Nya trender i handeln
En av de större överraskningarna på senare tid inom den finländska detaljhandeln inträffade för en dryg vecka sedan då Stockmann meddelade att man säljer sin livsmedelshandel till S-gruppen. Men det är inte det enda nyskiftet inom handeln.
Stockmann ligger i premiumsegmentet, där kvalitet, service och utbud är viktigare än att ha den billigaste inköpskorgen. S-gruppen med sina olika kedjor var för ett par år sedan pionjär på konceptet att sänka priserna.
Och där Stockmann strävar efter exklusivitet får kedjornas egna varumärken allt mer dominerande plats på hyllorna hos de båda stora aktörerna S och K.
Men S-gruppen saknar ett flaggskepp inom toppsegmentet. Stockmanns matavdelning kunde bli ett sådant, och locka köpstarka kunder som inte nu dras till de gröna stamkundskorten.
S-gruppen tror att man med hjälp av sin effektiva upphandlingskedja och sin drivna logistik kan få den förlusttyngda Delikatessen att bli lönsam.
Köpet ska godkännas av Konkurrensoch konsumentverket. Med tanke på att S-kedjan behärskar nästan hälften av den finländska detaljhandeln blir granskningen ingen formalitet, låt vara att affären inte ökar S-gruppens marknadsandel med mera än någon enstaka procentenhet.
De stora varuhusen i storstädernas centrum har tappat terräng, både mot köpcentren utanför stadskärnorna och mot näthandeln. Varuhusen svarar genom att ta in utomstående aktörer, Stockmann sålde Akademiska bokhandeln och lät den danska kedjan Power ta över elektroniken och brittiska Hamlyn sköta leksakerna. Avyttringen av Delikatessen var ytterligare ett steg på den vägen.
Men utvecklingen där bostadsområdena utanför stadskärnan inom räckhåll för fungerande kollektivtrafik växer på bekostnad av de gamla stadskärnorna håller på att avta. Stadsbor i varierande skeden av livet börjar lägga större värde vid läget, på bekostnad av kvadratmetrarna.
Om den här trenden förstärks kan det betyda att underlaget för varuhusen med egen, exklusiv brand igen växer. Men ännu är man inte där.
Lidl, som profilerar sig med låga priser, utan att ge avkall på kvaliteten, reagerar redan på de nya signalerna. Inom det närmaste halvåret öppnar Lidl fyra nya butiker som finns inom räckhåll för spårvagnsnätet i Helsingfors.
Samma strategi tillämpas i Åbo och Uleåborg. Lidls vd Lauri Sipponen förklarar satsningen med flyttningsrörelsen och tillväxten i stadskärnorna.
En av den tyska kedjans nya butiker i Helsingfors öppnas i Anttilas tidigare affär i Granithuset.
Att Anttila gick i konkurs och försvann har lett till ett nyskifte bland bruksvarukedjorna som profilerar sig med förmånliga varor. Anttila hade en omsättning på 300 miljoner euro, och det finns många som vill dela på kakan.
Tokmanni, med en omsättning på 776 miljoner euro har ömsat skinn och expanderat snabbt. Tokmannikedjans röda skyltar syns nu på centrala ställen där de tidigare inte har funnits.
Men expansionen har i vissa fall skett på bekostnad av lönsamheten. Tokmanni gav ett börsmeddelande om vikande omsättning och skrev ned sin prognos för det här året.
Kedjan Hong Kong ansöker om företagssanering, men planerar att finnas kvar på marknaden.
Motonet-kedjan som ägs av Broman Group i Joensuu växer kraftigt, och satsar nu på huvudstadsregionen.
Gruppens vd Harri Broman tar i Kauppalehti avstånd från begreppet billighall. Visserligen ska prisen vara förmånliga, men de ska gå hand i hand med ett brett och kvalitativt urval, och god service. Att omsättningen i fjol ökade med nästan 18 procent är ett tecken på att strategin så här långt verkar fungera.
Under den långa lågkonjunkturen stod den inhemska konsumtionen för en viktig del av tillväxten.
Att Anttilas nisch blev ledig är knappast hela förklaringen till att inhemska konkurrenter med liknande koncept har medvind nu när tillväxten har tagit fart.
De känner sina kunder och deras behov, och de försöker inom sitt område svara mot den klassiska varuhustanken: att handlandet ska innehålla element av upplevelse.
Då gäller det att bygga sitt varumärke med omsorg, och vid behov vara beredd att ändra ett upplägg som inte fungerar.