Kommunerna fick ned vårdkostnaderna

Kommunernas kostnader för hälso- och sjukvården har sjunkit. Vården är billigast per invånare i de stora städerna, med Esbo och Vanda i topp. Bland mellanstora kommuner utmärker sig Sibbo, Kervo och Svartsåns samarbetsområde.

Kommunförbundet har jämfört stora och medelstora kommuners vårdkostnader, alltså kommunala vårdkostnader som berör ungefär tre miljoner finländare. De stora kommunerna har lyckats minska kostnaderna med en och en halv procent och de medelstora med 0,8. Under 2015 hade kostnaderna stigit med två procent, så den här utvecklingen var efterlängtad.

–De stora städernas kostnader för hälso- och sjukvården sjönk i fjol mer än någonsin på 2000-talet, säger Teija Mikkola, sakkunnig vid Kommunförbundet.

I Esbo kostar vården årligen 2 175 euro per invånare. I alla medelstora kommuner är summan större än 3000 euro. Dyrast är affärsverket Saarikka, Kotka och Kajanaland.

Svensk service kostar inte mer

Kommunförbundet har inte jämfört svensk- och tvåspråkiga regioner med enspråkigt finska kommuner, men både Sibbo och Borgå hör till de som har klarat sig bäst.

– Borgå och Sibbo har gått in för att målmedvetet och kreativt utveckla vården. De har vågat gå mot normen. Lovisas vårdkostnader har däremot stigit en aning, men det är antagligen temporärt, säger Anu Nemlander, sakkunnig.

En av de största överraskningarna var att huvudstadsregionen har lyckats banta ner kostnaderna. Helsingfors har länge anklagats för sin dyra sjukvård, men är nu billigare än exempelvis Åbo.

– Det intressanta är att Helsingfors länge var dyrast i jämförelsen, men under de senaste åren har huvudstadens kostnader hållit sig nära medeltalet för de stora städerna, säger Mikkola.

Tidigare studier har påvisat att finlandssvenskarna i genomsnitt är friskare. Nemlander nämner de svenskspråkigas körsångstradition, gemenskap och kamratstöd.

– Man skulle tro att det är krångligare och dyrare att erbjuda vård på båda språken, men de facto har de tvåspråkiga kommunerna lyckats bra, säger Tero Tyni, sakkunnig.

Det kan delvis bero på kulturskillnader mellan kommunerna. På vissa orter är tröskeln lägre för att uppsöka vård.

– Invånarna i Svartsåns samarbetsområde (omfattar Mäntsälä och Borgnäs) är kända för att vilja klara sig själva, säger Tyni.

Sparåtgärderna visar resultat

Kommunernas kärva ekonomi har drivit dem till att aktivt försöka sänka vårdkostnaderna. Effektiviseringen och omstruktureringen har nu gett resultat. Andra sparåtgärder som har gett resultat är fokus på öppenvården och en lagändring som höjde specialvårdens patientavgifter. Kommunförbundets direktör för socialoch hälsovården Tarja Myllärinen ser den här positiva utvecklingen som ett gott exempel inför vårdoch landskapsreformen.

– Såsom jämförelsematerialet visar, kan social- och hälsovården skötas relativt ekonomiskt utan en detaljerad statlig styrning.

Undersökningsmaterialen skiljer sig mellan de två undersökningsgrupperna. Materialet innefattar hälso- och sjukvård, de stora kommunernas äldreomsorg och de medelstoras socialvård.