”Det borde finnas känslolås på sociala medier”
Det pratas om vikten av att unga lär sig hantera sociala medier, men alla åldersgrupper borde lära sig det – särskilt de äldre. Det tycker unga kändisprofiler som med tiotusentals följare etablerat sig starkt i de sociala medierna.
Det är ofta bara en nanosekund mellan det vi tänker och det vi skriver. Ronja Salmi Företagare och författare
Dödshot, hatretorik och missbruk är vanliga på sociala medier. När artisten Lucas publicerade sin första video på Youtube som tretton-, fjortonåring fick han kommentarer som antydde att han var fullständigt värdelös, ”du tror väl aldrig att det kan bli någonting av dig?”. Alma Hätönens vänner har flera gånger hittat ”henne” på dejting-appen Tinder, där någon skapat en profil i hennes namn och med hennes bilder. I höstas blev hon mordhotad flera gånger med orden ”du är en hora som borde dö”. Hon anmälde hoten.
– Många hot är relaterade till min kvinnlighet. I hundratals år har kvinnan setts som ett objekt, och hatretorik handlar om att klä av kvinnan hennes intelligens och yrkeskunskap och åter göra henne till ett objekt, säger Hätönen.
De som hatar på nätet glömmer lätt bort att det finns en människa med känslor bakom profilen de attackerar, säger författaren och företagaren Ronja Salmi.
– Precis som det finns alkolås som ska hindra människor från att köra fulla så borde det finnas känslolås på sociala medier som hindrar människor från att skriva i stundens hetta. Det är ofta bara en nanosekund mellan det vi tänker och det vi skriver, säger hon.
”Äldre mer oförskämda”
När den årliga Finlandsarenan i Björneborg inleddes gav medieprofiler sin syn på hur vi borde hantera hantera hatretorik, falska nyheter och ryktesspridning i de sociala medierna.
Programmet ordnades av Barnoch ungdomsstiftelsen Nuori.fi och debatten leddes av skådespelaren Christoffer Strandberg. Både Hätönen och Salmi tycker att det ofta är äldre personer som saknar vett och etikett i sitt beteende på sociala medier.
– Man pratar om att det är viktigt att lära unga hur man beter sig på de sociala medierna, men alla åldersgrupper borde lära sig det. Också människor i medelåldern borde gå kurser, säger Salmi.
”Du ser tjock ut”, kommenterade en medelålders kvinna Hätönens video på Instagram. Hon såg att Hätönen var var glad och stolt på bilden och ville trycka ner henne.
– Jag vägrar acceptera den mentalitet vi ofta har på nätet, att vi tänker att den som mobbar säkert inte mår så bra och att vi därför ska låta det vara och inte bry oss. Men jag har över 18 000 följare på Instagram, och om jag inte ifrågasätter att någon tycker att det är okej att offentligt kritisera min kropp, vad är jag då för en förebild? säger Hätönen.
Skapar känsla av utanförskap
Sociala medier har en tendens att påverka vår självbild negativt, eller få oss att tro att våra liv är ovanligt tråkiga jämfört med alla andras. Fomo (fear of missing out) har närmast blivit en folksjukdom. Det är känslan av att det alltid pågår en bättre fest någonstans – och vi är inte där.
– Trots att jag är proffs på sociala medier så känner jag också av det här. Jag kommer på mig själv med att tänka att ”alla andra är på Ruisrock i helgen utom jag”. De sociala medierna gör att vi aldrig får ta paus från ”fomon”, säger Salmi.
Men att de sociala medierna ger ”alla möjlighet att säga vad som helst” kan också vara positivt.
– Det är också ett fantastiskt demokratiskt verktyg. Tänk, vem som helst kan skapa en blogg som Ruskeat tytöt (Bruna flickor), säger Salmi.
Sociala medier kan också fungera som en öppning utåt i en begränsad värld och vardag.
– I skolan klumpas man ihop med de människor man hamnar i samma klass med, men via de sociala medierna kan man hitta likasinnade utanför det sammanhang där man placerats. För sist och slutligen vill alla bara känna sig delaktiga, känna sig förstådda, säger Hätönen.