Debattklimat oroar EU-topp
”Om man inte förstår att människovärdet är odelat har vi all orsak att vara bekymrade”
EU-kommissionären Jyrki Katainen säger att Finland måste föra en genuin debatt om värderingar. Det bekymrar honom att respekten för det odelade människovärdet har minskat. – Det är en grundbult i EU:s fundament, och rubbas fundamenten har vi snart inte mycket kvar av EU, säger han.
Katainen är noga med att det ska vara högt i tak i en liberal demokrati. Mycket ska tolereras, men:
– De grundläggande värderingarna måste vara förankrade i urberget. Principen om det odelade människovärdet är en värdering som inte får ifrågasättas.
Katainen ser också att värderingar som betraktats som europeiska börjar ifrågasättas runtom i Europa.
– Jag förstår att det kan vara tuffare för länder utan mångkulturell historiebakgrund att gestalta mångkultur som fenomen eller ta emot människor som se annorlunda ut, men att politiska ledare säger att de inte kan acceptera islam är rätt främmande för en europeisk värdegrund.
– Det är klart att det storligen intresserar oss vad som händer där politiskt, men på aktörs- och samarbetsnivå är det många som i dag säger att vi inte behöver Ryssland, och det här borde oroa Ryssland, säger Matti Vanhanen.
Vanhanen säger att han märkt att intresset för samarbete med ryska företag och organisationer blivit allt svalare i Finland, och att det är ett fenomen som håller på att sprida sig också i resten av västvärlden. Rysslands intellektuella söker sig till Finland, men rörelsen är ensidig.
– När handelsmarknaderna växer och globaliseras lämnas Ryssland utanför, säger Vanhanen.
Bland den nya generationens politiker och företagare är det allt färre som har egen erfarenhet av samarbete med Ryssland eller tidigare Sovjetunionen, säger han.
– Huvudorsaken till det här är att Ryssland fjärmat sig mentalt, vilket gör att även finländarna känner sig fjärmade från Ryssland.
Han tycker ändå att vi i Finland har en onödigt ensidig bild av Ryss- land. Läget för ryska företag är mycket bättre i dag än under Sovjettiden, människor diskuterar politik och det finns alternativ till statliga medier.
– Men det tar inte bort det faktum att spärrgränsen till duman i dag är sju procent (tidigare fem procent, reds anm.), vilket kräver ett brett nationellt stöd och gör det väldigt svårt för alternativ att födas – och det är synd. Den äkta liberala oppositionens roll i dag är fullständigt marginell, säger Vanhanen.
Politiker och Rysslandsexperter samlades i går i Björneborg för att diskutera relationen mellan Finland och Ryssland i dag – efter hundra år av självständighet.
Både i Ryssland och i väst skapar man fiendebilder gentemot varandra, ofta via den bild som förmedlas i medierna, och De grönas presidentkandidat Pekka Haavisto ser på polariseringen med oro. Det gäller till exempel debatten om dubbelt finsk-ryskt medborgarskap, som han själv ser som en resurs.
– Det är en resurs för Finlands handel att vi har människor här som inte bara kan det ryska språket, utan också den ryska kulturen. Diskussionen om att personer som har släkt i Ryssland skulle vara olämpliga för vissa tjänster grundar sig i ett illvilligt tankesätt, säger han.
”Det är galet”
Både han och president Tarja Halonen är oroliga för det ryska medborgarsamhället. I en sund demokrati finns flera partier som tävlar med varandra, säger Haavisto.
– Nog är det ju galet att flera miljöorganisationer och till och med Nordiska rådet hamnat på Rysslands svarta lista, säger han.
Halonen ser det som ett farligt fenomen att internationella organisationer som verkar i Ryssland klassas som ofosterländska om de tar emot ekonomiskt stöd från utlandet.
– För små medborgarorganisationer är det utländska stödet väldigt viktigt och de här organisationerna befinner sig nu i en stor ekonomisk kris. Ryssland försöker försvara demokratin med odemokratiska medel, säger hon.
Förra året såg hälften av finländarna Ryssland som ett hot mot säkerheten, jämfört med 28 procent sex år tidigare, enligt planeringskommissionen för försvarsinformation. Också tonen mellan USA och Ryssland har skärpts. Men det finns väldigt få tecken på ett kallt krig, säger Markku Kangaspuro, forskningschef vid Alexandersinsitutet.
– Vi ska inte dramatisera läget. Under kalla kriget var både det ekonomiska, ideologiska och militära läget i Sovjet något helt annat. I dag kan Ryssland inte tävla med USA vare sig militärt eller ekonomiskt, säger han.
Vanhanen påpekar ändå att spänningarna och känslorna i anslutning till kalla kriget fortfarande är bränsle för konflikter.
– Relationen är fortfarande sårbar. Östersjöområdet kan inte isoleras från spänningarna i till exempel Ukraina, utan de återspeglas också här. Det här måste vi vara medvetna om och förhindra misstag som leder till konflikter i området, säger han.