”IS kan föda sitt folk”
Jordbruket i Syrien och Irak klarar sig bäst på områden som terrororganisationen Islamiska staten kontrollerar, visar ny forskning. – Vi ska inte underskatta IS ambitioner att bli en erkänd stat, säger Lina Eklund.
Kriget i Syrien och Irak har drabbat det högintensiva jordbruket, men det har lidit minst på de områden som terrororganisationen Islamiska staten kontrollerar. Det visar en studie av den svenska geografen Lina Eklund (bilden).
– Vi ska inte underskatta IS ambitioner att bli en erkänd stat. En del i den tanken är att kunna förse sitt folk med mat, säger hon.
Kriget i Syrien och i Irak har påverkat jordbruket, men inte ödelagt det, visar satellitbilder av det krisdrabbade området. En studie publicerad i Environmental Research Letters visar att markanvändningen har förändrats, men inte riktigt som forskarna hade räknat med.
– Jag hade förväntat mig att migrationen skulle ha lett till mindre jordbruksaktivitet, att folk hade lämnat sina marker i träda, men i stället upptäckte jag att jordbruksmarken hade ökat, säger Lina Eklund, doktor i naturgeografi och forskare vid Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet.
Ökningen gäller spannmålsåkrar som är relativt enkla att odla och som ger en skörd om året. Lina Eklund antar att den här odlingsformen har ökat för att den är lättare att bedriva när resurserna tryter.
Satellitbilderna visar ett annat mönster för det intensiva jordbruket där man växelvis odlar spannmål och grönsaker eller frukt. Det kräver mer konstgödsel och konstbevattning, men ger i gengäld två skördar om året. År 2015 hade de här markerna minskat med 25 procent på de områden som IS kontrollerar, men med hela 50 procent på områdena utanför, jämfört med läget före IS intåg.
– Det verkar som att IS har en bättre möjlighet att förse sin mark med konstgödsel och bevattning än vad man har på andra områden i Syrien och Irak, säger Eklund.
Vi vet att matsäkerheten är dålig i krigsområden, men det här visar att det kanske inte är matproduktionen som är problemet utan snarare var maten hamnar, vem som får tillgång till den och vem som har råd att köpa den. Lina Eklund
IS har tillgång till konstgödsel
Samtidigt väcker det frågor. Lina Eklund vet inte om åkrarna odlas av de ursprungliga bönderna eller om det är IS-anhängare som har tagit över. Klart är ändå att IS har tillgång till konstgödsel, möjligen via import.
– Konstgödsel kan också användas till att bygga bomber, och därför brukar man inte vilja förse sådana här grupper med det, men på något vis kommer de åt tillräckligt mycket för att bevara jordbruksmarken, säger hon.
– En annan slutsats är att vi inte ska underskatta IS eller dess ambitioner att bli en erkänd stat. Det här är en del i det, att kunna förse sin befolkning med mat.
Andra studier tyder på informella handelskopplingar, att IS får in pengar genom jordbruksexport. Det är oklart vem som köpslår med terroristerna. Lina Eklund anser att jordbruket i konfliktområdena borde utforskas noggrannare för att nyansera lägesbilden och förbättra matsäkerheten där.
– Vi vet att matsäkerheten är dålig i krigsområden, men det här visar att det kanske inte är matproduktionen som är problemet utan snarare var maten hamnar, vem som får tillgång till den och vem som har råd att köpa den.
Inte bara torkans fel
En svår torka 2007–2009 har ofta anförts som en orsak till att Syrienkriget bröt ut. Lina Eklunds tidigare forskning om samband mellan torka och migration visar ändå att det är en förenkling, om inte en direkt feltolkning. Hon talar om en dominoeffekt där torkan var en faktor, men inte den enda, bakom krisen.
– Det ser ut som om torka orsakar migration, att bönder påverkas och flyttar till städerna. Den här väldigt snabba ökningen av befolkning i städerna ledde till konkurrens om samma resurser som exempelvis boende. Det verkar som att problemen i städerna ska ha ökat risken för konflikt, i kombination med missnöje med regimen.
Eklund påpekar att det knappast var torkan i sig, utan snarare dålig beredskap för den som orsakade migrationen.
– Det är två olika saker med helt olika möjligheter att agera. Jag vill hävda att vi ska titta närmare på varför befolkningen blev så känslig för torkan, för torka är ingenting nytt i Syrien.
Torkan som utbröt strax före inbördeskriget har beskrivits som väldigt extrem, intensiv och långvarig, men ändå var den inte särskilt olik torkan 2003, och då utbröt inget krig.
Misslyckad jordbrukspolitik
Så varför var Syrien så känsligt den här gången? Jo, säger Lina Eklund, en orsak är att jordbrukets produktivitet hade minskat redan ett bra tag före kriget.
– Man hade utarmat vattenresurserna och odlat vattenkrävande grödor som bomull.
En annan orsak är att regimen lade om sin jordbrukspolitik strax före torkan. Bränslesubventionerna till bönderna lades ner (bränsle behövs för att pumpa upp vatten för konstbevattning). Utan subventioner blev det också väldigt dyrt för bönderna att köra ut sina grödor till marknaden.
Inte nog med det – regimen avvecklade samtidigt ett viktigt kooperativsystem. Tidigare samlade byarna in pengar i en pott som bönderna kunde låna billigt ur när det behövdes. Så det var sårbarheten för torkan som hade ökat sedan 2003, snarare än att själva torkan skulle ha varit så mycket svårare? – Ja, när man plockade bort subventioner och lånesystem blev folk också betydligt mer känsliga.