Helsingfors växlar upp som cykelvänlig stad

Helsingfors tar plats på listan över världens tjugo bästa cykelstäder

Satsningen på stadscyklar och utbyggnaden av cykelbannätverket lyfter Helsingfors med i gruppen bland de cykelvänligaste cykelstäderna i världen. Helsingfors ligger på plats 18 och är tredje bästa cykelstad i Norden efter Köpenhamn och Malmö.

Organisation bakom det internationella cykelindexet uppmanar Helsingfors att satsa mer på infrastrukturen för cykeltrafiken. Det sker redan i höst när Norra banan mellan Böle och Kottby öppnar.

– Området kring Böle har varit en riktig flaskhals. Terrängen är är kuperad vilket betyder att cyklisterna fått trampa mycket i uppförsbacke, säger Teppo Pasanen på Helsingfors stads trafikplaneringsverk.

På artonde plats finns Helsingfors på listan som toppas av Köpenhamn, Utrecht och Amsterdam – städer där man redan på 1970-talet börjat arbetet med att göra cykeln till ett med bilen jämställt fortskaffningsmedel inne i städerna. I Helsingfors började satsningarna på cykling först i början av 2010-talet, men syns redan i stadsbornas vardag.

Det är den nya satsningen på stadscyklar samt den planerade utbyggnaden av cykelbannätverket som lyfter Helsingfors med i gruppen bland de bästa cykelstäderna. Nu är det däremot dags att uppgradera infrastrukturen på gatorna i Helsingfors, säger man i indexets motiveringar.

Vi frågar Niklas Aalto-Setälä, cykelkoordinator på Helsingfors stad, vad vi kan lära oss av städer med bättre cykelkultur.

– Vi behöver göra bilen och cykeln mer jämställda genom att lugna ner biltrafiken och till och med införa genomfartsförbud för bilar på en del gator, säger Aalto-Setälä.

Han menar att man i innerstaden borde bygga om en del gator till så kallade cykelfartsgator (fietsstraat). Dessa är vanliga i bland annat Nederländerna, där världens längsta, sex kilometer långa, cykelfartsgata finns i Utrecht.

På en cykelfartsgata är det cykeln som har förkörsrätt på de breda, rödmålade vägarna. Bilarna är fortfarande välkomna – som gäster. Oftast har de en hastighetsbegränsning på högst 30 km/h och omkörningsförbud, medan fotgängarna som normalt går på trottoarer på båda sidor om gatan.

I praktiken innebär detta att ett exempelvis några kvarter stort område omges av större gator där man utgår från att biltrafiken ska löpa smidigt, utan att glömma fotgängare och cyklister, medan gatorna innanför detta område är cykelfartsgator. Där är genomfartstrafik förbjuden för bilar, medan man kan köra överallt med cykel.

– Då är det enkelt att cykla, man vet var man ska vara som cyklist, och man vågar cykla bland den övriga trafiken, säger Aalto-Setälä.

Ställen där cyklister sällan vet hur de ska bete sig är övergångszonerna mellan cykelvägar eller -filer och områden där man ska köra bland den övriga trafiken. Aalto-Setälä säger att man numera tar i beaktande problemet då man bygger ny infrastruktur, till exempel genom att göra tydligt markerade ramper så cyklisterna vet var de ska åka.

En annan sak Helsingfors har mycket att förbättra i är cykelparkeringen. Enligt Aalto-Setälä är det något staden jobbar hårt med för tillfället, eftersom det är den största enskilda orsaken som ökar viljan att cykla – om det inte finns tillräckligt trygga möjligheter att lämna sin cykel på stan, kan tröskeln vara hög för många att använda en dyr cykel i vardagen. Nya parkeringsplatser där man kan låsa cykeln från ramen är den nya regeln. Dessutom kan vi i framtiden få parkera våra cyklar under jorden mitt i centrum:

– Då en tunnel för cyklister och fotgängar någon gång efter år 2020 byggs under bangården vid järnvägsstationen i Helsingfors kommer man att kanske bygga ett övervakat parkeringsgarage för några tusen cyklar i anslutning till det, säger AaltoSetälä.

Parkeringsgarage för cyklar är vardagsmat i cykelvana städer i Europa, men att bygga tunneln under järnvägsstationen kostar tiotals miljoner. Då har Helsingfors årligen kring tio miljoner euro att vika till cykelinfrastrukturen, vilket är under hälften av den nivå på 20 procent av alla trafikinvesteringar som FN anser att städerna ska använda på cykling.

Världens bästa stadscyklar

– Stadscyklarna i Helsingfors är bland världens bästa, men vi börjar ha ett positivt problem med att de används för mycket, säger Aalto-Setälä.

Då stadscykelnätet i våras utvidgades från 500 till 1 500 cyklar ökade antalet registrerade användare från 11 000 till 28 000. Uppvägt mot antalet cyklar börjar det redan vara nära gränsen för vad som är för mycket. Aalto-Setälä säger att det är jättebra ifall en stadscykel används för sex resor i dagen och att nio anses vara så mycket som systemet klarar av utan problem. De senaste veckorna har varje stadscykel använts till och med elva gånger på en dag.

– Det betyder ju att man inte alltid kan lita på att det finns en cykel på en station då man behöver den, säger Aalto-Setälä.

Många har undrat varför det inte finns stadscyklar till exempel i östra Helsingfors. Aalto-Setälä hoppas på att staden ska utvidga stadscykelnätet ytterligare, men säger att det inte alltid är så lätt då det handlar om offentliga upphandlingar.

Index för cykelvänlighet

Listan över de bästa städerna att cykla i görs av det Köpenhamnbaserade konsultföretaget Copenhagenize Design Company. De har specialiserat sig i hur man kan återinföra cykeln som fortskaffningsmedel i städer, och sammanställer vart annat år ett index för cykelvänliga städer. I år ingick 136 städer världen över i indexet.

I indexet tar man hänsyn till fjorton olika kriterier, bland annat hurudan cykelinfrastruktur städerna har, hur säker den är och hurudana planer de har på att utveckla den. Även andelen resor gjorda med cykel och inställningen politiker, planerare och bilister har gentemot cyklister tas i beaktande.

Listan toppas av Köpenhamn, Utrecht och Amsterdam. Aalto-Setälä säger att det är i just de länderna som man länge aktivt satsat på att förbättra möjligheterna att cykla.

– Om alla städer skulle vara med i indexet skulle listan kunna bestå av nästan enbart danska och nederländska städer.

Stadscyklarna i Helsingfors är bland världens bästa, men vi börjar ha ett positivt problem med att de används för mycket. Niklas Aalto-Setälä cykelkoordinator Helsingfors stad