Trädgårdsstrid.
Antti Paatero och Mårten Malmström säger att Esbo stad kommer att förstöra ett värdefullt kulturlandskap i Esbo. Ingen koloniträdgård till Kajsahemmet, tack.
Det ska bli trettiosex kolonilotter med stugor på 35 kvadratmeter med alla bekvämligheter.
Koloniträdgården föreslås ligga på en igenvuxen sumpig åker ett stenkast ifrån den historiska herrgården Backby gård, som i dag går under namnet Kajsahemmet. Inte långt borta ligger Bodom träsk. En ideell stiftelse äger hemmet som både erbjuder rehabilitering och rekreation. Bakom den planerade trädgården finns åkrar som fortfarande brukas. Koltrastarna kvittrar medan bonden Mårten Malmström tittar vemodigt ut över landskapet. Han konstaterar att det gamla Esbo håller på att försvinna. Hans släkt har funnits på samma gård sedan 1540.
Malmström säger att blandningen av det gamla agrara och det nya högteknologiska gör Esbo mångsidigt. Och att man borde hålla fast vid det. Den nya koloniträdgården passar inte in, anser han.
– Nu förstörs kulturlandskapet, säger Malmström.
– Först säger staden att man ska skydda och ta vara på våra kulturlandskap. Men det är bara prat. Det här är en trojansk häst, säger Antti Paatero som har sitt hem både vid Bodom träsk och inne i Helsingfors.
De är oroliga för att koloniträdgården är ett första försiktigt steg. Sedan när den finns skulle det vara lättare att motivera att området byggs ut ytterligare med bostäder.
– Det är åt helsike, säger PontusMolander som bott i området sedan 1984.
Han upplever att ingen har en helhetsbild över Bodomområdet, som enligt generalplanen är ett jord- och skogsbruksområde. Han tycker att det är konstigt att det nu finns en koloniträdgård inritad på ett förslag till den nya detaljplanen.
– Det här är inte vad landskapet behöver. Paradinsynen till herrgården förstörs. Det skulle inte vara så svårt att återställa området till åkermark eller göra en park av det. Sätt får och beta där eller vad tusan som helst.
”Kunde vara en positiv grej”
Till Kajsahemmet, som grundades av presidentfrun Kaisa Kallio, kommer allt från veteraner, tidigare lottor, personer som lider av psykiska problem och folk som har ont i nacke, rygg, axlar och knän. Förutom rehabiliteringen säljer hemmet också restaurang-, hotell- och konferenstjänster.
Den 29 maj kommer Esbos stadsstyrelse att fatta det slutgiltiga beslutet om vad som händer med den igenvuxna åkern.
Det kan hända att kritikerna kan andas ut. För när stadsplaneringsnämnden hade sitt senaste möte var man inte helt överens om detaljplanen för norra Esbo. En del tyckte att den inte alls ska innehålla någon koloniträdgård.
Det som komplicerar ärendet är att Kaisa Kallios medborgargåvostiftelse, som driver Kajsahemmet, vill bygga fler hus på sin egen tomt. Den igenvuxna åkerbiten strax invid ägs däremot av staden. Enligt ortsborna Malmström, Paatero och Molander vågar stiftelsen inte kritisera den planerade koloniträdgården av rädsla för att de egna byggnaderna ska gå i stöpet. Ett ytterligare bevis för det här skulle vara att Esbos tidigare stadsdirektör Marketta Kokkonen sitter som ordförande i stiftelsens styrelse.
Men talar man med Kajsahemmets vd Niina Pyy låter det annorlunda.
– På Kajsahemmet har vi inte tagit någon officiell ståndpunkt, men som vi ser det kunde det finnas potentiella kunder i koloniträdgården. Vi har en restaurang, en bassäng, en bastu och ett hotell som kunde intressera dem. En koloniträdgård kunde vara en positiv grej, säger hon.
Pyy tycker att den historiska omgivningen visst ska respekteras, men rätt utförd kunde koloniträdgården vara ett vackert tillägg som smälter in i den historiska miljön. Hon är medveten om att trädgårdsförslaget väcker oro bland en del av ortsborna.
– Om man inte får bygga i ett kulturlandskap så lever man i ett museum. Men jag förstår att man måste vara försiktig.
Hårda tider tvingar att tänka om
Det som stadsstyrelsen nu måste ta ställning till är en kläm från nämnden. Enligt den kunde generalplanen behandlas i två delar.
Ärendet om de planerade husen på Kajsahemmets egen tomt är mest brådskande. Det andra, mindre brådskande ärendet, är koloniträdgården. Det är ett sätt att se till att processen inte blir trög.
Kajsahemmet vill bygga servicehus på den egna tomten. I dem kunde till exempel par där den ena parten är anhörigvårdare bo. Eller så kunde det bli ett äldreboende. Hemmet tvingas tänka på ekonomin när rehabiliteringarna minskar.
– Under de senaste 10–15 åren har FPA allt mer gått in för öppen rehabilitering i stället för motsvarande på en anläggning. Samtidigt har anslagen minskat. Vårdreformen för också med sig förändringar som vi ännu inte känner till.
Niina Pyy hoppas ändå att rehabiliteringsbiten kommer att vara viktig på Kajsahemmet också i framtiden. När verksamheten startade 1957 var hemmet en plats för utmattade mammor att vila upp sig på.
Pontus Molander säger att det finns en stor risk för att stadsstyrel-
Om man inte får bygga i ett kulturlandskap så lever man i ett museum. Men jag förstår att man måste vara försiktig. Niina Pyy vd för Kajsahemmet
sen ändå godkänner också koloniträdgården.
– Det skulle vara fördärvligt om det verkligen sker så. Första steget är att skogen huggs ned och den blir en så kallad åkerbebyggelse, något vi inte har i kulturlandskapet nu. Nästa steg är att bygga vidare på de här åkrarna och då kan hela området hälsa hem. Det finns inte så mycket att försvara då mera.
Han menar att det naturliga sättet att bygga på i den kuperade trakten är uppe på kullar. De existerande byarna Backby, Rödskog och Gunnars befinner sig alla på backar. Även Kajsahemmets hus planeras uppe på en backe, påpekar han.
”Inget hinder”
Den som tagit fram förslaget på koloniträdgården vid Kajsahemmet är norra Esbos områdesarkitekt Christian Ollus.
– Backby gård är utgångspunkten, vi respekterar historien och försöker bevara så mycket som möjligt av omgivningen. Men världen går vidare. Det här kunde vara en ny årsring och en nyanvändning av ett fint område, säger han.
Paret Ebba-Margareta och Ernst von Freymann som ägde Backby gård innan stiftelsen köpte den anlade en engelsk trädgård. Utsiktspunkterna har nu vuxit igen och man vill återställa dem.
– Koloniträdgården kommer inte att bli något hinder i det sammanhanget för det är tio meters höjdskillnad från huvudbyggnaden ner till koloniträdgårdshusen, säger Ollus.
Han berättar att det finns ett intresse bland Esboborna för att det ska byggas fler koloniträdgårdar. Staden vill vara tillmötesgående på den punkten.
– Det finns många trädgårdsintresserade i Esbo. Hit flyttar man för att vara nära naturen och leva i samklang med den, säger han.
På Esbo koloniträdgårdsförening är man glad över planerna. Vice ordförande Tony Hagerlund håller inte alls med om att kulturlandskapet vid Kajsahemmet skulle förstöras av en koloniträdgård.
– De facto föreslog vi redan 2011 att man skulle bygga en koloniträdgård just där. Området bredvid Kajsahemmet är intressant, för det ägs av staden, man kan ta sig dit med kollektivtrafik och trakten är ståtlig. En koloniträdgård skulle inte förändra landskapet så mycket.
Mårten Malmström från Snettans gård, som inte har något emot koloniträdgårdar som sådana, föreslår att den placeras på ett helt annat ställe.
– Bygg den i korsningen av Anfallsvägen och Rödskogsvägen. Där finns tre hektar och mangårdsbyggnaden är riven. Där skulle koloniträdgården passa mycket bättre.