Niinistö stöder tvåspråkigheten

PRESIDENTVALET 2018

Henrica Bargum (HBL 17.6.) vill att ”vi genom vårt röstbeteende visar att vi tror på ett tvåspråkigt land också i framtiden”. Men president Sauli Niinistö har alltid stött landets tvåspråkighet. Däremot har Nils Torvalds tidigare utspel i frågan om svenskundervisningen inte varit speciellt övertygande. Inte heller frivilligheten i hans politiska kappvändning övertygar: det var nog omöjligt för minoritetskommunisterna att kvarhålla sin entusiasm för realsocialismen när Berlinmuren revs, förtryckta människor äntligen fick jubla i frihet och penningstödet från Moskva upphörde.

Javisst, man kan ändra många tidigare åsikter, det har även jag tvingats göra. Man kan också be om förlåtelse av dem man mobbat (någon sådan begäran har vi dock aldrig fått av taistoiterna).

Men de mobbade (exempelvis demokratiska socialister och krigsveteraner) måste också vara villiga att förlåta, vilket inte är så problemfritt som det kan förefalla. Jag hade ingenting emot att Torvalds blev EU-parlamentariker, tvärtom. Smarta språkkunniga arbetsmyror är precis vad EU behöver.

Men att vara presidentkandidat har för mig ett stort symbolvärde. Att förlåta är att glömma. Jag minns bara alltför väl alla fräckheter vi en gång fick höra av taistoiterna. Däremot kunde man som vänster i många konkreta frågor samarbeta med samlingspartisterna. Därför är mitt val (som numera partilös) Sauli Niinistö.