”Asylpolitik skapar psykisk ohälsa”
Tillfälliga uppehållstillstånd, skärpta lagar om familjeåterförening och en ständig oro för att bli utvisad skapar psykisk ohälsa hos asylsökande, säger traumapsykologen Frida Johansson Metso. Situationen är särskilt svår för ensamkommande flyktingbarn.
–Många av mina patienter lever i utvisningsskräck, även de som fått permanenta uppehållstillstånd. Familjeåterföreningsproblematiken skapar otrygghet som gör att man inte kan börja behandla exempelvis posttraumatisk stress och det håller patienten kvar i psykisk ohälsa och skapar psykisk ohälsa där det inte tidigare fanns, säger Frida Johansson Metso.
Risken att en person utvecklar posttraumatisk stress påverkas ungefär till hälften av vad som har hänt under det traumatiska tillfället och av vad som sker i mottagarländerna.
– Kommer personen till en plats där hen känner sig trygg, kan börja återknyta till samhället och få kontakt med människor är risken för psykisk ohälsa mycket lägre. Människor som är med om traumatiska händelser, som krig, borde få lägga det bakom sig och använda sin egen inneboende kraft för att läka. Har vi en politik som försvårar det, bidrar vi till att personer med posttraumatisk stress tvingas leva kvar i kriget.
Johansson Metso betonar ändå att de flesta som har varit med om traumatiska händelser inte utvecklar psykisk ohälsa.
– Alla flyktingar som varit med om krig, förföljelse och tortyr kommer inte att bli traumatiserade. I tidigare studier talar man om att det är kring en av tio som utvecklar psykisk ohälsa. Röda Korsets högskola i Sverige publicerade en rapport i höstas som visar att en av tre utvecklar psykisk ohälsa, men då kan det vara allt från ångest och depression till posttraumatisk stress.
Hälsa och integration kopplade
Enligt Johansson Metso är det många som upplever att det är svårt att hjälpa asylsökande som upplevt tortyr.
– Traumareaktionen är universell hos alla människor och vi måste våga använda den kompetensen även om det upplevs som främmande eller svårt.
Det finns tydliga kopplingar mellan hälsa och integration, men enligt Johansson Metso är det här något som många politiker missar.
– Posttraumatisk stress är en diagnos som påverkar väldigt stora delar av livet: man är rädd hela tiden, har svårt att kommunicera och man har ofta nedsatt koncentrationsförmåga och därmed också nedsatt minnesförmåga. Då kan man sitta hur många timmar som helst i skolbänken och inte lära sig ändå. Reaktionen på det blir ofta ett upplevt misslyckande och det driver många in i en depression.
Att tala om att en person som har posttraumatisk stress ska anstränga sig mer hjälper inte, säger Johansson Metso. I stället borde myndigheter tänka att personen kanske har svårt att ta till sig information och fylla i blanketter.
– Det handlar om att hjärnan faktiskt har påverkats av sjukdomen, vi kan se fysiska förändringar i hjärnan. Då måste man se till att det finns kompetent vård och att man utformar integrationssatsningarna så att de går att ta till sig.
Johansson Metso betonar också
I lördags besökte jag Befolkningsskyddsmuseet i Helsingfors. Jag blev väldigt berörd av det, min mormor bodde just i det skyddsrummet och hon pratade mycket om kriget. När jag ser på bilder från Syrien i dag ser det likadant ut som på bilderna i museet.
vikten av att använda tolk i kontakten med myndigheter.
”Värsta man kan göra”
Enligt Johansson Metso ser många asylsökande tre alternativ för sin framtid: att återvända hem, begå självmord eller stanna i landet som papperslös. Det beror till stora delar på skärpta lagar om uppehållstillstånd och familjeåterförening.
– Ensamkommande flyktingbarn är en särskilt utsatt grupp som lever under extrem press och som dessutom inte har sina föräldrar och anhöriga på plats. De drabbas kanske mest av de skärpta lagarna om familjeåterförening. Många har lovat att när de får uppehållstillstånd i Europa ska familjen få komma efter. Ångesten att inte kunna hjälpa sina anhöriga är stark.
Johansson Metso säger att ur ett vårdsperspektiv är den flyktingpolitik som förs just nu det västa som kan göras med tanke på integrationen. Hennes patienter känner sig ovälkomna överallt även om de har rätt till asyl.
–Det är tydligt att syftet med flyktingpolitiken är att hålla ute människor. Jag har suttit mitte- mot en person som fått uppehållstillstånd i Sverige, men som på grund av att det inte finns en laglig väg in till Europa tvingades ta sig över Medelhavet med flyktingsmugglarna. Personens dotter dog under resan. Jag känner mig medansvarig för det eftersom vi lever i ett demokratiskt land och kan påverka lagar, vård och integration. Vi kan bygga ett samhälle som ser till att människor inte behöver bära med sig krigshändelser och trauma i resten av sitt liv.