Falsklarmet som skakade om stockholmarna

När Hesa Fredrik gick i gång på söndagskvällen var det många stockholmare som fick skrämselhicka. Att det visade sig vara ett falsklarm är vi nog tacksamma för, men samtidigt blev det en varningssignal för bristerna i samhällets beredskap.

●●Vi var nog flera som stack ut huvudet och spejade ut i den ljusa julinatten efter de ryska bombplanen. Den brölande varningssignalen från tusentals hustak nådde hela Stockholms län och hade kunnat väcka de döda.

Inte bara blev myndigheten för samhällsskydd och beredskap och polisen nedringda, deras sajter blockerades av trycket när tusentals människor ville veta vad som hände. Trots att signalen för Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) testas var tredje månad var det många som inte visste vad de skulle göra. I dag söker man information på nätet men VMA är konstruerad för en annan tid och tanken är att folk ska ratta in lokalnyheterna på sina batteridrivna radioapparater.

Eftersom vi i Sverige är världsbäst på att skapa beredskapsrutiner först efter att en katastrof sker, så att säga säkerhetsarbete efter devisen ”sent ska syndaren vakna”, så följdes också falsklarmet av en veckas kritik och självrannsakan i offentligheten.

Hur kunde ett falsklarm över huvud taget ske? Varför sändes det inte ut ett faran över – nu satt många och väntade och oroade sig i onödan? Hur kunde myndigheternas hemsidor kollapsa, de borde ju vara byggda för att klara trycket? Varför dröjde det så länge innan informationen kom? Varför kontaktades inte ansvariga politiker inom skälig tid?

Andra kritiker menade att ständiga falsklarm blir som att ropa vargen kommer. Nästa gång det blir ett giftlarm eller i värsta fall om kriget kommer så sitter folk och tittar på Netflix i stället för att reagera. Det gjorde nog de flesta denna gång också ...

Nu visade det sig vara den mänskliga faktorn som låg bakom. Vid en rutintestning råkade teknikerna skicka i väg en signal. Men den ångest som larmet skapade visar även på något annat. Som att vi lever i ett samhälle som präglas av terrorhot, upprustning runt Östersjön och aggressiva supermakter. Hur de stämningarna finner eko i medier och i den politiska retoriken. Upplevelsen av att tryggheten på något sätt har gått förlorad. Vi har blivit ett land som alla andra där större katastrofer kan ske och där vi är exponerade för militära hot.

Men klantlarmet visar också på hur dåligt förberedda vi är på större händelser och hur kunskaperna sakta tynat bort efter Kalla krigets dagar.

Förutom några gamla rekryter och undergångs-preppers så vette tusan om folk hör skillnaden på beredskapslarm, flyglarm, giftlarm och faran över. Inte heller vet vi vart vi ska ta vägen om det verkligen är fara. Mitt hus har inget skyddsrum så tanken är väl att jag och grannarna ska pipa ner och gömma oss i tvättstugan på källarplan.

Fotnot: Hesa Fredrik fick sitt namn när systemet testades första gången 1931 efter att en krönikör i Dagens Nyheter jämfört sin egen för tillfället hesa stämma med tonsignalen.