Både holmbor och konfirmander trivs på Lekholmen
Läger ”Du vet väl om att du är värdefull ...” sjunger holmvärdarna Nadine Mabinda och Ina Strömberg när förbindelsebåten lägger ut från bryggan. De vill att alla som besöker Lekholmen ska känna sig välkomna.
Under 80 somrar har Lekholmen tagit emot holmbor som vill komma ut i skärgården, bort från storstadens stress, för att få tid att tänka, varva ner och finna ro i själen. Helsingforsbor kan åka ut för en dag, en kväll eller en hel vecka, allt enligt egen tidtabell. Det är gratis att vara holmbo, men förbindelsefärjan och maten kostar en slant.
– När man en gång har varit här på konfirmationsläger vill man gärna komma på nytt och återuppleva den fina stämningen, säger hjälpledare Ina Strömberg och får medhåll av holmungdomsledarna Nadine Mabinda och Patrick Koski.
Lekholmen är de tre svenska Helsingforsförsamlingarna Matteus, Petrus och Johannes gemensamma sommarö. Här ordnas konfirmationsläger, barnläger, familjeläger och veckoprogram för såväl dagsgäster som holmbor. Just nu pågår det första av Petrus två skriftskolläger, så 70 ungdomar tillbringar veckan på den natursköna men för tillfället väldigt blåsiga och ganska svala holmen söderom Nordsjö. Dessutom är det barnens tisdag och två mammor med sina barn har tagit färjan från Degerö till Lekholmen.
– Vi har kommit hit för att njuta av vinden och skärgården. Våra barn är jämngamla och tycker om att leka tillsammans. Vi var hit en dag förra sommaren också och uppskattade det, säger Tiina Liimatainen, mamma till Henri 3 år och Venla, snart 1 år.
– Vi gör ofta små utflykter tillsammans med barnen, de behöver program och vi mammor får ju också sällskap av varandra, säger Maria Balk, mamma till Cedrik 3 år och Cecilia 1 år.
De deltar i barnprogrammet, som den här dagen hålls inne i kapellet i skydd för vinden och består av sång och drama kring temat lejon. Sofia Palmén från Johannes församling uppträder i lejonkostym och fångar de unga besökarnas uppmärksamhet.
– Man får också övernatta här och det är ett alternativ som lockar mig. Det skulle vara lyx att slippa all matlagning för ett par dagar, säger Balk och hoppas att hela familjen kan återvända till holmen senare i sommar.
Lockar unga från stan
Det var just så verksamheten på Lekholmen startade för 80 år sedan, då församlingarna i Helsingfors köpte holmen där president K.J. Ståhlberg hade sommarstuga, och man slog upp dörrarna för holmbor. Det var först på 1950-talet som lägerverksamheten kom i gång. Numera tar man emot holmbor alltid när det finns lediga rum och oftast är det ungdomar i åldern 15–25 som utnyttjar erbjudandet. För tillfället bor ett tiotal gäster i stugorna.
Det är lunchdags och trängsel utanför kosthållet, där en av dagens fem måltider strax ska serveras. Pizzadoften sprider sig ut på terrassen. I vimlet bland lägerledare, hjälpledare och konfirmander står också Daniel Björk, kyrkoherde i Petrus församling. Han deltar i det pågående konfirmationslägret.
– Under de senaste åren har vi satsat mera på holmboverksamheten, vi har alltid ungdomsledare på plats som tar emot holmbor och ordnar program för dem, säger Björk.
De populära veckolånga skribalägren fyller fortfarande holmens sovstugor under största delen av sommaren. Att det inte är strålande solsken och pangväder stör egentligen inte lägerdeltagarna.
– Här är bra väder så länge det inte regnar, tycker hjälpledare Hannes Sinko som har erfarenhet av olika slags läger från flera somrars tid. Det är gemenskapen på holmen som lockar hit honom varje år.
Nya vänner och bra stämning
Konfirmanderna Julia Stenbäck, Ellen Kolu och Sofia Murto hoppas att skribalägret ska ge dem fina minnen för livet och förhoppningsvis också nya vänner.
– Alla säger att skribalägren här är så bra! Jag hoppas att jag får uppleva den omtalade atmosfären och den trevliga stämningen, säger Stenbäck.
– Min bror var här för ett par år sedan och sa att lägret var jättebra, så jag har höga förväntningar, säger Murto.
– Jag hoppas att jag får ut något av lägret, speciellt nya vänner efter som jag kommer från Lovisa och inte känner någon sedan tidigare, säger Kolu.
Efter lunch är det fritid för konfirmanderna och den ska de inleda med att städa sina sovrum. Hjälpledare Rebecca Laaksonen övervakar städningen i Harpfodralet, där en del av flickorna bor. Det är en av de nyare stugorna med tre fyrapersoners rum och ett sällskapsrum med soffor. Efter att sängarna är bäddade, kläderna vikta och skorna står i raka rader på trappan tar Tomina Kyynäräinen, Ellen Ekström och Nora Ignatius fram kortpacken, slår sig ned vid sofforna och börjar spela röda handen. Ute samlas ungdomar både på fotbollsplanen och på volleybollplanen för några lekfulla matcher. Några korta regnskurar drar förbi, men det stör inte spelen nämnvärt.
– Våra läger brukar bli bra oberoende av väder. Det gör något med själen att få komma ut till den här natursköna ön. Dessutom brukar gamla konstellationer från skolan brytas här, många ungdomar hittar nya vänner under lägren, säger kyrkoherde Björk.