Hur länge blundar regeringen för barnfamiljernas behov?
En arbetsgrupp tillsatt av Utbildnings- och kulturministeriet föreslår förändringar i bland annat dagvårdsavgifternas storlek och hemvårdsstödets längd. Syftet med utredningen är oklart, kommer regeringen över huvud taget att gå vidare med förslagen? Centern och tidigare Sannfinländarna har hittills varit ovilliga att förkorta tiden för hemvårdsstödet.
Enligt utredningen borde avgifterna i småbarnspedagogiken sänkas ytterligare för att fler barn skulle delta. Mångsidig forskning visar entydigt att en kvalitativ småbarnspedagogik har långtgående positiva effekter på barnens inlärning ända upp i tonåren och på andra viktiga färdigheter, såsom social kompetens. Småbarnspedagogiken jämnar ut de skillnader i inlärningsresultat som barns socioekonomiska bakgrund ger upphov till. Utredningspersonerna föreslår också att den avgiftsfria förskoleundervisningen skulle omfatta även 5-åringar.
Hemvårdsstödet borde enligt utredningen förkortas med ett år för att uppmuntra att barn deltar i småbarnspedagogiken och till kvinnornas sysselsättning. SFP anser att det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna inte gagnar kvinnors karriärutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension.
Utredningspersonerna bedömer också att hemvårdsstödet används flitigast i grupper där barn skulle dra nytta av att delta i småbarnspedagogisk verksamhet tidigare.
De resultat som utredningen kommer fram till stämmer väl överens med det förslag till familjepolitisk helhetsreform som SFP lagt fram. Enligt SFP:s förslag skulle familjeledigheterna reformeras enligt 6+6+6-modellen. Modellen ger vardera föräldern rätt till en sexmånadersperiod inkomstrelaterad familjeledighet. Någondera av föräldrarna kan använda sig av den tredje perioden.
Fördelen med modellen är att den sporrar papporna att använda sig av familjeledigheterna mer än de gör i dag. Den inkomstrelaterade perioden förlängs alltså och minskar på behovet av dagvård och på användandet av hemvårdsstödet. I vår modell halverar vi rätten till hemvårdsstöd till max 13 månader. Vi föreslår att alla barn över tre år har rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag. Inkomstfällorna minskar för småbarnsfamiljer och förslaget skapar jämlika förutsättningar för alla barn oberoende av bakgrund.
Vi vill med vår modell skapa större flexibilitet som gör det lättare att kombinera arbete och familj. Vårt förslag förstärker också jämställdheten i föräldraskapet i och med att det uppmuntrar pappor att utnyttja familjeledigheter. Småbarnspedagogiken görs mera tillgänglig. Modellen möjliggör också att skillnaderna i löne- och pensionsinkomsterna mellan kvinnor och män som uppstår efter långa familjeledigheter minskar.
I småbarnspedagogiken borde den språkinlärning som sker via sång och lek införas. I Finland läser vi alltför få språk i ett alltför sent skede. Också här är forskningen entydig. Ju yngre barnet är desto lättare är det att lära sig nya språk. Utredningen påtalar också behovet av välutbildad personal inom småbarnspedagogiken. En del av den finländska framgången inom utbildningssektorn kan förklaras med högt utbildade lärare. Det här gäller också för småbarnspedagogiken.
Undervisnings- och kulturministeriets utredning tar fasta på den forskning som gjorts och kommer med konkreta förbättringsförslag. Nu är det dags för regeringen att äntligen göra något konkret för att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn samt skapa större flexibilitet för barnfamiljerna. Forskningen är entydig, det som nu behövs är politisk framförhållning. Vad gör regeringen?