Myterna om vårt vätskebehov
Det finns många seglivade myter om vätskebehov. En av de allra vanligaste är att en vuxen bör dricka åtta glas vatten om dagen. Det stämmer inte.
HÄLSA För en normalt arbetande person räcker det att dricka när man känner sig törstig. Ägnar man sig däremot åt någon fysiskt krävande aktivitet behöver man få i sig mer, speciellt om det är varmt.
– När man anstränger sig är törsten generellt ingen bra mätare på hur mycket man ska dricka. Men här pratar vi om hård och långvarig ansträngning i värme, säger Eva Blomstrand, professor i näringsfysiologi på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
Ett generellt råd är att dricka små mängder med täta mellanrum under till exempel en lång vandring med tung packning eller ett maratonlopp i hett klimat. Man behöver även fylla på efteråt för att återfå en positiv vätskebalans.
Vid kortvarig fysisk aktivitet är risken för uttorkning liten. Det går utmärkt att springa fem kilometer och dricka först efter löprundan. Att släpa med sig en vattenflaska ut i spåret är onödigt.
Även om vätskebehovet är individuellt och kan variera är det är sällan vuxna, friska människor dricker för lite. Äldre kan däremot behöva en påminnelse om att dricka eftersom törstsignalerna minskar med åldern.
– Ett bra knep för att hålla koll på vätskebalansen är att inspektera färgen på sin urin. Ljusgul betyder att den är bra, medan mörkt indikerar att man behöver fylla på med vätska, säger Eva Blomstrand.
Oavsett temperatur eller aktivitet finns en övre gräns för hur mycket vätska man kan ta upp.
– Är det varmt kan man tappa två liter i timmen, men kroppen kan bara absorbera ungefär 0,8 liter i tim- men. Därför är det ett problem att hålla vätskenivån vid långa lopp och träningspass i värme.
Att dricka för mycket kan i extremfall vara lika skadligt som att dricka för lite. Det kan till exempel leda till hjärt-, lever- och njursvikt samt hjärnsvullnad. Men för att hamna i riskzonen måste man dricka mycket stora mängder.
Dricker man några glas mer per dag än vad man egentligen behöver händer dock inte särskilt mycket alls, menar Blomstrand.
– Nej, det reglerar kroppen genom en ökad urinproduktion.