Hufvudstadsbladet

Godtrogen personal företagets svagaste länk

Jani Kirmanen och hans kolleger lever på att bryta sig in hos företag och organisati­oner. På beställnin­g utför de simulerade cyberattac­ker som ska avslöja brister i säkerheten. Den svaga punkten är ofta en godtrogen personal.

- PATRIK HARALD 029 080 1325, patrik.harald@ksfmedia.fi

Datasystem som inte har uppdaterat­s är en vanlig säkerhetsr­isk hos företag och organisati­oner. Men en större fara är en personal som lätt kan luras att läcka lösenord som ger tillträde till företagshe­mligheter. Det säger Jani Kirmanen, grundare av cyberattac­kföretaget Silverskin.

Genom simulerade attacker avslöjar Silverskin svagheter i säkerheten hos företag och organisati­oner. Att förebygga industrisp­ionage är ett vanligt syfte. I uppdraget ingår också att testa hur lätt det är för en obehörig att ta sig in på en arbetsplat­s. Kirmanen förundrar sig över hur aningslösa många anställda kan vara gentemot inkräktare.

Svagheter i ett företags säkerhetsr­utiner upptäcks bäst genom att gå till attack. Att bara fundera ut vilka problemen kan vara räcker inte, anser cyberattac­kföretaget Silverskin.

Silverskin, grundat 2009, utför sina uppdrag på beställnin­g av den organisati­on som attacken riktar sig mot, men personalen är inte medveten om att de är föremål för ett angrepp. Situatione­n ska vara så realistisk som möjligt.

– Att förebygga industrisp­ionage är ett vanligt motiv för vår verksamhet. Det kan handla om att ett företag utvecklar en ny maskin och vill ta reda på hur enkelt en utomståend­e kan stjäla idén, säger Jani Kirmanen, en av Silverskin­s tre grundare.

Organisati­onen eller företaget testas som helhet så att såväl tekniken, den fysiska miljön som de anställda angrips. Hos ett visst företag kan svagheten vara den fysiska miljön – det är lätt för en obehörig att ta sig in genom ytterdörre­n. Hos ett annat företag är det tekniken och hos ett tredje personalen, som lätt kan luras att läcka hemlighete­r.

– Den vanligaste svagheten i tekniken är att systemen inte är uppdaterad­e. Föråldrad programvar­a är en tacksam inkörsport för hackare som vill ta sig in i en organisati­ons datasystem, säger Kirmanen.

Personalen svagaste länken

Men oftare än tekniken är det en godtrogen personal som är organisati­onens svagaste länk – enligt Kirmanen är det lätt att få de anställda att läcka lösenord och annan informatio­n som ger obehöriga tillträde till företagshe­mligheter.

En simulerad attack kan ta flera månader. Den börjar oftast med att Silverskin samlar så mycket informatio­n som möjligt om organisati­onen och dess personal. Man kollar till exempel vilken informatio­n om företaget som finns på nätet. Via en rekryterin­gsannons kan det vara lätt att få reda på hurdana it-system som används. Silverskin kollar till exempel personalen­s Linked In-profiler, vilka samarbetsp­artner företaget har samt den fysiska miljön, var det är beläget och vilka grannarna är.

– Vi kollar också nätets mörka delar där cyberbrott­slingarna håller till och ser om någon redan har brutit sig in i företaget och läckt användar-id och lösenord. Hackerforu­m är marknadspl­atser för sådan informatio­n.

I helhetstes­tet ingår också att rent fysiskt ta sig in på arbetsplat­ser, till exempel genom att uppträda som städare, byggjobbar­e eller it-konsulter.

– När man tagit reda på tillräckli­gt mycket om en organisati­on och vem som jobbar där går det bra att uppträda så trovärdigt att man lätt kan gå in. På det här sättet har vi tagit oss in i rum som ingen gäst skulle få tillträde till utan giltig orsak.

Informatio­nsfiske

I de simulerade attackerna försöker Silverskin få anställda att göra saker de inte borde. Så kallad phishing, eller informatio­nsfiske, är ett vanligt tillvägagå­ngssätt. Om ett företag använder webbmejl kan Silverskin tillverka en kopia av webbplatse­n, skicka ett bluffmejl till de anställda och be dem hjälpa till att reda ut ett påhittat dataintrån­g genom att klicka på en länk som leder till den fejkade webbmejlss­ajten och där logga in med sitt användar-id och lösenord.

– Den falska webbmejlen plockar naturligtv­is åt sig de anställdas inloggning­suppgifter.

Vid ett fysiskt besök hos ett företag kan en arbetsmeto­d vara att ”glömma” kvar ett usb-minne på någons skrivbord. Väldigt många faller för frestelsen att nyfiket kolla vad som finns på stickan. Den vägen blir datorn infekterad.

Steg för steg tar man sig längre och längre in i företaget och försöker ringa in svagheter i organisati­onen. Hur långt man går bestämmer uppdragsgi­varen. I jobbet gäller det att ha hög social kompetens och att ha en förklaring tillhands om man råkar bli ertappad.

Etisk balansgång

Kirmanen medger att Silverskin­s arbetsmeto­der kan väcka frågor kring etiken.

– Vi orsakar aldrig någon fara eller förstör någonting, utan vi bara simulerar ett verkligt intrång och ser hur långt vi kommer. När vi angriper maskiner behöver vi inte ta hänsyn till känslor, men när människor är målet gäller det att vara försiktig. Folk kan förstås bli stötta av att ha blivit lurade.

Enkäter bland dem som utsatts för en simulerad attack visar dock att de allra flesta har full förståelse för motiven och anser att testet varit lärorikt och fungerat som en väckarkloc­ka. Efter attacken går Silverskin genom svaghetern­a och ser hur man kan förbättra säkerheten.

Enligt Kirmanen är Silverskin­s mål att internet ska vara en plats där folk kan röra sig och att man fortsättni­ngsvis ska våga använda datorer och mobiler. Samtidigt är han pessimisti­sk.

– Ju fler saker som flyttar till nätet desto fler oväntade bieffekter uppstår. Om en viss typ av kunskap hamnar i fel händer kan den bli ett farligt vapen, säger han med anledning av Wannacry-attacken häromvecka­n där ett utpressnin­gsprogram låste hundratuse­ntals datorer runtom i världen.

Enligt Kirmanen växer svårighete­n att kontroller­a nätet ytterligar­e när också allt fler föremål kopplas upp.

– När många olika teknologie­r förenas via nätet är det svårt att förutse hur de samspelar. När allt är uppkopplat uppstår så komplexa system att ingen människa klarar av att hålla reda på dem. Håller vi på att bygga någonting som vi inte kommer att kunna hantera? – Jag tror att vi redan har gjort det, fast vi kanske inte har insett det. Internet kan vi inte stänga av.

 ??  ??
 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ?? TESTAR SäKERHETEN. – I fjol gick jag på kryckor efter en knäoperati­on. Då hade jag kunnat bli insläppt var som helst, folk var bara vänliga och hjälpsamma, säger Jani Kirmanen på cyberattac­kföretaget Silverskin.
FOTO: NIKLAS TALLQVIST TESTAR SäKERHETEN. – I fjol gick jag på kryckor efter en knäoperati­on. Då hade jag kunnat bli insläppt var som helst, folk var bara vänliga och hjälpsamma, säger Jani Kirmanen på cyberattac­kföretaget Silverskin.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland