Kodkalkylator väcker kritik
Bankärenden Nya EU-regler medför förändringar då man ska logga in i nätbanken. Ännu är det oklart om de tryckta inloggningskoderna helt går i graven. Nordea går i bräschen och skrotar som första bank de tryckta sifferserierna redan vid årsskiftet. med att
Som första bank i Finland slopar Nordea vid årsskiftet de tryckta kodtabellerna för att logga in i e-banken. De bankkunder som saknar pekplatta eller smarttelefon får en svåranvänd kodkalkylator för att identifiera sig med.
På Nordeas kontor vid Senatstorget serveras det kaffe och små chokladbakelser till föreningen Enters medlemmar som har kommit hit för att bekanta sig med de nya digitala verktyg som bankens kunder senast vid årsskiftet måste börja använda. Vid nyår går nämligen Nordeas gamla system med tryckta kodtabeller i graven. Senast då måste bankens kunder antingen ha en smarttelefon eller pekplatta för att logga in i e-banken, alternativt sköter kunden inloggningen med en ny manick skapad enkom för ändamålet – Nordeas egen kodkalkylator.
Föreningen Enters medlemmar är digitala pionjärer som frivilligarbetar med att lära upp andra seniorer som inte är lika tekniskt bevandrade. Medlemmarna i Enter är inte direkt representativa för hela sin åldersgrupp i och med att de här herrarna och damerna så gott som alla redan har installerat bankens kodapplikation på sin smarttelefon eller pekplatta och intygar att appen är ett enkelt sätt att logga in i e-banken.
Massutskick av kodkalkylatorer
I praktiken fungerar kodappen så att man via sin smarttelefon eller pekplatta öppnar ett speciellt program, en applikation, och slår in en pinkod som man själv har valt. Systemet är enkelt och efter några klick är du inne i e-banken.
Men alla de kunder som saknar pekplatta eller smarttelefon, blir tvungna att använda en kodkalkylator för att uträtta sina bankärenden. Nordea har redan börjat posta manicken till de kunder som inte vill eller kan använda appen. Hittills har den nya apparaten skickats till några tiotusen bankkunder, men från och med juni börjar massutskicken och då kommer 50 000 personer per månad att få apparaten på posten.
Pentti Suonikko och Tapio Hietamäki från föreningen Enter inspekterar den nya manicken, kodkalkylatorn. Själva sköter de obehindrat sina bankärenden via mobilen. Suonikko tycker att kodkalkylatorn är i minsta laget och Hietamäki berättar att han har fått rapporter av äldre som har ondgjort sig över att de sifferserier man måste trycka in i manicken för att identifiera sig och be- kräfta betalningarna är långa och därmed komplicerade att slå.
Regionchef Jorma Pirinen på Nordea säger att mellan 3 och 4 av 10 kunder i ålderskategorin 60 år och uppåt, hittills har valt kodkal- kylatorn i stället för appen. Pirinen medger att det är lättare att logga in i e-banken med hjälp av appen än med kodkalkylatorn och säger att många äldre personer redan i dag läser tidningar på pekplatta, vilket gör det lätt för dem att också logga in i banken med pekplatta eller smarttelefon. Jag har bekantat mig med er kodkalkylator och tyckte att den var otroligt frustrerande, komplicerad och tidskrävande att använda. Gör ni inte fel när ni prackar på era äldsta kunder en svåranvänd manick som går användaren på nerverna? – Min personliga uppfattning är att det går att lära sig att använda kodkalkylatorn, men jag medger att den inte är lika behändig som appen. Vi håller också på att utveckla en större talande apparat tillsammans med Synskadeförbundet, säger Pirinen.
Apparat för synskadade enklare
Vid kursen för föreningen Enters seniorer demonstreras vardera manicken; både den lilla kodkalkylatorn som sänds ut som massutskick och den stora talande apparaten som ännu inte är färdigutvecklad. HBL jämför de båda grunkorna och den stora modellen framtagen för synskadade är klart enklare att använda än den lilla fickvarianten som redan finns att få.
Nordea uppger att den stora apparaten för synskadade, från hösten kommer att finnas som alternativ till den mindre kodkalkylatorn, men beroende på vem man frågar på Nordea, kommer det olika besked om den större mer användarvänliga apparaten blir gratis för alla användare, eller enbart för synskadade.
Pirinen förklarar att den lilla standardmodellen ser ut som den gör eftersom den är en kompromiss: Apparaten är liten i och med att man ska kunna bära den med sig i plånboken på samma sätt som de gamla kodtabellerna. – Hittills har vi inte märkt att våra kunder skulle byta bank på grund av det här. Många äldre kunder tycker att det nu är dags att skaffa sig pekplatta eller smarttelefon eftersom det är ett behändigt sätt att logga in i e-banken. Vår uppfattning är tvärtom att vi kommer att få fler kunder eftersom vår mobilapp är så bra, säger Pirinen.
Orsaken nytt EU-direktiv
Nordea genomför inte förändringarna för att medvetet göra livet surt för sina kunder. Men bland de fin-
ländska bankerna går Nordea i bräschen för en utveckling som dikteras av EU. De andra bankerna håller för stunden på att lansera eller utveckla digitala inloggningsmetoder.
Förändringarna beror på ett nytt EU-direktiv som reglerar bankernas betaltjänster. Ännu är det oklart om EU kommer att kräva att alla banker måste slopa de tryckta kodtabellerna, eller om tabellerna tillåts som parallellsystem vid sidan om digitala lösningar.
I dagarna väntas besked om vad de nya EU-reglerna specifikt innebär. Förklaringen till varför EU vill bli kvitt de tryckta bankkoderna är ett krav på att det inte får gå att kopiera inloggningskoderna. I vissa fall har det förekommit att koderna har hamnat i fel händer och kriminella har fått åtkomst till folks bankkonton, eller använt koderna för identitetsstölder. Med hjälp av bankkoder kan man förutom att sköta bankärenden via nätet, identifiera sig hos myndigheter och företag. Till exempel i Finland kan man med bankkoderna förnya sitt pass elektroniskt över nätet.
Finansinspektionen följer med hur bankerna förverkligar de nya krav som EU ställer och har uppmanat de finska bankerna att ta fram nya digitala lösningar. Förslaget kommer av allt att döma att godkännas i höst. Efter det dröjer det ännu 18 månader innan bankerna är tvungna att följa de nya reglerna.
Vid finanskoncernen OP har man inte haft lika bråttom som konkurrenten Nordea med att ta i bruk det nya systemet. OP håller också på att utveckla digitala autentiseringsmetoder, men har ännu inte avslöjat vilka förändringar som i praktiken är att vänta.
– Vi avvaktar och väntar ännu på det slutliga beskedet från EU. Vi kommer också att ta i bruk inloggning med hjälp av mobilen, men en anledning till att vi inte har gått så snabbt fram, är att vi försöker skapa ett system som inte innebär en försämring för våra äldre kunder som kanske ännu inte använder mobilapplikationer, säger Merja Auvinen direktör med ansvar för personkunderna vid OP.