Älskog hos Lönnrot
Är du så gammal att du har gått i folkskola? Det är jag också. Ett av minnena från den tiden är när vi på fjärde klassen i Topeliansk anda var tvungna att lära oss utantill landets älvar och åar i geografisk ordningsföljd. Inte alla förstås, bara de största och viktigaste. Jag kan inte ramsan utantill längre och jag har aldrig behövt den, vågar jag väl säga ett halvsekel senare. Men jag är nyfiken både framåt och bakåt i tiden och jag vill gärna rekonstruera ramsan. Och dessutom lägga till sånt som jag inte visste på den tiden. Om själva namnen på älvarna och åarna, alltså.
Första namnet var Tana älv, gränsälven mellan Finland och Norge. Och helt abstrakt för den här 10-åringen. Men jag vet nu att älven rinner ut i Ishavet i Tanafjorden i Norge. Därav namnet Tana älv eller Tenojoki på finska. Man tror att namnet egentligen är det nordsamiska Deatnu. Men vad namnet ursprungligen betyder är oklart. Det är i princip möjligt att namnet härstammar från Komsakulturen som fanns vid ishavskusten under slutet av istiden. Och vad Komsafolket talade för språk vet vi inte.
Torne älv, alltså Tornionjoki, har inte alls fått sitt namn efter något torn, trots att ett sånt finns i stadsvapnet. Det handlar i stället om ett visst slags spjut som fornfinnarna för kanske tusen år sen hade börjat köpa av skandinaverna. Varför finnarna inte tillverkade sina egna spjut vet jag inte. Men det finns massor av ortnamn i Finland som innehåller ordet spjut. Också på svenska: Spjutsböle i Tenala och Spjutsund i Sibbo och i Pyttis. Så spjuten har tydligen varit viktiga.
Jag höll på att glömma bort det intressanta namnet Lemmenjoki i Enare. Den som kan finska associerar säkert till lempi, alltså kärlek – trevligt i och för sig. Men det är inte riktigt så enkelt. Formen Lemmenjoki är vad ortnamnsforskarna kallar en folketymologi. Det innebär att ortnamn som verkar obegripliga formas om så att de verkar betyda nånting. På 1700-talet skrevs namnet Lemma elf och Lemmä jok, på 1800-talet Lemmetjoki. På dagens samiska skrivs det Lemmee. Men namnets etymologi är okänd.
Då passar jag på och spekulerar lite. Och apropå namnet Älskogsviken i rubriken så var det inte en felskrivning. Jag avsåg faktiskt inte älgskog utan just älskog. I den finska folkdiktningen nämns en havsvik som brudpar brukar besöka i samband med bröllopet. Orten finns i närheten av Pohjola och heter Lemmenlahti. Resten får ni fundera ut själv. Men det här är också helt seriöst: ortnamnet finns i Lönnrots finsk-svenska ordbok från 1870-talet.