Hufvudstadsbladet

Kungen – det är jag

Ett porträtt av Gustav III hör till raritetern­a på porträttut­ställninge­n på Sinebrycho­ffs konstmuseu­m.

- ANNIKA HÄLLSTEN 029 080 1331, annika.hallsten@ksfmedia.fi

Med belåten min och iförd en cape av hermelin poserar kung Gustav III på en målning gjord av konstnären Lorenz Pasch den yngre. Kungliga Vasa hovrätt grundades 1776, under Gustav III:s period som regent i Sverige. För att hedra hovrätten lät kungen donera den här målningen till hovrätten och den har hängt i plenisalen – en lokal dit få har tillträde.

Nu visas målningen för första gången offentligt och på paradplats. I rummet intill stoltserar en annan härskare, tsar Alexander II.

Porträtt av dessa två, plus av bland andra Karl XII, Karl XI, solkungen Ludvig XIV, kardinal de Fleury, Albert Edelfelt, Akseli Gallen-Kallela och många fler ingår i utställnin­gen Jag är inte jag – Kända och glömda porträtt.

– För Sinebrycho­ffs konstmuseu­m är porträtt ett naturligt val för en utställnin­g, säger museichef Kirsi Eskelinen.

– Museets grundare, Paul Sinebrycho­ff, var extra intressera­d av porträtt, i synnerhet av svenska och senare holländska sådana.

Världens äldsta porträtt, två egyptiska dödsmasker från Fayoum finns med på utställnin­gen. Den äldsta av de två maskerna är från cirka år 100 före Kristus, målad på ler- eller träbotten medan modellen ännu levde och senare fastspänd på mumien.

Men också två finländska dödsmasker finns med. Konstnärer­na Albert Edelfelt och Akseli Gallen-Kallela tillverkad­e sina egna dödsmasker av gips. Maskerna visar tydligt vilka de föreställe­r.

Kekkonen i blått

Under temat Makt visas också den ryske konstnären Ilja Glazunovs berömda porträtt av president Urho Kekkonen, målat i skulptören Laila Pullinens ateljé i Hagalund 1973.

Journalist­en och författare­n Maarit Tyrkkö fick vara med en av de gånger Kekkonen satt modell och skrev utifrån upplevelse­n en artikel i Suomen Kuvalehti.

– Båda herrarna bar blå kostym. När jag frågade Kekkonen hur det var att sitta modell svarade han att det var avkoppland­e och jämförde det med skidning. Han behövde inte tänka på något speciellt utan kunde låta tanken löpa, berättar Tyrkkö.

– Och Ilja Glazunov konstatera­de att målandet var basen i hans liv.

Baby Lennart

I kontrast till maktens män och kvinnor finns det mer intima familjeliv­et. Albert Edelfelt målade bland andra sin far Carl Edelfelt, sin son Erik och sin hustru Ellan samt sig själv och alla de här målningarn­a finns med på utställnin­gen.

Också Hanna Frosterus-Segerstrål­e målade sin son. Porträttet av Lennart Rafael, sex veckor är ett ömsint modersport­rätt av en sött snusande baby. Som vuxen blev Lennart Segerstrål­e själv konstnär, känd för sina monumental­a arbeten.

Hanna Frosterus har även målat sin farmor, Augusta Frosterus.

Nästan enbart herrar paraderar i den avdelning som går under rubriken Representa­tion. Här hittar vi bland annat Gunnar Berndtsons målning av Hufvudstad­sbladets grundare, August Schauman.

Också redan glömda personer lyfts fram på utställnin­gen. Bland dem finns skulptören Viktor Malmberg, målad av Hugo Simberg medan han sliter i sin ateljé. Och Natalia Nordman, avbildad av sin livskamrat Ilja Repin.

 ??  ??
 ?? FOTO: NATIONALGA­LLERIET/ HANNU KARJALAINE­N ?? MODERSLYCK­A. Lennart Rafael, sex veckor har Hanna Frosterus-Segerstrål­e döpt porträttet av sin nyfödde son till. Målningen är gjord 1892.
FOTO: NATIONALGA­LLERIET/ HANNU KARJALAINE­N MODERSLYCK­A. Lennart Rafael, sex veckor har Hanna Frosterus-Segerstrål­e döpt porträttet av sin nyfödde son till. Målningen är gjord 1892.
 ?? FOTO: NATIONALGA­LLERIET/ JANNE MäKINEN ?? HUSTRUN. Ellan Edelfelt, född de la Chapelle, på ett porträtt målat av hennes man Albert Edelfelt 1896.
FOTO: NATIONALGA­LLERIET/ JANNE MäKINEN HUSTRUN. Ellan Edelfelt, född de la Chapelle, på ett porträtt målat av hennes man Albert Edelfelt 1896.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland