Aleksijevitj smutskastas efter intervju
Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj svartmålas som russofob av statliga ryska medier efter en intervju som hon själv ville förbjuda. Enligt Aleksijevitj har hennes ord förvridits. Samtidigt kritiseras hon även av västliga journalister eftersom hon vill
Aleksijevitj framstår som en ideologisk stereotyp som godkänner en viss politik i Ukraina men inte i Ryssland. Gregory Afinogenov professor i rysk historia, Georgetown university, USA
MOSKVA – Det här var ingen intervju utan ett anfall på mig. Därför sade jag att den inte fick publiceras, säger Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj till HBL i en telefonintervju.
I mitten av juni publicerade den Kremltrogna nyhetssajten Regnum en intervju med Aleksijevitj som har lett till en förnyad våg av smutskastning mot henne i ryska medier. Intervjun skulle ha publicerats i tidningen Delovoj Peterburg, men chefredaktören vägrade ta in den eftersom han inte godkände dess ton och ansats.
Journalisten Sergej Gurkin gick då till Regnum som publicerade hela intervjuutskriften ord för ord. Därefter fick han sparken av Delovoj Peterburg. Enligt chefredaktören Maksim Vasiukov berodde avskedandet inte på att Aleksijevitj hade förbjudit intervjun, utan på att Gurkin, som var anställd på tidningen, hade använt sin arbetstid på att jobba för andra medier.
I intervjun säger Aleksijevitj bland annat att hon ”förstår motiven” för mordet på den proryska ukrainska journalisten Oles Buzina, även om hon inte godkänner mordet. Hon säger sig också godkänna att Ukraina stänger ner till exempel utbildningar på ryska för att folk ska studera på ukrainska och ”cementera nationen”. De här uttalandena har bland annat Dmitrij Kiseljov, som leder det statliga ryska mediebolaget Rossija segodnja, tagit upp som ett bevis på att Aleksijevitj är russofob och föraktar ryssar.
– Personer med fel sorts åsikter kan man ta livet av. Det är vad Aleksijevitj indirekt påstår, säger Kiseljov i sitt samhällsmagasin Vesti nedeli som sänds i tv varje söndag på bästa tittartid.
Att Aleksijevitj blir ansatt av statliga ryska medier är inte nytt. Det nya är att liberala intellektuella kritiserar henne för att vara inkonsekvent, till exempel Gregory Afinogenov, som undervisar i rysk historia vid Georgetown university och är utbildad doktor från Harvard.
– Aleksijevitj kritiserar journalisten i stället för att svara på hans frågor. Hon motsäger sig själv. Hon framstår som en ideologisk stereotyp som godkänner en viss politik i Ukraina men inte i Ryssland, säger Gregory Afinogenov till HBL.
– Intervjuaren var absolut provokativ. Men det betyder inte att man kan kräva att banden inte får publiceras. Aleksijevitj är själv författare och många som hon intervjuade var inte glada över hur de framstod i tryckt form, skriver The Guardians Moskvakorrespondent Shaun Walker på Twitter.
Till HBL säger Aleksijevitj att hennes uttalanden om Ukraina har tagits ur sitt sammanhang.
– Jag är författare och mitt jobb är att förstå människors motiv. Jag måste undersöka allas motiv. Det betyder ändå inte att jag stöder vad de gör. Och vad ryska språket i Ukraina beträffar sade jag att det inte är någon lätt sak att få alla att studera ukrainska men Ukraina har valt denna väg för att cementera nationen. De vill bygga en stat. Titta hur det ser ut i mitt hemland Vitryssland. Mitt barnbarn i Minsk studerar bara två timmar vitryska i veckan, plus fyra timmar engelska. Resten av undervisningen är på ryska! Det var de här sakerna jag talade om. Förstår ni kritiken mot att ni ville förbjuda att intervjun skulle publiceras? – Det var ju ingen intervju, det var ett gräl. Jag visste från början att han var av annan åsikt än jag men jag vill inte samtala i den här tonen. Vet ni vad putinism innebär? Den innebär att man anpassar sig.