Mänskliga möten och nya idéer
Ungdomscentralen har satt i gång ett nytt projekt för att förbättra invandrarungdomars ställning i staden i Helsingfors. Många olika försök har satts i gång, varav ett av dem strävar efter att i högre grad sysselsätta ungdomar. Laila Kotiranta, 86, och Ad
Helsingfors stads ungdomscentral startade i slutet av 2016 projektet Maahanmuutajanuorten Helsinki. Syftet är att förbättra invandrarungas jämlika ställning i vårt samhälle.
– Enligt en undersökning gjord av stadens faktacentral är 25 procent av ungdomar med invandrarbakgrund utan arbete eller utbildning efter grundskolan. Hos resten av befolkningen ligger procentenheten på 4 procent. Detta beror främst på strukturella problem i samhället, men denna trend är väldigt ödesdiger för de unga. Samtidigt är det även en stor förlust för samhället som inte kan utnyttja dessa ungdomars potential, kommenterar projektledaren Irma Sippola.
Orsakerna till att invandrarungdomar placerar sig sämre i arbetslivet varierar. Oftast är det bristen på sociala nätverk, fördomar, en svagare skolframgång samt språkkunskaper som påverkar.
Mikroarbeten åt unga
Detta vill man nu råda bot på. Ett av pilotförsöken inom projektet handlar om ungas möjlighet till arbete. Projektet vill främja de ungas sysselsättning och bygga upp en ny, innovativ modell för att hitta arbete åt unga i Helsingfors.
Målet med försöket är att ge de unga sådana arbetsuppgifter som ökar välbefinnandet i en viss stadsdel. Arbetsgivaren kan vara en organisation, ett företag eller en privatperson.
Unga har bland annat anställts för att hjälpa veteraner, ordnat olika evenemang, fungerat som hjälpredor vid infodisken på köpcentret Itis och arbetat med barn via olika föreningar.
– Hittills har båda parterna på de flesta arbetsplatserna varit väldigt nöjda med samarbetet, och många nya idéer har kommit upp, säger Sippola.
Enligt henne har man dock stött på en del problem på vägen.
– Det finns mycket vilja och många idéer, och mycket prat om hur saker borde göras. Ofta sätter dock de praktiska detaljerna käppar i hjulet för förverkligandet. Vi har till exempel boendeföreningar som skulle vilja anställa ungdomar, men dessa föreningar får inte fungera som arbetsgivare enligt lagen. Vi försöker lösa problemen på bästa sätt, så att vi i framtiden får fungerande modeller som kan integreras i stadens verksamhet.
Motarbeta ensamhet
Rauno Loukkola är verksamhetsledare för Helsingin Sotaveteraanipiiri. Tillsammans med projektet har det satt i gång veteranhjälpen, där ungdomar hjälper äldre personer med vardagliga sysslor och håller dem sällskap.
– Ensamhet är ett stort problem bland äldre personer, vilket var utgångspunkten då vi satte igång försöket.
Besökena sker cirka en gång i veckan och allting verkar ha fungerat över förväntan. Alla ha varit nöjda enligt Loukkola och inga problem har uppstått, även om man början var orolig i för hur de äldre skulle förhålla sig till ungdomar med invandrarbakgrund.
– Äldre personer ställer mycket frågor, men det är för att de är nyfikna och vill veta mera.
– För tillfället försöker vi utvidga verksamheten och få fler unga med, men problemet är snarare hur vi skall nå ut till alla dem som behöver hjälp. De som är i sämst skick och i största behov av hjälp är svårast att nå, funderar Loukkola.
Behövlig hjälp
Det är glada ansikten och pratsorl som möter oss då vi stiger på hemma hos Leila Kotiranta, en 86-årig pensionär som bor ensam. Hemma hos Kotiranta är också Adna Egeh, en av dem som sysselsatts via veteranhjälpen.
– Oftast så lagar vi mat, handlar och städar tillsammans. Men ibland så pratar vi bara två timmar i sträck, skrattar Egeh.
– Vi brukar filosofera över livet, tillägger Kotiranta.
Egeth har besökt Kotiranta sedan slutet av förra året och är nöjd med sin arbetsplats.
– Jobbet är intressant och mycket mer avslappnat än de tidigare jobben jag haft, berättar Egeh. Laila är dessutom en underbar person som det är lätt att vara med, så jag är väldigt nöjd.
– Ja, vi klickade direkt, instämmer en nöjd Kotiranta.
Enligt Kotiranta är många äldre personer i behov av sådan här lätt hemhjälp.
– Nu förtiden krävs det utbildning till de allra enklaste arbetsuppgifterna, vilket är totalt onödigt. Inte konstigt att det är svårt att rekrytera folk. Inte behöver man ha några specialkunskaper då man går och handlar eller för ut skräp.
Hjälp på traven
Egeh fungerar även som koordinator för de övriga ungdomarna i Veteranhjälpen vilket innebär att hon delar ut arbetsturer via en app och koordinerar träffarna mellan dem och de äldre.
– Först var jag nervös för allt ansvar, men allt har gått bra så det gick snabbt över, ler Egeh.
Egeh berättar att även de övriga ungdomarna varit nervösa innan de började jobba.
– De är yngre än jag, cirka 16 – 18 år, så allt var nytt för dem. Vissa var till exempel oroliga för att de äldre skulle fråga varför de har en viss hudfärg eller liknande, men allt fungerat som smort. Det här en väldigt bra erfarenhet för dem, de lär sig olika slags kunskaper och får arbetslivserfarenhet.
Att invandrarungdomar skulle ha det svårt med att hitta arbete håller Egeh delvis med om.
– Jag tror det är svårare för dem som inte är födda här och har sämre språkkunskaper. Språket blir en stor tröskel för dem och de har ofta mer problem med att hitta jobb än andra.
– Men jag tycker faktiskt att situationen blivit bättre de två senaste åren. I och med olika slags projekt och workshoppar tror jag de unga fått hjälp på traven och lättare hittat jobb.
Projektet verkar alltså vara ett steg i rätt riktning, om vi får tro Egeh.
Ensamhet är ett stort problem bland äldre personer, vilket var utgångspunkten då vi satte igång försöket. Rauno Loukkola verksamhetsledare för Helsingin Sotaveteraanipiiri