Hög tillväxt resurs som kan delas förnuftigt

SKOGSBRUK Bernt Nordman missförstod delvis vår insändare (HBL 2.6). Vi vill därför förklara varför just tillväxten är skogarnas viktigaste egenskap med tanke på klimatskyddet. Det är skogens tillväxt som binder kol, skapar jobb och ersätter oljan.

Skogarnas nettotillväxt ökade i Finland från 56 till 105 miljoner kubikmeter per år mellan 1970 och 2010. Den motsvarande förändringen i Sverige var från 80 till 125 miljoner kubikmeter per år.

Tack vare den ökande tillväxten har Finland och Sverige kunnat öka uttaget av råvara samtidigt som vi fortsatt att öka kollagret i skogen. Lagring innebär att koldioxid som hamnat i atmosfären binds in i ett ökande virkesförråd. Om delar av årstillväxten skördas uppstår klimatnytta genom att våra skogsprodukter ersätter klimatpåverkande

produkter som brännolja, plast, betong och fossila drivmedel.

Den höga tillväxten är en resurs som kan delas förnuftigt mellan naturskydd, miljövård, skogsindustrins behov, bioenergi och ytterligare kollagring i skogens sänkor. Skogsskötsel och aktiva skogsägare krävs och framför allt ett tydligt fokus på framtiden och vilka valmöjligheter vi vill erbjuda kommande generationer.

Vi är helt övertygade om att den höga tillväxten i Nordens skogar är en mycket välkommen tillgång för våra välfärdssamhällen. Hur skogens tillväxt utvecklas i framtiden och vilka möjligheter som finns att kraftigt öka tillväxten med förbättrad skogsskötsel behöver utredas närmare.

Våra förutsättningar i skogsforskningen är de bästa i hela världen. En ny utvärdering (CWUR) placerade Sveriges lantbruksuniversitet som nummer ett bland alla universitet i världen inom skogsforskning (forestry

science). Helsingfors universitet rankades som nummer fyra. Motsvarande höga placeringar uppnår vi inte i andra vetenskapsgrenar.

Vi är stolta och glada över att Sverige som en gåva till det 100-åriga Finland har finansierat samarbete mellan de två länderna just inom skogsforskning. Detta innebär för oss en plikt att visa vägen till en framgångsrik klimatpolitik. Utmaningen blev ännu viktigare nu när USA:s starka akademiska krafter kastades ut ur den officiella Parisprocessen.