Olja står mot koraller i Amazonas
BP och Total hoppas på miljarder fat olja från nya fält vid Amazonflodens utlopp i norra Brasilien. Men samtidigt håller forskare på att upptäcka mystiska, uppenbarligen unika, korallrev på havsbottnen.
Att växter och djur frodas i delstaten Amapás mangrove-områden är välkänt. Men under vattnet är allting mer oklart, bokstavligen. Att dyka där världens största flod når Atlanten beskrivs som att simma i mörk stuvning.
I en sådan soppa kan väl inte ljustörstande koraller trivas? Fragmentariska uppgifter om spännande liv på havsbottnen togs länge inte riktigt på allvar. Men så häromåret kunde förbluffade forskare från Brasilien och USA bekräfta att under ”stuvningen”, nedanför kontinentalhyllans kant, gömmer sig en annan värld.
– Vi fick upp de mest fantastiska djur jag någonsin sett under sådana här expeditioner, sade oceanografen Patricia Yager från University of Georgia till National Geographic när korallreven presenterades för ett år sedan.
– Alla forskarna bara hängde över relingen, paffa över vad vi hittade.
Och då tror man sig ha kunnat studera bara fem procent av reven i området. Nu försöker experterna leta sig vidare, för att ta reda på hur och varför denna undervattensvärld frodas på sådana ovanliga djup.
På ”ultradjupvatten”
Men mindre än en landmil bort börjar oljejättarnas så kallade block, utstakade områden där brittiska BP och franska Total vill borra efter olja. En taleskvinna för Total skriver till Thomson Reuters-stiftelsen att man har preliminära tillstånd sedan tidigare, och nu bara väntar på slutgiltigt klartecken från Brasiliens miljömyndighet Ibama innan prospekteringsborrningar kan börja, kanske senare i år.
”Borrningsaktiviteterna kommer inte att påverka revsystemet”, försäkrar hon.
Men det litar varken lokala myndigheter eller miljögrupper på.
Oljebolagens miljökonsekvensanalyser gjordes för flera år sedan, förklarar Joaquim Cabral da Costa Neto, federal åklagare i den brasilianska delstaten Amapá, enligt Thomson Reuters. ”De räknar inte med korallrevens viktiga ekosystem vid Amazonas utlopp”, skriver han.
Och miljöorganisationen Greenpeace uppger att samtliga BP:s och Totals block ligger på kring två kilometers djup, det som i oljeletningssammanhang kallas ultradjupvatten. Det gör arbetet extra krävande och riskfyllt. Greenpeace påpekar att BP:s katastrof med plattformen Deepwater Horizon i Mexikanska golfen 2010, ett av världshistoriens största oljeutsläpp, skedde i samband med borrningar på ”bara” 1,5 kilometers djup.
– Den stora oron är risken för oljeutsläpp, och hur dramatiskt sådana kan påverka revet, likaväl som mangrove-kusten i området, som ekologiskt är tätt sammanbundet med revsystemet, säger Nils Asp, expert vid det federala universitetet i den brasilianska delstaten Pará, till Greenpeace.
”Glider bakåt”
Den senaste tiden har dessutom en joker i leken dykt upp – Brasiliens accelererande politiska och ekonomiska kris. Förra året avsattes president Dilma Rousseff. Den nye presidenten, Michel Temer, sitter redan väldigt löst, men har – i likhet med kollegan Donald Trump i USA – signalerat att ekonomiska satsningar övertrumfar miljörisker.
Thomson Reuters-stiftelsen rapporterar att Temers regering i år kommer att försöka skriva om många miljöskyddslagar som omfattar i synnerhet Amazonas-området. Syftet är att gynna bland annat jordbruk.
– Detta är åtgärder vi kan vidta för
att göra landet mer välmående, sade ministern Eliseu Padilha nyligen i huvudstaden Brasília.
Miljögrupper och den politiska oppositionen befarar att det snarare kommer att innebära ännu mer hänsynslös exploatering av ursprungsbefolkningars mark, djungelområden – och därmed risker för flora och fauna i floder och på havets botten.
– Det är en allvarlig kris, säger en tidigare brasiliansk minister anonymt till Thomson Reuters-stiftelsen.
– Vi glider bakåt.