Hufvudstadsbladet

Nya krafttag mot mörk hemlighet

55 00 kvinnor upplever sexuellt våld i Finland varje år men bara tusen fall når polisen

- MAJA-STINA ANDERSSON maja-stina.andersson@ksfmedia.fi

Finland är fortfarand­e ett av Europas farligaste länder för kvinnor, men nu finns i alla fall en stödcentra­l för personer som upplevt sexuellt våld.

Amnesty Internatio­nal ser en ljusning i den nya stödcentra­len för personer som upplevt sexuellt våld.

Bara en månad efter öppningen har centralen fått fler besökare än man väntat sig. Amnesty hoppas på att fler liknande centraler inom kort öppnar även på andra orter.

– Största delen av kommunerna saknar en handlingsp­lan. När offret är som svagast tvingas hon själv söka hjälp från flera olika instanser. Det är få som klarar av det, säger experten på sexuelloch könsdiskri­minering på Amnesty Internatio­nal Finland, Pia Puu Oksanen.

En av dem som blev utan hjälp är Julia. Efter att hon blev våldtagen sökte hon aktivt hjälp på flera ställen utan att bli trodd eller förstådd.

Trots att våldtäkten satte Julia i livsfara tog det henne flera år att få hjälp och inse vad hon varit med om.

Den 29 maj öppnade Finlands första stödcentra­l för personer som upplevt sexuellt våld. Efter bara en månad har centralen, som landet förpliktig­as till i Istanbulko­nventionen från 2015, gott om besökare.

– Vi blev faktiskt ganska förvånade. Antalet besökare är högre än vi väntat oss. Det är fint att folk hittar hit, säger centralens ledare Seppo Heinonen.

Seri-tukikeskus finns på Kvinnoklin­iken i Helsingfor­s men betjänar även besökare från Esbo och Vanda. Personer från andra orter är också välkomna att ta kontakt, och får via stödcentra­len råd om vart de kan vända sig i sin hemkommun. Stödcentra­len riktar i första hand in sig på personer över 16 år som upplevt sexuellt våld under den senaste månaden.

– Tillsamman­s med offret går vi igenom vad som skett och anteck- nar det. Om fallet är akut görs vid behov en medicinsk undersökni­ng och i samband med den tas alla de prover som behövs för en eventuell polisutred­ning, säger Heinonen.

Att göra en polisanmäl­an är ingen förutsättn­ing för att få hjälp.

– Vi uppmanar att anmäla brott men det är offret som bestämmer. Ibland kan beslutet mogna över en längre tid. Även om man inte vill anmäla är det mycket viktigt att snabbt få hjälp med att bearbeta den traumatisk­a upplevelse­n, säger Heinonen.

Förutom läkare består teamet av psykologer och experter som bland annat kan ge informatio­n om juridiska processer.

– Det är viktigt att händelsen inte ”avhandlas” med ett besök på stödcentra­len. Vi gör tillsamman­s upp en handlingsp­lan och uppmanar offret att återvända för en uppföljnin­g. Om hen inte vill det, ringer vi upp. Det är väldigt vanligt att offret plågas av skuld och skam och bara försöker glömma det som hänt, säger han.

Flest sexbrott mot barn i hela EU

På Amnesty Internatio­nal jublar Pia Puu Oksanen, expert på köns- och sexuell diskrimine­ring, över centralen.

– Vi är oerhört glada över det här konkreta framsteget. Det är en fan-

tastiskt fin sak – en riktig milstolpe, säger hon.

Oksanen är inte det minsta förvånad över det höga antalet besökare. Finland försvarar sin plats som ett av de farligaste EU-länderna för kvinnor och är nummer tre i den senaste EU-jämförelse­n över sexuellt våld mot kvinnor. Varje år drabbas cirka 55 000 vuxna kvinnor men bara omkring 1 000 fall når polisens kännedom. Etter värre är siffrorna för unga flickor och barn.

– Av alla EU-länder har Finland den högsta siffran för sexuellt våld mot personer under 15 år. Det är fruktansvä­rt och väcker stor förundran bland våra stödföreni­ngar i andra EU-länder, säger Oksanen.

Hur tacksam hon än är för den nya stödcentra­len, anser hon att en central inte räcker.

– Tanken är ju att stödcentra­len ska hänvisa personer från andra orter till tjänster i hemkommune­n. Men sådana finns inte alltid. I Amnestys egen rapport framkommer att bara 24,5 procent av kommunerna erbjuder särskilda tjänster eller nåt slags utarbetad handlingsp­lan för personer som upplevt sexuellt våld.

Det betyder inte att offren i de här kommunerna blir helt utan hjälp, men de erbjuds tjänster som inte är planerade för just denna grupp och därför inte är så effektiva.

– En mycket vanlig reaktion på sexuellt våld är att offrets kognitiva förmåga tillfällig­t blir nedsatt, att man blir deprimerad och får svårt att fatta beslut. När offret är i det skicket är det oerhört viktigt att hjälpen är samlad på ett ställe så att hon slipper springa från lucka till lucka och kämpa för sin sak, säger Oksanen.

Hon påpekar också att Istanbulko­nventionen­s 25:e artikel rekommende­rar ett stödcenter per 200 000 invånare.

– Amnestys syn är med andra ord att det borde finnas fler stödcentra­ler. Ett minimikrav är att man i och med vård- och landskapsr­eformen upprättar ett stödcenter per landskap.

 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ?? HJäLP. Då man råkar ut för sexuellt våld kan det vara att den kognitiva förmågan bli nedsatt på grund av depression och det kan kännas svårt att fatta beslut. Den nya stödcentra­len ska erbjuda offren informatio­n, stöd och råd på ett och samma ställe.
FOTO: NIKLAS TALLQVIST HJäLP. Då man råkar ut för sexuellt våld kan det vara att den kognitiva förmågan bli nedsatt på grund av depression och det kan kännas svårt att fatta beslut. Den nya stödcentra­len ska erbjuda offren informatio­n, stöd och råd på ett och samma ställe.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland