Skärpta krav för tolkning på teckenspråk
Tolkning Folkpensionsanstaltens nya kriterier för teckenspråkstolkar försvårar tolkarnas arbetssituation och försämrar teckenspråkigas möjligheter att delta jämlikt i samhället. Det anser bland annat de över 7 200 personer som undertecknat en protestlista
Folkpensionsanstalten har gjort upp nya kriterier för sättet på vilket tolkningstjänster upphandlas. Både teckenspråkiga och teckenspråkstolkar kritiserar de nya reglerna.
– Då det blir svårare att jobba som tolk minskar tjänsterna, och då blir det också allt svårare för de teckenspråkiga att delta i samhället på lika villkor, säger teckenspråkstolken Ellen Hoang.
Det var en tyst demonstration som tågade från Paavo Nurmis staty till Folkpensionsanstaltens huvudkontor i Helsingfors i går för att överräcka en protestlista mot FPA:s nya upphandlingskriterier för tolkningstjänster. Bakom demonstrationen stod bland annat Finlands dövas förbund, Hörselförbundet, Finlands dövblinda, Finlandssvenska teckenspråkiga, Finlands teckenspråkstolkar och Akavas specialorganisationer. Kravet var att FPA avbryter upphandlingen av tolktjänster och ser över kriterierna.
På måndag löper tiden ut för den hårt kritiserade upphandlingen, som innebär många förändringar i villkoren för tolktjänsterna. Kritikerna oroar sig bland annat för att FPA planerar minska på antalet tolkar, begränsa arbetsbilden för tolkarna, förkorta tolkförmedlingens öppettider och göra användningen mindre flexibel.
– Ett exempel är att tolken enligt de nya reglerna bara skulle få betalt för den tid som bokats på förhand. Men ibland kan det vara svårt att veta till exempel hur länge ett läkarbe- sök eller ett möte tar. Tidigare har tolken kunnat fakturera för extratiden, men nu faller den möjligheten bort. Det påverkar klienternas jämlikhet i vardagen. Om till exempel alla andra stannar kvar på ett möte men den teckenspråkiga inte kan delta den sista halvtimmen så är det väldigt långt från jämlikhet, säger Annika Aalto, specialsakkunnig på Finlands dövas förbund.
Finlandssvenskar underkänns?
För finlandssvenska teckenspråkiga och de finlandssvenska teckenspråkstolkarna innehåller upphandlingskriterierna dessutom ett utbildningskrav som i praktiken underkänner många finlandssvenska teckenspråkstolkar. Någon sådan utbildning har inte funnits på svenska sedan 1993.
– Då är utbildningskravet helt orimligt för de tolkar som jobbar på svenska. Det går helt enkelt inte ihop, säger Aalto.
En egen utbildning finns på önskelistan, och förhandlingar har förts med ministeriet, men än så länge är det fromma förhoppningar.
Enligt den senaste uppskattningen är antalet finlandssvenska döva ungefär 90 personer, och de som använder det finlandssvenska teckenspråket mellan 150 och 300.
– Om jag inte får tag i en tolk som talar finlandssvenskt teckenspråk så beställer jag en finsk. Men om jag då träffar en finlandssvensk måste vi båda byta språk och tala finska, och det är ju fånigt, säger Magdalena Kintopf-Huuhka, som är hörselskadad och beroende av tolktjänster.
Hon behöver tolkning alltid då hon träffar någon som inte kan teckenspråk – det kan vara på jobbet, på seminarium, på rådgivningen ...
– Om finlandssvenska teckenspråkstolkar inte får jobb blir de ju tvungna att sluta arbeta som tolkar, och då blir det också omöjligt att få några tolktjänster på finlandssvenska. Ska vi ge upp vårt språk? Det oroar mig att FPA inte verkar förstå det här, eller inte tar det på allvar, säger Kintopf–Huuhka.
Men oron finns också på ett mer övergripande plan.
– Jag är orolig över vardagen, över hur jag ska kunna kommunicera med människor helt enkelt.
Älskar jobbet
Ellen Hoang utexaminerades som teckenspråkstolk 2007, från den finskspråkiga utbildningen, och tolkar både på finska och svenska. Då hon först kom ut i arbetslivet var de flesta teckenspråkstolkarna anställda på månadslön – nu har de flesta timlön och nollkontrakt. För tillfället är hon vårdledig, men planerar att börja jobba igen i augusti.
– Jag hoppas att jag får tillräckligt med uppdrag inom de timmar jag kan jobba, med små barn kan jag inte vara så väldigt flexibel. Jag älskar det här jobbet och vill göra det till pensionen om det bara går. Jag älskar att vara i centrum av kommunikationen och försöka få båda parterna att mötas och nå fram. Då har jag lyckats.
Hoang är orolig för vilka konsekvenser de ändrade upphandlingskriterierna nu kan få.
– Då det blir svårare att jobba som tolk minskar tjänsterna, och då blir det också allt svårare för de teckenspråkiga att delta i samhället på lika villkor.
Annika Aalto på Finlands dövas förbund håller med. Förändringen sker kanske inte över en natt.
– Men i långa loppet kan förändringarna påverka hurdana avtal serviceproducenterna gör med tolkarna. Farhågan är att tolkarnas arbetsförhållanden försämras, vilket påverkar arbetet och motivationen och i förlängningen också den service klienterna får.
FPA har meddelat att man inte kommenterar upphandlingen vidare förrän tiden går ut, det vill säga på måndag.
JENNY BÄCK