”De spred falsk informationom oss”
G20 Polisen försökte avskräcka människor från att komma till Hamburg och demonstrera, säger vänsterunga Henrik Jaakkola som förra veckan demonstrerade mot G20-toppmötet. – Man kan inte ta demokrati som en självklarhet.
HBL träffar Henrik Jaakkola, vice ordförande för Vänsterunga, strax efter att han tillsammans med en handfull andra rödgröna unga återvänt från Tyskland, där de deltog i två demonstrationer mot toppmötet mellan världens rika länder. Varför deltog ni i demonstrationerna i Hamburg? – Om medborgarsamhället inte får sin röst hörd så har de politiska ledarna ett mycket ifrågasättbart mandat. Ett sådant samhälle kan man inte kalla för en demokrati, säger Jaakkola.
I Hamburg demonstrerade Vänsterunga för en mer hållbar och jämlik ekonomisk politik samt strängare klimatavtal. Jaakkola säger att de fördömer sättet Europa tagit hand om flyktingkrisen på och anser att EU:s stöd till Erdogans Turkiet samt vapenförsäljningen till krigförande länder borde avslutas.
Han berättar att Vänsterunga deltog i två demonstrationer i Hamburg: en mindre demonstration som motsatte sig kommersialisering av och nedskärningar i utbildningen, samt lördagens stora demonstration som uppskattningsvis hade över hundratusen deltagare. Den gick under slagordet ”Gränslös solidaritet i stället för G20”.
På Twitter tog till exempel riksdagsledamoten Mikko Kärnä (C) och ordföranden för socialdemokratiska unga Mikkel Näkkäläjärvi (SDP) till hårda ordalag och fördömde Vänsterungas deltagande i demonstrationerna.
– Utan någon som helst faktabakgrund beskylldes vi för att ha deltagit i kravaller. Näkkäläjärvi bad sedermera om ursäkt då han fick veta att vi inte deltog i de våldsamma demonstrationerna, säger Jaakkola. Varför tror du att de har en sådan inställning mot att ni deltar i demonstrationer? – De brukar inte själva demonstrera och har ingen uppfattning om vad det går ut på. Genom att ljuga ville de sprida felaktig information om oss, och hur många gånger än vi upprepar det här så är det ju budskapet de fört fram som folk kommer att komma ihåg, säger Jaakkola. Varför är det viktigt att demonstrera?
– Man kan inte ta demokratin som en självklarhet och tro att den förverkligas genom att enbart rösta i val – länder som förbjudit demonstrationer är rätt auktoritära. I stället borde man i högre grad ta i beaktande folkets åsikter i enskilda frågor genom medborgaromröstningar. Utan demonstrationer och ett aktivt medborgarsamhälle skulle välfärdssamhället inte finnas. Makthavarna ogillar ju förstås politiskt motstånd.
Polisen ingrep
Bland demonstranterna fanns ett tusental personer som hörde till det så kallade Svarta blocket. De är enligt Jaakkola en utpräglat militant samling svartklädda demonstranter som inte undviker konfrontation. I Hamburg orsakade de stora materiella skador och nästan femhundra poliser skadades i samband med kravallerna.
Jaakkola berättar att polisen agerade kraftigt redan innan demonstrationerna började. Den upplöste demonstranternas läger, inrättade för demonstranterna förbjudna zoner i staden och förbjöd demonstrationer.
– Polisen ville att demonstrationerna inte skulle bli för stora, vilket sedan ledde till att de inte kunde kontrollera de utspridda demonstrationerna, säger Jaakkola.
Han säger att stämningen var god under de demonstrationer de deltog i och att det inte skedde någon upptrappning med polisen, vilket också organisatörerna hade poängterat i instruktionerna för demonstrationerna. Trots det bevakades de av ett stort antal poliser som var tungt utrustade, bland annat med vattenkanoner.
– Polisen ville helt tydligt inte endast begränsa våldsamheterna utan också skrämma vanliga demonstranter från att demonstrera, säger Jaakkola.
– Men undvek man kravaller med polisens taktik att upplösa läger och förbjuda demonstrationer på förhand? Kände ni er otrygga i Hamburg? – Jo, vi såg hur en polis med sin armbåge slog till en person i huvudet i samband med en vägblockad. Men å andra sidan kunde man förutse vilka ställen det lönade sig att undvika, säger Jaakkola.
De undvek att röra sig i staden kvällstid. En kväll blev de också
Utan demonstrationer och ett aktivt medborgarsamhälle skulle välfärdssamhället inte finnas. Makthavarna ogillar ju förstås politiskt motstånd.
tvungna att övernatta på ett oplanerat ställe, eftersom de blev avrådda från att gå till den station de skulle ta tåget från. Stationen var full med kravallpoliser, och då var det bäst att hålla sig borta.
Däremot hade lokalbefolkningen i Hamburg förberett sig väl för demonstrationerna och var välvilliga mot demonstranterna – de erbjöd tillfälligt husrum och mat mot en liten slant. Från fönster och balkonger hängde solidaritetsbanderoller och många restauranger hade hängt upp lappar som förbjöd ledare som Donald Trump, Vladimir-Putin och Recep Tayyip Erdogan att komma in, berättar Jaakkola.
Mediekritik
Jaakkola ger en liten känga åt hur medierna rapporterar om demonstrationer – nu fokuserade medierna sin G20-rapportering mest på de våldsamma kravallerna och kemin mellan Trump och Putin. Hur upplever du att de finländska medierna sköter det? – Ganska bedrövligt, ofta är man inte intresserad av till exempel hur många människor som är ute på gatorna och demonstrerar utan söker en intressant vinkel som ger en massa klick på nätet. Jag deltog en gång i en stor demonstration mot kärnkraft, och då gjorde Helsing- in Sanomat en stor nyhet om att De grönas partifullmäktige var representerat där, i stället för att fokusera på själva demonstrationen.
– Är det en större nyhet att någon slår sönder skyltfönster eller att tiotusentals människor demonstrerar?