Kungen – det är jag
Ett porträtt av Gustav III hör till rariteterna på porträttutställningen på Sinebrychoffs konstmuseum.
Med belåten min och iförd en cape av hermelin poserar kung Gustav III på en målning gjord av konstnären Lorenz Pasch den yngre. Kungliga Vasa hovrätt grundades 1776, under Gustav III:s period som regent i Sverige. För att hedra hovrätten lät kungen donera den här målningen till hovrätten och den har hängt i plenisalen – en lokal dit få har tillträde.
Nu visas målningen för första gången offentligt och på paradplats. I rummet intill stoltserar en annan härskare, tsar Alexander II.
Porträtt av dessa två, plus av bland andra Karl XII, Karl XI, solkungen Ludvig XIV, kardinal de Fleury, Albert Edelfelt, Akseli Gallen-Kallela och många fler ingår i utställningen Jag är inte jag – Kända och glömda porträtt.
– För Sinebrychoffs konstmuseum är porträtt ett naturligt val för en utställning, säger museichef Kirsi Eskelinen.
– Museets grundare, Paul Sinebrychoff, var extra intresserad av porträtt, i synnerhet av svenska och senare holländska sådana.
Världens äldsta porträtt, två egyptiska dödsmasker från Fayoum finns med på utställningen. Den äldsta av de två maskerna är från cirka år 100 före Kristus, målad på ler- eller träbotten medan modellen ännu levde och senare fastspänd på mumien.
Men också två finländska dödsmasker finns med. Konstnärerna Albert Edelfelt och Akseli Gallen-Kallela tillverkade sina egna dödsmasker av gips. Maskerna visar tydligt vilka de föreställer.
Kekkonen i blått
Under temat Makt visas också den ryske konstnären Ilja Glazunovs berömda porträtt av president Urho Kekkonen, målat i skulptören Laila Pullinens ateljé i Hagalund 1973.
Journalisten och författaren Maarit Tyrkkö fick vara med en av de gånger Kekkonen satt modell och skrev utifrån upplevelsen en artikel i Suomen Kuvalehti.
– Båda herrarna bar blå kostym. När jag frågade Kekkonen hur det var att sitta modell svarade han att det var avkopplande och jämförde det med skidning. Han behövde inte tänka på något speciellt utan kunde låta tanken löpa, berättar Tyrkkö.
– Och Ilja Glazunov konstaterade att målandet var basen i hans liv.
Baby Lennart
I kontrast till maktens män och kvinnor finns det mer intima familjelivet. Albert Edelfelt målade bland andra sin far Carl Edelfelt, sin son Erik och sin hustru Ellan samt sig själv och alla de här målningarna finns med på utställningen.
Också Hanna Frosterus-Segerstråle målade sin son. Porträttet av Lennart Rafael, sex veckor är ett ömsint modersporträtt av en sött snusande baby. Som vuxen blev Lennart Segerstråle själv konstnär, känd för sina monumentala arbeten.
Hanna Frosterus har även målat sin farmor, Augusta Frosterus.
Nästan enbart herrar paraderar i den avdelning som går under rubriken Representation. Här hittar vi bland annat Gunnar Berndtsons målning av Hufvudstadsbladets grundare, August Schauman.
Också redan glömda personer lyfts fram på utställningen. Bland dem finns skulptören Viktor Malmberg, målad av Hugo Simberg medan han sliter i sin ateljé. Och Natalia Nordman, avbildad av sin livskamrat Ilja Repin.