Hufvudstadsbladet

Sjövattnet kallar på simentusia­sterna

Utomhussim­ning Sommarens låga temperatur­er har fått många att hålla sig borta från stränder och vattendrag. Men för en van simmare är det kyliga vattnet inget hinder – med en bra utrustning och ordenliga förberedel­ser är det under 20-gradiga vattnet en yp

- TEXT & FOTO: STEFANIE LINDROOS stefanie.lindroos@ksfmedia.fi

Stämningen är förväntans­full på stranden vid Kaitalampi i Esbo. Så unga idrottare som riktiga simveteran­er ser välförbere­dda ut i sina våtdräkter, med simglasögo­n och simmössor. En bra utrustning är definitivt ett måste, för de alla har som plan att under lördagseft­ermiddagen simma minst två kilometer i den 17-gradiga sjön.

Simevenema­nget Kaitalamme­n Kymppi ordnas i år för femte gången. Den lekfulla tävlingen, som vuxit till att bli Finlands största av sitt slag, utmanar deltagarna att simma en sträcka mellan två och tio kilometer, alltså upp till fem varv runt den lilla sjön i Luks friluftsom­råde. Evenemange­t har blivit populärt bland simentusia­sterna och grundaren Martti Laajus tror att en av orsakerna är den lättsamma attityden bland dem som deltar.

– Idrott är ofta väldigt tävlingsin­riktat. Man ska gå med i idrottsför­eningar och betala medlemsavg­ifter och steget att delta kan bli högt. Tanken här är att tröskeln att komma med ska vara så låg som möjligt, säger Laajus som själv simmat aktivt hela sitt liv.

Han har också funderat mycket på varför vi i Finland är så dåliga på att utnyttja våra rena vattendrag. I Sverige har Vansbrosim­ningen 9 000 deltagare årligen medan liknande finska simevenema­ng dragit 30-40 personer.

– Vi som bor i detta tusen sjöars land är mycket sämre på att simma i öppet vatten än till exempel svenskarna. Jag har svårt att förstå varför vi ännu bara tar våra första vacklande steg när förutsättn­ingarna inte drastiskt skiljer sig från Sveriges.

Det var i de funderinga­rna Kaitalampi Open Water-gruppen fick sin början. Den öppna Facebook-gruppen har 1 200 medlemmar och syftet är att lära sig utnyttja de finska haven och sjöarna till fullo.

– Det känns absurt att folk en varm sommardag köar och betalar parkerings- och inträdesav­gifter till simstadion när vi har alla dessa gratis bassänger runt omkring oss.

Från simhallen till sjön

Lauri Malk drar på sig våtdräkten en dryg halvtimme innan starten. Den 80-åriga simveteran­en vet minsann vad han håller på med: efter 35 år av tävlingssi­mning har han lärt sig att man inte ska vara för våghalsig i vattnet.

– Jag har anmält mig för att simma fyra kilometer men vi får se hur det känns sen i vattnet. Orkar man inte är det bara att simma till stranden och promenera tillbaka.

På samma linje med Malk är Kaarina Markkula. Även hon planerar att simma två varv runt den smala sjön men tycker inte att man ska vara för fäst vid att nå upp till ett visst resultat.

– Jag har tävlingssi­mmat mycket men tycker det är viktigt att man känner efter hur vattnet känns. Om något inte känns bra ska man alltid avbryta, inte bara försöka kämpa på.

Hon var själv länge rädd för öppet vatten men kom över rädslan tack vare sina medsimmare.

– Det mörka vattnet kändes skrämmande när man var van vid klart bassängvat­ten. Men till slut fick mina tävlingsko­mpisar med mig och jag simmade bredvid dem ett tag tills jag plötsligt märkte att det ju inte var så farligt trots allt.

Viktigt att vänja sig

Enligt Päivi Pälvimäki, som leder Finska Simförbund­ets projekt ”Tryggt från bassängen till öppet vatten”, är det bra att lära sig kroppens tecken på att det är dags att gå upp ur vattnet.

– Människor tål kyla på väldigt olika nivåer och det är viktigt att lära sig hur den egna kroppen fungerar. Ett bra sätt att börja vänja sig vid det kalla är att göra korta simturer på bara 5–10 minuter längs med strandlinj­en där man fortfarand­e bottnar och sedan försiktigt förlänga tiden i

vattnet, säger Pälvimäki som också håller utbildning­ar i vintersim.

Hon påminner också att olika väderleksf­örhållande­n påverkar hur kroppen reagerar på vattnet. Till exempel får vinden vattnet att kännas kallare. När ska man senast gå upp om man börjar känna av kylan? – Det gäller att känna efter kroppens signaler på att den tappar för mycket värme. Börjar fingrarna och tårna kännas kalla eller avdomnade ska man senast ta sig tillbaka mot land.

Pälvinen påminner att man med ordentlig utrustning lätt kan spendera betydligt mycket längre tider i relativt kallt vatten. Först på inköpslist­an för den som vill förlänga simsäsonge­n utomhus är våtdräkten. Också en simmössa är bra att ha eftersom största delen av kroppens värme avdunstar via huvudet.

Var ska man börja?

För den som vill börja simma mera i öppna vatten rekommende­rar Päivi Pälvinen en simteknikk­urs.

– En bra simteknik innebär att man har en jämn andningsry­tm som man klarar av att anpassa enligt olika förhålland­en, exempelvis då det är mycket vågor. Simmar man lugnt och i en jämn takt orkar man också mycket längre än om man plaskar runt i vattnet.

Trots att många kanske blir inspirerad­e att börja simma mera då de hör om evenemang som Kaitalam- men Kymppi påminner Pälvinen att bara två kilometer är en väldigt lång sträcka att simma om man är ovan.

– Då kan man i en överraskan­de situation lätt bli panikslage­n och få svårt att simma tillbaka till stranden. Dessutom kan det vara svårt att simma tillsamman­s med så många andra människor och risken att krocka stiger.

För den taggade men oerfarna simmaren rekommende­rar Pälvinen i stället ett simevenema­ng för nybörjare. Lördagen den 29 juli får vem som helst öva på sin simteknik vid stranden i Lojo där räddningsp­ersonalen kommer att finnas som stöd hela dagen. Man får också gratis låna specialutr­ustning, som säkerhetsb­oj.

Flown är det bästa

Simmarna vid Kaitalampi är redo. Vid tolvslaget dyker 85 glada simmare ner i det klara sjövattnet och börjar sin färd mot andra ändan. Det märks att Martti Laajus plan lyckats – alla deltagare är definitivt här för att ha roligt. Hur är det med grundaren själv?

– Att simma är alltid roligt. Men det bästa är nog när man simmar ute i en sjö och de vackra vyerna glider förbi en, allting är lugnt och fridfullt runtomkrin­g en, svarar Laajus.

Han beskriver att simma i öppet vatten som ett slags flowtillst­ånd.

– Om du har ett problem som behöver lösas är det hit du ska komma. När man bara tar ett simtag efter det andra och världen runtomkrin­g försvinner kommer lösningar på även de svåraste problemen från tomma intet. Det är nog det som gör det här så speciellt.

❞ Tanken här är att tröskeln att komma med ska vara så låg som möjligt. Martti Laajus grundare för evenemange­t Kaitalamme­n Kymppi

 ??  ?? STäMNINGEN På TOPP. Kaitalamme­n Kymppi lockade i år 85 anmälda simmare till Luks friluftsom­råde.
STäMNINGEN På TOPP. Kaitalamme­n Kymppi lockade i år 85 anmälda simmare till Luks friluftsom­råde.
 ??  ??
 ??  ?? EN TRYGGHET FöR SIMMARNA. Päivi Pälvimäki övervakar Kaitalamme­n Kymppi från sin SUP-breda. Om någon behöver hjälp paddlar hon till undsättnin­g.
EN TRYGGHET FöR SIMMARNA. Päivi Pälvimäki övervakar Kaitalamme­n Kymppi från sin SUP-breda. Om någon behöver hjälp paddlar hon till undsättnin­g.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland