Katainen oroad över växande människoförakt
När politiska ledare säger att de inte accepterar islam sviktar Europeiska unionens fundament. Också i Finland måste vi klargöra vad som är acceptabelt, säger Jyrki Katainen, vice ordförande i EUkommissionen.
BJÖRNEBORG Det är en bekymrad Jyrki Katainen som står och småfryser efter en utomhusdebatt på Finlandsarenan. Det kylslagna vädret är ändå en bagatell jämfört med det allt svalare klimatet i offentliga samhällsdebatter.
– Jag är oroad av det växande människoföraktet, att vi hör allt fler sådana inlägg i den offentliga debatten. Det beror i praktiken på att det kanske finns allt fler finländare som inte delar uppfattningen om det odelade människovärdet, säger Katainen till HBL.
Den före detta statsministern som numera är vice ordförande i EUkommissionen betonar att människoförakt är ett verkligt allvarlig fenomen. Han säger att rättsstatsprincipen och principen om det lika och odelade människovärdet utgör en grund för våra värderingar. På sistone har de här självklarheterna börjat ifrågasättas i högre grad.
– Det här är inget man bara kan lägga på populismens konto. Om vuxna människor, om de så är aktiva i politiken eller inte, inte förstår att människovärdet är odelat har vi all orsak att vara bekymrade, säger han. Vad kan man göra åt det? – Tja, man kan inte tvinga folk att vara smarta. Jag tror det enda hållbara är att föra en genuin debatt om det här, och tillsammans forma konturerna för vad som är acceptabelt och vad som inte är det.
Katainen är noga med att det ska vara högt i tak i en liberal demokrati. Mycket ska tolereras, men:
– De grundläggande värderingarna måste vara förankrade i urberget. Principen om det odelade människovärdet är en värdering som inte får ifrågasättas.
Katainen noterar att värderingar som vi betraktat som europeiska börjar ifrågasättas runtom i Europa fastän samma värderingar är invävda i europeisk lagstiftning. Eftersom exempelvis Polen och Ungern kör sitt eget race i flyktingfrågan har EUkommissionen inlett processer mot dem.
Långt fler länder än så har visat ett tydligt ointresse för att lösa flyktingfrågan konstruktivt och i samarbete. EU:s oförmåga att få till en gemensam eller ens någorlunda sam stämmig politik är avslöjande.
Hur långt är vi från en hållbar lösning? – Rättsprocesserna visar att det är långt kvar, men inom EU har förståelsen i alla fall vuxit för att vi måste dela på ansvaret för den flyktingström som når exempelvis Italien. Problemet kan inte vara bara Italiens.
Men, säger Katainen, samtidigt finns ett kompakt motstånd mot solidaritet, inte bara mot Italien utan mot flyktingarna själva.
– Det finns tyvärr politiska ledare som alldeles uppriktigt verkar anse att de inte vill ta emot flyktingar till exempel för att de inte accepterar islam. Det är ganska oroväckande.
– Jag förstår att det kan vara tuffare för små länder och länder utan mångkulturell historiebakgrund att gestalta mångkultur som fenomen eller ta emot människor som ser annorlunda ut, men att politiska ledare säger att de inte kan acceptera islam är rätt främmande för en europeisk värdegrund.
Katainen säger att principen för lika och odelat människovärde liksom demokrati och jämlikhet måste vara självklara grundbultar i den värdegrunden.
– Ändå är de inte självklara överallt. Rubbas fundamenten har vi snart inte mycket kvar.
Inför arenapubliken säger Katainen sig hoppas att Finland 2050 ska vara ett samhälle där ingen ifrågasätter det odelade människovärdet.
– Vi måste skärpa oss nu, annars är Finland inte längre Finland.