Fokus på mamman
Eva-Lina Sandell deltar i Babyliv-träffar i Petrus församling, där fokus ligger på mammans behov. Sonen Amos får samtidigt leka med jämnåriga kompisar.
Petrus församling verkar på ett geografiskt sett stort område, som sträcker sig från Lövö i sydväst ända till Vik och Parkstad i öster. Inom området finns exempelvis hela arton svenska daghem. Avstånden är långa och de svenskspråkiga bor långt ifrån varandra. Det skapar sina utmaningar också för dem som ska ordna program. Församlingspastor Elina Koivisto, som påbörjade sitt pastorsvikariat i höstas, har funnit sig väl tillrätta i församlingen och satsar speciellt på arbetet med kvinnorna.
– Sedan januari har vi i Petrus församling haft en Babyliv-grupp, som samlas en gång i veckan. Idén med gruppen är att sätta mammans behov i centrum, vi pratar om fysiskt, psykiskt och andligt välbefinnande. Och vilken fantastisk grupp det har varit, våra samtal har tidvis varit riktigt djupa, jag har njutit av varje stund, berättar Koivisto.
Det har varit ett tiotal mammor som en förmiddag i veckan samlats i församlingshemmet i Haga, för att prata kring ett visst tema över en kopp kaffe med smörgås, medan deras små barn har lekt bredvid på golvet. En liten sångstund tillsammans med barnen har också alltid hört till dagsprogrammet.
– Jag har lånat konceptet för Babyliv från motsvarande finska verksamhet Sylivauva. Mammor, speciellt sådana som får sitt första barn, har ett stort behov av att träffa andra kvinnor i samma situation, att få prata om de olika relationerna i sitt liv, om parförhållandet, om relationen till den egna mamman och om föräldrarollen. När de flesta babygrupper fokuserar på babyn har vi valt att göra tvärtom, för om mamman mår bra så gör babyn det också, resonerar Koivisto.
Dåligt med svensk service
Ett samtalsämne som ofta dykt upp under vårens träffar är den svenska servicen i Helsingfors, eller snarare bristen på den.
– Jag, som själv är ursprungligen finskspråkig, har börjat fästa uppmärksamhet på hur dåligt den svenska servicen är skött på många ställen i stan. Det finns finska, engelska och till och med ryska skyltar, men den svenska informationen saknas helt i många företag. Jag tänker speciellt på barn som växer upp i helsvenska hem, de måste känna sig ganska utanför i samhället, då de inte förstår vad som skrivs eller sägs, säger Koivisto.
Ett ställe där bristen på svensk service är extra tydlig är rådgiv-
ningsbyråerna. Mammorna i västra och norra Helsingfors är hänvisade till Munksnäs rådgivning, om de vill prata svenska med hälsovårdaren.
– Jag valde att gå till vår lokala rådgivning i Malmgård, då den ligger så nära och bekvämt, även om jag inte kan finska så bra. Vi får se hur vi gör när Amos växer och en del frågor ställs också till honom, om vi då byter till den svenska rådgivningen, funderar Eva-Lina Sandell, som regelbundet har besökt Babyliv med den nio månader gamla sonen i vinter.
Givande träffa andra mammor
Ett annat alternativ är att familjen Sandell sätter Amos i finskt daghem, så att han lär sig finska redan som liten, då det andra inhemska är en sak som hans svenskspråkiga föräldrar har fått kämpa med.
– Fast å andra sidan har vi bara hört gott om det svenska daghemmet i Malmgård, som ligger på promenadavstånd från vårt hem, säger Sandell.
Hon har trivts bra i Babyliv-gruppen, det var just möjligheten att träffa andra svenskspråkiga mammor som lockade Sandell med i verksamheten.
– Det har varit roligt att lära känna nya mammor, både sådana som har fått sitt första barn som jag och mammor som har flera barn och därmed större erfarenhet av olika slags familjesituationer. Jag har speciellt uppskattat samtalen om relationen till våra egna mammor, berättar Eva-Lina Sandell.
Det har varit roligt att lära känna nya mammor, både sådana som har fått sitt första barn som jag och mammor som har flera barn och därmed större erfarenhet av olika slags familjesituationer. Eva-Lina Sandell