Feldt-Ranta vill bli president
Plötslig rusning till SDP:s presidentkandidatur
Efter att en efter en av Socialdemokraternas höjdare tackat nej till en presidentkandidatur blev det plösligt rusning till uppdraget. I går anmälde riksdagsledamöterna Maarit Feldt-Ranta, Tuula Haatainen och Sirpa Paatero sitt intresse, och räddade därmed partiet ur den utdragna kandidattorkan.
Alla tre betonar presidentens roll som så kallad värdeledare – en som tar tydlig ställning i värdefrågor.
– Just nu kunde det handla om att ta ställning för människovärdet i en situation då det skett en viss polarisering mellan människor. Det handlar inte bara om invandringsfrågor utan också till exempel social rättvisa, säger Feldt-Ranta.
Partiet ordnar en medlemsomröstning om kandidaturen i augusti.
Journalisterna har bänkat sig vid ”President Tarja Halonens bord” i kaféet i Hagnäs hall då riksdagsledamoten och SDP:s vice ordförande Maarit Feldt-Ranta på slaget tio kommer med det besked som vid det laget står klart: Hon vill bli Socialdemokraternas presidentkandidat i valet nästa år. Samma morgon har en annan kandidat redan hunnit ge sig till känna i Lännen Media: riksdagsledamoten och tidigare ministern Tuula Haatainen ställer också upp.
– Ja, jag var medveten om hennes beslut, men vi hade inte koordinerat tillkännagivandena, kommenterar Feldt-Ranta, som ändå inte vill ta ställning till hur de två skiljer sig från varandra.
– Vi är goda vänner, och jag är glad över att vi nu får en kampanj inom partiet. På det viset mäts stödet och vi får slipa budskapet.
Också riksdagsledamoten och tidigare ministern Sirpa Paatero sällade sig i går på förmiddagen till kampanjen, då hon meddelade att hon ställer sig till förfogande.
Stabilitet framför allt
Feldt-Ranta nämner fyra teman som hon som presidentkandidat vill lyfta upp. Det handlar om stabilitet och militär alliansfrihet, om Norden och ett intensifierat nordiskt samarbete, om global rättvisa och hållbar utveckling och om värdeledarskap.
– Världen förändras hela tiden, och mycket har skett under de senaste sex åren. USA har blivit mer oförutsägbart, situationen i Ryssland har förändrats och terrorismen är något som ingen vrå av världen längre undgår. Också flyttrörelserna är en utmaning då miljontals människor flyr sina hem och i EU har vi brexit förestående. Världen ropar nu på stabilitet. Finland har alltid strävat efter att hitta lösningar, och även om vi är ett litet land har vi ofta haft större tyngd än vår storlek, säger Feldt-Ranta.
Presidenten ska vara en utrikesoch säkerhetspolitisk ledare, säger Feldt-Ranta, men betonar också presidentens roll som en så kallad värdeledare. Vad innebär det – i hurdana frågor skulle du som värdeledare sätta ned foten? – Det beror förstås på vad som ligger på ytan, det är ingenting man kan deklarera på förhand. Men just nu kunde det handla om att ta ställning för människovärdet i en situation då det skett en viss polarisering mellan människor. Det handlar inte bara om invandringsfrågor utan också till exempel social rättvisa – det finns de som skuffas allt längre ut i marginalen, säger Feldt-Ranta.
I säkerhetspolitiken stöder FeldtRanta den nuvarande linjen, med ett tätt nordiskt samarbete särskilt med Sverige och försvarssamarbete inom EU, men den beramade Nato-dörren vill hon inte ens diskutera – Finland ska vara militärt alliansfritt.
Rörande eniga
Någon särskilt stor skillnad i betoningarna mellan Feldt-Ranta, Haatainen och Paatero verkar det inte finnas. Haatainen säger till Lännen Media att hon i egenskap av president skulle forma om Finlands utrikespolitiska linje åt det håll som president Tarja Halonen hade.
–Världsläget kräver ledarskap som utgår från värden och att presidenten tar ställning. Halonen främjade hållbar utveckling, miljöfrågor, en minskning av global ojämlikhet och fattigdom och att Finland inte isolerade sig utan var en aktiv deltagare i olika internationella forum, säger Haatainen.
Som president skulle hon också sträva efter att öka Finlands aktivitet i FN och fördjupa försvarssamarbetet EU-länderna emellan.
Också Paatero betonar presidentens roll och möjlighet att ta ställning i värdefrågor.
– Som värdeledare borde presidenten i dessa tider ännu starkare betona att folket inte får delas itu. Rasismen får inte heller växa i Finland, säger Paatero till FNB.
Också hon tycker att Finland kunde ta en aktivare roll i FN och som medlare och arrangör i internationella sammanhang. Till ett finländskt Nato-medlemskap säger hon däremot ett definitivt nej.
Kvinna och finlandssvensk
Feldt-Ranta vill inte ta ställning till på vilka sätt hon skiljer sig från den sittande presidenten eller övriga kandidater som hittills blivit uppställda. En skillnad är i alla fall uppenbar: Feldt-Ranta liksom Haatainen och Paatero är i motsats till merparten av dem som hittills ställts upp i de andra partierna kvinnor.
– Ser man tillbaka på tidigare presidentval så har kvinnliga kandidater tagits emot med ett snett leende, de har inte riktigt tagits på allvar – se nu på Elisabeth Rehn och Tarja Halonen. Men historien har visat hur det gått.
Feldt-Ranta är inte bara kvinna utan också finlandssvensk, med rötterna i Västnyland. Blir hon Socialdemokraternas presidentkandidat finns åtminstone två finlandssvenska kandidater, Feldt-Ranta och SFP:s Nils Torvalds.
– Det har säkert en betydelse. Det är många som kontaktat mig och bett mig ställa upp, fast de vanligtvis röstar på SFP. Jag tror att jag också kan få stöd av finlandssvenska väljare, och åländska.
Medlemsomröstning
Det är efter sju sorger och åtta bedrövelser som Socialdemokraterna nu plötsligt har tre hugade presidentkandidater i stället för noll. Egentligen skulle SDP utse sin presidentkandidat redan i våras, men då tidigare ordföranden Jutta Urpilainen meddelade att hon inte står till förfogande blev det streck i räkningen. För några veckor sedan upprepade tidigare talmannen och partiordföranden Eero Heinäluoma sitt tidigare budskap: inte heller han ställer upp. En efter en har bemärkta socialdemokrater avböjt en kandidatur.
Eftersom det nu finns fler än en presumtiv kandidat kommer partiet att ordna en medlemsomröstning om kandidaten i slutet av sommaren varefter partifullmäktige slår fast kandidaten i september. Lokalavdelningarna kan nominera ytterligare kandidater fram till måndag.
Vi är goda vänner, och jag är glad över att vi nu får en kampanj inom partiet. På det viset mäts stödet och vi får slipa budskapet. Maarit Feldt-Ranta Riksdagsledamot