De ungas aktivitet är politikens blinda fläck
Unga brinner för politik, men inte på det gamla vanliga sättet. Därför kan bristen på kanaler exponera många för populism. Ett ungdomsforskningsprojekt i 14 olika europeiska länder, bland annat Finland, tar fram blinda fläckar i politiken.
Det politiska intresset växer i känslan av att man vill något, att något är viktigt eller att något är fel.
– Det börjar inte i något partipolitiskt program. Partierna har inte tagit känslorna i beaktande, säger Kari Saari, en av redaktörerna bakom rapporten om ungas politiska deltagande.
Boken är ett resultat av en europeisk undersökning i fjorton länder.
Projektet har kartlagt ungas förhållande till populism, nationalism och främlingsfientlighet, men också det politiska deltagandet överlag.
Jämfört med andra europeiska länder är förtroendet för politiken relativt högt i Finland. Också det politiska intresset är stort, men inte på det vanliga sättet, utan i form av idéer, den egna livsstilen som politiskt val, och enskilda frågor man brinner för. Dilemmat är då det inte kanaliseras på de arenor som traditionellt förknippas med politik.
– Politiska debatter är ofta utestängande i sitt språkbruk, säger sociologiprofessor Vesa Puuronen, rapportens andra redaktör.
Unga politiker upplevs också ofta som broilers som är lika distanserade som alla andra politiker.
Varning för simplifiering
Förhållandet till högerpopulism är inte något som går att simplifiera, visar rapporten. De finländska unga som intervjuats värderar jämlikhet och grundläggande rättigheter, och också välfärdssamhället, med en oro för att det raseras. Våldsamma eller totalitära rörelser får inget nämnvärt stöd, men samtidigt förekommer fientlighet mot invandrare och minoriteter.
Författarna identifierade högerpopulistiska drag bland sannfinländska unga. Samuli Voutila, ordförande för Sannfinländska unga, är inte beredd att skriva under alla definitioner i rapporten.
– Högerpopulism tycks ha blivit ett paraply som man lägger en massa saker under. Om man vill ha en kontrollerad invandringspolitik blir man stämplad som högerpopulist, säger Voutila.
– Populister är vi, visst, men populism är för oss att ge en röst till dem som inte annars har en. Att vi skulle vilja begränsa minoriteters rättigheter stämmer inte, vi vill motverka all särbehandling, också positiv sådan. Unga stöder individuellt ansvar, ingen ska behandlas med silkesvantar på grund av sitt ursprung, menar Voutila.
Rapporten innehåller författar- nas rekommendationer till politiker. Den första är att ägna sig åt sakfrågor som främjar ungas liv och sysselsättning. Men författarna rekommenderar också att ta in mer kunskaper om minoriteter, minoritetsspråk och kultur i skolan, för att motverka fördomar.
Tuomas Tikkanen från Samlingspartiets ungdomsförbund ger som råd att införa mer politik i skolorna överlag.
– Politiken tillbaka till skolan! Man har i onödan försökt undvika all politik, men det går att ta fram politikens alla sidor och diskutera hur man kan påverka, säger Voutila.
Svensk Ungdoms generalsekreterare Anna Abrahamsson håller med, och påminner om att klassrummet är en unik mötesplats för det.
– Klassrummet är en bra plats för att diskutera, för det består inte av åsiktsbubblor eller av polarisering, säger Abrahamsson.
Hon håller med forskarna om att det är fel tänkt att kopiera politiska forum, som ungdomsfullmäktige.
– Det blir en replika av systemet, och betjänar mer sådana unga som är aktiva från förr, än sådana som inte varit det.
Abrahamsson, Tikkanen och Voutila kommenterade rapporten då den gavs ut i Vetenskapernas hus i går.