Specialambulans förebygger självmord
Psykiatrisk ambulans har blivit en framgång i Stockholm
Självmordsambulansen kallas den ibland – den speciella psykiatriska ambulans som via larm till 112 rycker ut i Stockholm.
Tidigare blev patienter i kris ofta hämtade med polisbil. Det är stigmatiserande, menar initiativtagaren Fredrik Bengtsson.
Ambulansen började som ett projekt, men är nu permanent. Resultatet är gott, både för patienten och samhällsekonomin.
– Man ska bli behandlad på samma sätt som vid somatisk sjukdom, säger specialsjuksköterskan Daniel Eljertsson.
STOCKHOLM Eftermiddag i ambulansstationen vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. Daniel Ejlertsson och Inger Nyman startar sina datorer och loggar in i sjukjournalsystemet. Prick klockan tre ska de vara redo. Då kan det första larmet under deras pass komma.
Till det yttre ser den ambulans de arbetar i ut som alla andra i garaget. Men tittar man in i den ser man stolar i stället för en bår, och medicinsk apparatur saknas.
Eljertsson och Nyman är specialistsjuksköterskor i psykiatri. När de rycker ut är det för att hjälpa människor i psykos eller kris – och ofta för att stoppa självmord. Hela 85 procent larmen är självmordsrelaterade.
Ambulansen kallas PAM, psykiatrisk akut mobilitet. Den startade som ett projekt för två år sedan men är nu permanent. Resultatet har nämligen varit gott.
Enligt Fredrik Bengtsson, enhetschef vid den psykiatriska akutmottagningen och den som har tagit initiativ till ambulansen, är avstigmatisering av psykiatrisk sjukdom en viktig aspekt.
Tidigare blev självmordsbenägna personer, eller människor under stor psykisk stress, hämtade av polisbil. Nu är det en ambulans som dyker upp – precis som när någon drabbats av hjärtinfarkt.
– Man ska bli behandlad på samma sätt som vid somatisk sjukdom, säger Daniel Eljertsson.
Hög dödlighet
Idén till det som också kallas ”självmordsambulansen” fick Fredrik Bengtsson i S:t Petersburg för snart tjugo år sedan. Där har speciella psykiatriska uttryckningsfordon funnits sedan 1970-talet.
Frånsett förebilden i Ryssland är PAM-enheten ändå unik i sitt slag. Nu har Göteborg tagit efter och intresset från utlandet har varit stort.
– Jag tyckte det var ett bra sätt att flytta fram positionerna för psykisk sjukdom. Dödligheten i akut psykisk sjukdom är hög, säger Bengtsson.
Ungefär fyra personer tar sina liv per dag i Sverige och årligen görs cirka 15 000 självmordsförsök. I Stockholmsområdet kommer dagligen i snitt två larm om akut självmordsrisk, till exempel att någon försöker hoppa från en bro.
Bengtsson jämför med att cirka 250 personer dör i trafiken i Sverige per år – och där är samhällets åtgärder för att minska antalet omfattande.
Fler stannar hemma
Den svenska regeringen har antagit en nollvision för självmord, men arbetet för att nå dit går långsamt. Ambulansen är en åtgärd med konkreta resultat.
Daniel Ejlertsson, Inger Nyman och ambulanssjukvårdaren som bemannar bilen larmas via SOS Alarm, larmcentralen. Ofta är det en anhörig eller förbipasserande som har ringt 112.
Under ett pass, som löper från klockan 15 till 01 på natten, blir det i snitt fem utryckningar. I en tredjedel av dem åker den psykiatriska ambulansen ut ensam, i andra fall är polis och kanske vanlig ambulans också på plats.
Tidigare, när enbart polisen ryckte, togs största delen av personerna in till psykiatrisk akutmottagning. Men i och med att personalen i PA-Mambulansen har specialutbildning arbetar de annorlunda. En tredjedel av patienterna stannar nu kvar hemma efter bedömning.
– Det är bra för patienten som slipper åka in, sjukvården sparar resurser och det är en samhällsekonomisk vinst att polisen och vanlig
Det finns mycket ensamhet i stora städer, mycket sociala problem. Det kan finnas i botten och få folk att må dåligt och ge upp.
ambulans kan ägna sig åt annat, säger Fredrik Bengtsson.
Avgörande är enligt honom att enheten har tillgång till alla patientjournaler, för på så sätt kan så rätt beslut som möjligt om åtgärder fattas.
Och personalen ser till att fallen följs upp, till exempel så att någon från psykiatrin ringer upp senare under kvällen eller att man kommer överens om besök på mottagningen följande dag.
Det Daniel Eljertsson och hans kolleger möter i sitt arbete beskriver de som ”det mesta”.
– Det finns mycket ensamhet i stora städer, mycket sociala problem. Det kan finnas i botten och få folk att må dåligt och ge upp. Vi ser också mycket missbruk.
Kontakt
Var tionde patient är under 18 år.
Det viktiga är enligt Eljertsson att etablera kontakt med dem som behöver hjälp – allt bygger på samtal och förtroende menar han. Ärendena får ta tid, de stannar så länge det behövs.
– Vi kan inte bara stövla in. Vi måste vara lyhörda och höra vad patienten vill. Vi är intresserade och vi vill jobba med patienten.
Men nu är det dags. Ett larm kommer, ambulansen kör i väg längs Stockholms gator i hög fart. Det finns jobb att göra, människor att hjälpa.