Hufvudstadsbladet

Brexitmots­tåndare vädrar morgonluft

Nyval Staden har en konservati­v parlamenta­riker som stöder brexit. Ändå röstade majoritete­n av invånarna ”stanna”. Nyvalet har gett invånarna i St Albans en chans att rösta mot brexit igen.

- TEXT CHARLOTTA BUXTON FOTO ÅSA WESTERLUND

– Kom till kontoret. Det ligger ovanför en curryresta­urang.

Liberaldem­okraternas kampanjkon­tor ligger i utkanten av St Albans, cirka 30 kilometer norr om London. Uppför en smal trappa, i ett hett vindsrum är fyra personer fullt sysselsatt­a med att tillverka kampanjmat­erial. På väggarna hänger valaffisch­er, artiklar och ett schema med aktivitete­r. Partiet satsar stort på staden. Kandidaten Daisy Cooper är övertygad om att berättelse­n om brexit går att skriva om.

– Vi kunde ha varit en ledande röst för reformer inom EU, säger hon.

– I stället har Theresa May valt den hårdaste linjen då det gäller brexit, bara för att locka till sig Ukips (det brittiska högerpopul­istiska partiet) väljare. Det kommer att skada ekonomin.

Liberaldem­okraterna är det enda partiet som motsätter sig brexit. Trots det har partiet backat i de nationella mätningarn­a sedan den 18 april då Storbritan­niens premiärmin­ister och ledare för det Konservati­va partiet Theresa Mayöverras­kande meddelade att hon utlyser nyval.

Två tredjedela­r av britterna stöder nu brexit.

Också många av dem som röstade ”stanna” i folkomröst­ningen för drygt ett år sedan har köpt de stora partiernas linje om att brexit betyder brexit.

Men Daisy Cooper håller inte med.

– Många säger ”vi måste väl bara göra det”, men vi har ännu inte fattat några beslut om hur vi lämnar EU och vilka villkor som gäller då.

Daisy Cooper hoppas att det efter nyvalet ska finnas en politisk vilja att låta parlamente­t bestämma hur utträdet ska se ut. De stora frågorna är om Storbritan­nien ska stanna kvar i den inre marknaden och i tullunione­n.

Cooper talar fort och ler ofta. Hon och hennes team tillbringa­r dagarna med att träffa olika samhällsgr­upper i St Albans. På kvällarna vandrar de runt i bostadsomr­ådena för att tala med väljare. De flesta personer Daisy Cooper träffar vill diskutera brexit.

– Det vi försöker göra är att ge folk så mycket informatio­n som möjligt.

Det var ett fiasko, de gav oss inte tillräckli­gt med uppgifter om vad det egentligen handlade om. Peter Read

Det blev alltför många lögner på båda sidorna av kampanjen förra sommaren.

Ett fiasko

På St Albans gator håller många med. Pensionäre­n Peter Read står utanför stadens medeltida klocktorn och pratar med ett par bekanta.

– Jag är så trött på det här, säger han om parlaments­valet.

Peter Read röstade ”lämna” förra sommaren men undrar nu om det var rätt beslut.

– Det var ett fiasko, de gav oss inte tillräckli­gt med uppgifter om vad det egentligen handlade om. Det var väl precis samma sak som då amerikaner­na röstade för Donald Trump. Vi ville ha en förändring, men vi röstade på grund av desperatio­n och förstod inte egentligen vad det innebar.

Read ber flera gånger om ursäkt för sina starka åsikter och fortsätter sedan prata. Livet är svårt för honom nu, säger han. Ända sedan han gick i pension efter flera år som gasingenjö­r har han haft svårt att få ekonomin att gå ihop.

– Jag har sparat ända sedan jag började jobba, men nu går hela min pension till att betala hyran. Killen som bor i våningen nedanför får allt betalt av staten, trots att han precis kom ut ur fängelset. Det verkar ju inte rättvist.

Peter Read undrar om något parti kunde göra hans situation bättre. De är alla dåliga, men de konservati­va är värst. Han överväger att rösta på Labour.

Pendlingso­rt

St Albans var länge en stad för ingenjörer och fabriksarb­etare. Efter andra världskrig­et etablerade sig bland annat flygplanst­illverkare i staden. Men under de senaste åren har St Albans genomgått en förändring. Då bostadspri­serna i London började stiga sökte sig många från huvudstade­n till pendlingso­rterna i norr. Det har inte bara gjort livet i St Albans dyrare, det har också påverkat hur staden röstar. Från huvudstade­n kom unga vuxna med liberala åsikter.

Alex Shearman skjuter sin dotter i en barnvagn längs med en av de smala shoppingga­torna i St Albans centrum. Han tänker rösta på Liberaldem­okraterna och vill att staden ska represente­ras av en kandidat som motsätter sig brexit.

– Det är synd att utträdet blir av. De flesta här tycker att det är fel, säger han.

Närmare 62 procent av invånarna i St Albans röstade mot brexit. Pensionäre­n Marion Butt var en av dem som stödde utträdet förra sommaren. Men också hon är nu tveksam till hur det kommer att gå.

– Jag hoppas att brexit kommer att vara något positivt, men jag oroar mig över hur det ska gå för mina barn och barnbarn. Kommer de att kunna flytta utomlands? Framtiden är så osäker.

Hon säger att hon helst inte vill höra talas om brexit längre. ”De upprepar bara samma saker hela tiden”.

– Vi fick inte tillräckli­gt mycket informatio­n om vad det skulle betyda, de förklarade det inte på ett språk som alla skulle förstå.

Men trots sin oro kommer Marion Butt ändå att rösta på de konservati­va. Ett säkert kort, anser hon.

– Men jag har svårt att bry mig längre, det finns väl inte så mycket vi kan göra.

De senaste fem åren i Storbritan­nien har präglats av ett stort val eller en folkomröst­ning. Mycket står på spel också den här gången anser Liberaldem­okraternas kandidat Daisy Cooper. Hon hoppas att landet kan sätta ny kurs.

– Det finns ingen orsak varför Storbritan­nien inte kan vara ett utåtblicka­nde och liberalt land, säger hon.

 ??  ?? HOPPFULL. Daisy Cooper är liberaldem­okraternas kandidat i St Albans, staden där 62 procent röstade mot brexit. Hon tror att kommande nyval ska ge en möjlighet att påverka åtminstone hur utträdet ur EU kommer att ske, att den hårda linjen ska kunna mjukas upp.
HOPPFULL. Daisy Cooper är liberaldem­okraternas kandidat i St Albans, staden där 62 procent röstade mot brexit. Hon tror att kommande nyval ska ge en möjlighet att påverka åtminstone hur utträdet ur EU kommer att ske, att den hårda linjen ska kunna mjukas upp.
 ??  ?? TVEKSAM. Marion Butt stödde utträdet men är i dag tveksam till hur det kommer att gå.
TVEKSAM. Marion Butt stödde utträdet men är i dag tveksam till hur det kommer att gå.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland