”Cyklerna har försvunnit”
Efter valen i Nederländerna och Frankrike har många dragit en suck av lättnad. Men det är för tidigt, säger SEB:s Robert Bergqvist.
Enligt SEB-ekonomen Robert Bergqvist (bilden) har den traditionella konjunkturcykeln försvunnit. Tidigare räknade man med en tre- eller fyraårig uppgång och sedan ett par års nedgång.
– Men jag ser inte längre något konjunkturmönster.
En orsak är enligt Bergqvist att företagen inte längre behöver bygga upp lager eftersom de tillämpar en just in time-produktion och har informationssystem som lager onödiga.
– Otydliga konjunkturcykler gör det svårt för företagen att veta när de ska investera och nyanställa.
Enligt Robert Bergqvist, chefsekonom på svenska SEB-banken, försöker politikerna mota populismen genom att hindra krafterna från att få inflytande. I stället borde de i högre grad fundera över orsakerna.
– Drivkrafterna bakom populism och antietablissemangskrafter är en ökad ekonomisk ojämlikhet och transformerande teknologi, det vill säga digitalisering och automatisering. Många har missgynnats av globaliseringen och är nu rädda att mista sina jobb.
Därför, säger han, borde vi satsa mer på utbildning som ger beredskap att byta karriär i en föränderlig värld. Om samhället på det här sättet stödde invånarna så skulle de inte känna sig lika hotade, menar han.
– Många länder satsar för lite på utbildning. När man talar om att investera för framtiden handlar det mest om infrastruktur, vilket också är viktigt. Men vi måste investera i människor.
Små avtryck på ekonomin
Bakom oss har vi ett år med flera omvälvande politiska händelser, såsom brexitomröstningen och valet av Donald Trump. Ändå har de gjort förvånansvärt små avtryck på ekonomin.
– Så har det varit historiskt också. Ser vi på de senaste 50 åren så är det väldigt svårt att identifiera ett val eller ett regeringsskifte i en konjunktur. Det finns en risk att vi ekonomer överdriver politiska effekter.
Vad gäller Trump säger Bergqvist att han skulle hålla sina ekonomiska prognoser oförändrade även om Trump lämnade Vita huset. Det beror på den amerikanska ekonomins underliggande kraft som är kopplad till arbetsmarknaden och den privata konsumtionen, men som är oberoende av presidenten.
– En annan orsak är att Trump har svårt att få i genom den politik han har aviserat. Aktiemarknaden är nervös nu över att det inte ska bli några utlovade skattesänkningar och infrastruktursatsningar, men jag tror att oron är överdriven. Det viktiga för aktiemarknaden är global tillväxt. Efter krisåren är företagssektorn väldigt kostnadseffektiv och har generellt sett starka balansräkningar. Nu börjar de kunna höja priserna. När orderböckerna fylls leder det till ökade vinster oberoende av Trump. Det är positivt för börsen.
Även om de ekonomiska effekterna av Trump är små, så kan effekterna på den världspolitiska scenen bli större. Enligt Bergqvist är sannolikheten stor att Kina tar större plats på världsscenen – i takt med att USA blir mera slutet får Kina en chans som de kommer att utnyttja.
Överlag har Bergqvist en positiv syn på den kinesiska ekonomin, framför allt på den växande tjänstesektorn men även på tillverkningsindustrin som han tror kommer att återhämta sig. Men Kina har stora utmaningar också, till exempel höga skulder bland många företag. De har sina lån i dollar och kan få problem om dollarn stärks och räntan stiger.
Sverige blir inte euroland
I samband med presentationen av EU:s så kallade reflektionspapper om euroområdets utveckling (se HBL i går), figurerade en medieuppgift om att alla EU-länder måste vara euroländer 2025, något som senare har dementerats. Att Sverige skulle bli euroland är hur som helst en orimlig tanke, menar Bergqvist. Tre av fyra svenskar vill behålla kronan.
Däremot tror han att trycket på Sverige att acceptera euron ökar när icke-eurolandet Storbritannien lämnar EU.
– Visst har det varit lättare för Sverige att stå utanför euron tillsammans med Storbritannien. Men jag tror att Bryssel, Paris och Berlin förstår att om man sätter ökad press på Sverige att bli euroland så kommer en motreaktion. För att svenskarna ska gå med i euron måste man se en klar ekonomisk nytta, det räcker inte enbart med att det hör till av politiska orsaker. Det enda som skulle kunna göra svenskarna mera eurovänliga är en dramatisk händelse i svensk ekonomi, till exempel en krasch på bostadsmarknaden.
Sverige har klarat sig bra utan euro: den svenska ekonomin är i dag 15 procent större än före Lehman-kraschen 2008, medan EU-genomsnittet är cirka 5 procent. Finlands ekonomi är fortfarande mindre än före kraschen.