Vem ger sig på tonårstjejer?
Terrordåd En terrorattack mot tonårsflickor på popkonsert upplevs som sällsynt feg och grym. Terrorforskaren Teemu Tammikko tror ändå inte att man ska läsa in för mycket i valet av måltavla.
Ariana Grandes söta framtoning och poppiga låtar tilltalar främst unga tjejer. Fansen som samlats i Manchesterarenan var där för att se sin idol tillsammans med sina mammor eller kompisar. Många var utrustade med rosa Ariana-skjortor eller popstjärnans signaturlook – ett hårband med stora kaninöron.
Att just kvinnor och barn blev måltavlan för måndagens terrorattack upplevs som sällsynt lumpet, säger Teemu Tammikko, terrorforskare vid Utrikespolitiska institutet.
– Med attacker mot barn vill man väcka starka psykologiska reaktioner av avsky och skräck. Vi har sett en del av under de senaste årtionden: Attacken mot en skola i Beslan 2004, Breivik-dådet 2011 och attacken mot ett judiskt daghem i Frankrike 2013.
Tammikko tror ändå inte att det var konsertens målgrupp som fick gärningsmännen att sikta in sig på arenan i Manchester.
– Alla slags stora evenemang är tacksamma måltavlor för den som vill sprida största möjliga skada. Men visst uttrycker IS-propagandan ett hat mot det västerländska nöjeslivet.
Det heter att västerlänningarna inte bryr sig om kriget i Syrien utan bara fortsätter att förlusta sig på rockkonserter och barer som om ingenting hade hänt.
Spekulationerna kring bombningen vill han inte ta ställning till förrän det finns mer fakta.
– Men att ett terrornätverk skulle ha lagt en färdig bomb i någon terrorists händer har mig veterligen aldrig skett i Europa. Om det verkligen funnits någon kontakt mellan gärningsmannen och någon organisation handlar det snarare om rådgivning och uppmuntran.
Han tror snarare att gärningsmannen agerat ensam – kanske inspirerad av IS-propagandan – och sedan blivit en tacksam spelare för IS som i går eftermiddag tog på sig dådet.
Budskapet är detsamma som vid tidigare IS-attacker: ”Sluta blanda er i konflikten i Syrien och Mellanöstern”.
– Alla länder som deltar i kriget på något sätt – även Finland – finns med på listan över fiender, säger Tammikko.
På många sätt har terroristerna lyckats nå sitt mål att skapa rädsla i Europa. Rädslan för jihadistiska terrorattacker är större än rädslan för andra typer av terror, och IS-attackerna får alltid stor mediesynlighet, säger Tammikko.
– Ändå har antalet terrorattacker varit på stadig nedgång efter att den separatistiska terrorn minskat i till exempel Baskien och Irland. De senaste årens IS-attacker har påverkat statistiken, men det är inte frågan om någon dramatisk kurva. 2011 var det tystaste terroråret någonsin i Europa.
Skillnaden är att den separatistiska terrorn uppfattas som mer hanterlig eftersom den koncentreras till ett specifikt område, medan IS:s budskap är att ingen går säker.
– Dagens jihadistterror strävar efter att vara så global som möjligt. Därför attackeras även turistorter, säger Tammikko.