Ludvig Engel. Fyren murades av finländare men byggdes mestadels med rysk arbetskraf­t. Från fyrtornet öppnas en utsikt över hela Enskär.
SNART 200 åR. Enskärs fyr färdigstäl­ldes 1833. Den är ritad av Gustaf Brodd och arkitektur­en kontroller­ad av Carl Ludvig Engel. Fyren murades av finländare men byggdes mestadels med rysk arbetskraf­t. Från fyrtornet öppnas en utsikt över hela Enskär.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland