Isfri vinter bäddar för svår algsommar

Risken för omfattande blomningar av blågröna alger i finska viken är större än vanligt i sommar, uppger finlands miljöcentral.

Harri Kuosa, ledande forskare för bedömningen av risken för algblomning, säger att situationen kan jämföras med 2014.

– Då var det senast en lika hemsk algsommar. Men helt exceptionellt är det inte, de som rör sig till sjöss har sett sådant här förr, säger Kuosa.

Det ovanliga läget beror bland annat på att saltvattenpulser från Nordsjön till Östersjön och en isfri och blåsig vinter.

Saltvattenpulserna 2014 och 2016 förde med sig fosforhaltigt djupvatten in i Finska viken. Det blåsiga vädret blandade å sin sida om vattenskikten så att det fosforhaltiga vattnet steg upp till ytan.

Betydande algblomningar kan också bildas i den norra delen av Östersjöns huvudbassäng, Skärgårdshavet och Bottenhavets södra del. Där har det uppstått en fosforrik situation som möjliggör rikliga blomningar av blågröna alger, det vill säga cyanobakterier. Risken för blomning påverkas mest av vinterns kväve- och forsformängder.

Också vädret påverkar bildningen av algbälten. De rikligaste blomningarna uppkommer när blåsiga perioder och högtryck alternerar under sommaren så att näringsämnen som stiger upp från djupare skikt göder cyanobakterierna och värmen gynnar deras tillväxt.

I Finlands havsområden infaller blomningen av cyanobakterier vanligen i slutet av juli och början av augusti. Bakterier som blommar på havsytan kan föras in mot kusten av vindar och strömmar. Det är också svårt att upptäcka blomningarna om vinden blandar in de blågröna algerna i vattnet.

Kuosa säger att det inte finns något snabbt sätt att lösa problemet med de hotande algblomningarna eftersom de hänger ihop med situationen i hela Östersjön.

– Den enda lösningen är att näringsbelastningen i Östersjöregionen minskar. Återhämtningen är långsam, men det finns ingenting annat vi kan göra, säger han.