Finland försöker bromsa Europas klimatpolitik
Miljölobbyn oroad över skogens roll som kolsänka
EU:s miljöministrar ska snart enas om hur skogens tillväxt och avverkningar ska räknas i klimatpolitiken. Pappret väntas bli en klimatpolitiskt urvattnad version av kommissionens förslag från förra året.
Finland har drivit på försvagningen, uppger miljöorganisationen Fern i Bryssel.
Regeringen anser att vi kan öka veduttaget eftersom skogens tillväxt också ökar. Forskarna menar att det inte är fullt så enkelt, och inte heller vettigt att bränna så mycket skog. Hannah Mowat på Fern säger att EU inte får lura sig själv med ett oärligt räknesätt om vi på allvar ska hejda klimatförändringen.
Ska människan rå på klimatförändringen borde de globala utsläppen och upptaget av växthusgaser vara i balans kring 2050. Kol lagras behändigt i skog, men avverkning förstärker atmosfärens växthuseffekt och klimatförändringen.
Finlands regering planerar i bioekonomins namn att öka avverkningen från 66 miljoner kubik om året till 80 miljoner och bruket av skogsflis från 8 miljoner till 14–18 miljoner kubik till 2030. Merparten av tillskottet ska bli massa eller biobränslen, alltså kortlivade produkter vars kol frigörs snabbt (i motsats till trähus eller möbler som är klimatvänligare). Hela hopen finländska forskare uttryckte i våras sin oro för bioekonomins klimat- och miljöpåverkan.
Regeringen tillbakavisar oron. Enligt energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) går det bra att öka avverkningen då skogens tillväxt ökar. Regeringens energi- och klimatstrategi erkänner nog att ett ökat veduttag försämrar skogens funktion som kolsänka. I regeringens papper går ekvationen ändå ihop för att extrauttaget sker på bekostnad av fossil bränsleanvändning.
I en rapport om Europas skogars tillstånd och framtid slår de europeiska vetenskapsakademierna fast att ökat vedenergiuttag ökar utsläppen på kort sikt medan nyttan på längre sikt är oklar. Tidigare har forskare påpekat att vedeldning i snitt frigör mer kol än fossila bränslen per producerad energienhet. Det lär dröja årtionden innan tillväxten kan kompensera avverkningen.
Olli Tahvonen, professor i nationalekonomi vid Helsingfors universitet, kritiserar regeringens kraftiga fokus på skogsbiomassa inom bioekonomin. Han skrev nyligen i Helsingin Sanomat att ett förmånligt sätt att minska på nettoutsläppen vore att öka skogsvolymen, att det vore kostnadseffektivt att stödja lagring av kol i skogen och beskatta alla koldioxidutsläpp i stället för att subventionera förbränning av biomassa.
Andra forskare har anfört argument som försvarar regeringens politik. I dag publicerar Finlands klimatpanel en rapport som torde visa att forskarna trots allt är rätt ense om skogsbrukets klimatpåverkan.
– Oklart är snarare vilka naturvetenskapligt dokumenterade fakta klimatpolitiken väljer att beakta, och det är förstås en fråga för politiker och inte för forskare, säger Jyri Seppälä, medlem av klimatpanelen och professor vid Finlands miljöcentral.
Finland bromsar
Samtidigt är EU i färd med att utarbeta ett regelverk för hur man ska räkna och redovisa markanvändningens och skogsbrukets påverkan på skogens kolupptag (en sektor som kallas LULUCF inom klimatpolitiken). När kommissionen gav sitt förslag förra året protesterade Finland.
Enligt Kimmo Tiilikainen försöker Finland påverka förslaget så att vi hållbart ska kunna öka bruket av skogsbiomassa. Under förhandlingarna lär Finland ha fått några bundsförvanter. Den Brysselbaserade miljöorganisationen Fern uppger att Sverige, Frankrike och Österrike stöder Finlands avsikter att urvattna kommissionens förslag.
– Länder som profilerar sig som föregångare i klimatpolitiken jobbar i det tysta i motsatt riktning inom LULUCF, säger Hannah Mowat på Fern.
Fern har rankat 27 EU-länder i fråga om hur de presterar inom LULUCF. Tyskland är etta. Finland är 21:a med enbart forna östblocksländer bakom sig.
– Finland planerar att öka avverkningen med 25 procent, men anser att den faktiska utsläppsökningen inte ska räknas, säger Mowat.
Finland är Europas mest skogsbeklädda land och skogsbiomassan central i regeringens bioekonomipolitik. Därför är definitionsfrågan inom LULUCF extra viktig för Finland.
– Vissa länder som vi rankar högt har inte särskilt mycket skog, men de bränner mycket träbiomassa. De vill att utsläppen räknas, antingen vid avverkningen eller vid förbränningen, säger Hannah Mowat.
Hon säger att många konsumenter vet att vedeldning orsakar koldioxidutsläpp och att förleden bio- inte garanterar miljövänlighet.
– Folk är inte dumma. Kommissionens förslag är redan en kompromiss som tillåter mer avverkning utan att det beaktas i utsläpp. Ska vi tackla klimatförändringen kan vi inte lura oss själva.
Kimmo Tiilikainen har sagt att skogen är viktig med tanke på samhällsekonomi och jobb, att skogsbruk är mer än klimatpolitik. Hannah Mowat instämmer.
– Finland ska naturligtvis bruka sina skogar på det sätt som är bäst för nationen. Vi vill bara att skogsbrukets klimatpåverkan räknas på ett ärligt sätt.
I dag träffas EU:s experter inom LULUCF för sista gången före miljöministrarnas sista möte i frågan den 19 juni. Om kanske ett år ska EU ha regelverket klart. Det blir världens första och därmed en vägvisare globalt.
– Stora skogsländer som Brasilien, Indonesien och Ryssland följer frågan noga. EU har ofta betonat behovet av att stoppa avskogningen. Då vore det skenheligt att själv gå in för ett oriktigt sätt att beräkna avverkningens effekter, säger Hannah Mowat. – Finlands önskemål ser ut att få stöd i det utkast ordföranden Malta har lagt fram.